Sara unders\u00f6ker i sin magisteravhandling hur klassl\u00e4rare och speciall\u00e4rare i svenskt spr\u00e5kbad upplever samarbetet kring st\u00f6djande av spr\u00e5kbadselevers l\u00e4s- och skrivutveckling i \u00e5rskurs 4\u20136. Unders\u00f6kningen uppm\u00e4rksammar hur l\u00e4rarsamarbetet var organiserat och p\u00e5 hurdana st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder l\u00e4rarna anv\u00e4nde f\u00f6r att fr\u00e4mja spr\u00e5kbadselevers l\u00e4s- och skrivutveckling p\u00e5 spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket. I studien medverkade fem spr\u00e5kbadsklassl\u00e4rare och tre speciall\u00e4rare i tv\u00e5 spr\u00e5kbadsenheter. Resultaten visade att samarbetet mellan klassl\u00e4rarna och speciall\u00e4rarna bestod av b\u00e5de officiella och inofficiella m\u00f6ten kring elevers st\u00f6dbehov. Uppl\u00e4gget f\u00f6r samarbetet best\u00e4mdes fritt av l\u00e4rarna sj\u00e4lva. F\u00f6r att kartl\u00e4gga och st\u00f6dja elevers l\u00e4s- och skrivf\u00f6rm\u00e5gor anv\u00e4ndes material p\u00e5 b\u00e5de finska och svenska men det finns \u00e4nd\u00e5 ett behov av spr\u00e5kbadsspecifika kartl\u00e4ggningsmaterial. L\u00e4rarna anpassade f\u00f6r spr\u00e5kbadet karakteristiska undervisningsmetoder enligt elevers behov. Enligt studien beh\u00f6ver l\u00e4rarsamverkan utvecklas s\u00e5 att den blir mera tydlig och l\u00e5ngsiktig samtidigt som man mer effektivt utnyttjar l\u00e4rarnas kompetenser f\u00f6r att fr\u00e4mja spr\u00e5kbadselevers l\u00e4s-, skriv- och spr\u00e5kutveckling genom den grundl\u00e4ggande utbildningen.<\/p>\n
Lotta Uusim\u00e4ki och Ursula Vikman:<\/strong> St\u00f6d f\u00f6r l\u00e4rande och skolg\u00e5ng i grundl\u00e4ggande utbildning: L\u00e4rarnas erfarenheter av st\u00f6dreformen i svenskt spr\u00e5kbad och i finsk regulj\u00e4r undervisning<\/a><\/p>\n Lottas och Ursulas magisteravhandling tar avstamp i reformen g\u00e4llande anordnandet av st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4rande och skolg\u00e5ng i den grundl\u00e4ggande utbildningen som \u00e4ndrades fr\u00e5n och med 1.8.2025. Syftet med avhandlingen var att unders\u00f6ka och j\u00e4mf\u00f6ra hur st\u00f6det f\u00f6r l\u00e4rande och skolg\u00e5ng anpassas i svenskt spr\u00e5kbad och i finsk regulj\u00e4r undervisning. Materialet bestod av fokusgruppsintervjuer med tre spr\u00e5kbadsklassl\u00e4rare, tre klassl\u00e4rare och tv\u00e5 speciall\u00e4rare som arbetade vid tv\u00e5 spr\u00e5kbadsenheter. L\u00e4rarna betonade vikten av tidig identifiering av st\u00f6dbehov, differentierad undervisning och ett v\u00e4lfungerande kollegialt samarbete. Studien visade ocks\u00e5 att st\u00f6dreformen har p\u00e5verkat l\u00e4rarrollen. Sammantaget visade resultaten att l\u00e4rarna upplevde st\u00f6dreformen som n\u00f6dv\u00e4ndig \u00e4ven om dess implementering under materialinsamlingen pr\u00e4glades av otydlighet och os\u00e4kerhet. Trots upplevda f\u00f6rb\u00e4ttringar som \u00f6kad struktur och mer j\u00e4mlik resursf\u00f6rdelning kvarst\u00e5r utmaningar bland annat g\u00e4llande riktlinjer och dokumentation. Studien visade att flera utmaningar med st\u00f6dreformen var gemensamma f\u00f6r svenskt spr\u00e5kbad och finsk regulj\u00e4r undervisning \u00e4ven om spr\u00e5kbadskontexten medf\u00f6rde s\u00e4rskilda spr\u00e5kdidaktiska behov.<\/p>\n Michaela Mets\u00e4nen:<\/strong> Spr\u00e5kbad och l\u00e4roplaner: En j\u00e4mf\u00f6rande analys av de nationella l\u00e4roplansgrunderna och de valda lokala l\u00e4roplanerna i Finland och Irland<\/a><\/p>\n I sin avhandling unders\u00f6ker Michaela de nationella och lokala l\u00e4roplanerna som styr tidigt fullst\u00e4ndigt spr\u00e5kbad i Finland och p\u00e5 Irland. Studien j\u00e4mf\u00f6r systematiskt de nationella l\u00e4roplansgrunderna i de b\u00e5da l\u00e4nderna, sex lokala l\u00e4roplaner f\u00f6r spr\u00e5kbad i Finland och fem lokala l\u00e4roplaner f\u00f6r spr\u00e5kbad p\u00e5 Irland. M\u00e5let var att identifiera likheter och skillnader i hur spr\u00e5kbadsundervisningen ramas in och styrs i de tv\u00e5 l\u00e4nderna. I studien presenterades ocks\u00e5 de pedagogiska val och v\u00e4rderingar som kommer till uttryck i styrdokumenten. Resultaten visade skillnader i nationell styrning och lokalt genomf\u00f6rande i de tv\u00e5 l\u00e4nderna. Medan de finl\u00e4ndska nationella l\u00e4roplansgrunderna och de lokala l\u00e4roplanerna uppvisade en reglerad modell med fokus p\u00e5 andraspr\u00e5ksl\u00e4rande och gradvis \u00f6kning i undervisningen p\u00e5 elevernas f\u00f6rstaspr\u00e5k, betonade de irl\u00e4ndska styrdokumenten ett mer intensivt spr\u00e5kbad vars m\u00e5l \u00e4r revitalisering av spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket iriska. Avhandlingen visade ocks\u00e5 att Finland prioriterade pedagogisk systematik och formella st\u00f6dfunktioner i styrdokumenten, medan Irland i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning integrerade lokalsamh\u00e4llet och f\u00f6r\u00e4ldrarna som aktiva medskapare av skolans spr\u00e5kmilj\u00f6.<\/p>\n![\"L\u00e4rare](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/files\/2026\/05\/erwinbosman-teacher-10220834_1920-1024x571.jpg\")
\nFoto: Pixabay<\/p>\n