{"id":212,"date":"2021-10-06T07:30:41","date_gmt":"2021-10-06T05:30:41","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/?p=212"},"modified":"2021-10-06T07:30:41","modified_gmt":"2021-10-06T05:30:41","slug":"avhandlingar-pro-gradu-inom-sprakbad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/avhandlingar-pro-gradu-inom-sprakbad\/","title":{"rendered":"Avhandlingar pro gradu inom spr\u00e5kbad"},"content":{"rendered":"

F\u00f6re spr\u00e5kbadsinriktningarna vid \u00c5bo Akademis l\u00e4rarutbildningar fick sin b\u00f6rjan utbildades spr\u00e5kbadsklassl\u00e4rare inom utbildningsprogrammet f\u00f6r spr\u00e5kbadsundervisning vid Vasa universitet. Detta utbildningsprogram skedde i samarbete med \u00c5bo Akademi och sammanlagt gjordes tre antagningar till programmet, \u00e5ren 2014\u20132016. D\u00e4rmed har de allra flesta av dessa studerande redan utexaminerats och gett sig ut i arbetslivet. I detta inl\u00e4gg t\u00e4nkte jag lyfta fram n\u00e5gra av de avhandlingar pro gradu som studerande inom utbildningsprogrammet f\u00f6r spr\u00e5kbadsundervisning skrivit.<\/p>\n

\"Studerande
Foto: \u00c5bo Akademis bildbank.<\/figcaption><\/figure>\n

Spr\u00e5kanv\u00e4ndning och flerspr\u00e5kighet hos tidigare spr\u00e5kbadselever. En narrativ unders\u00f6kning<\/strong><\/h2>\n

Salla Kaski<\/em><\/p>\n

I sin avhandling studerade Kaski tidigare spr\u00e5kbadselevers spr\u00e5kanv\u00e4ndning i arbetet, studierna och p\u00e5 fritiden, hurdan inverkan spr\u00e5kbadet haft p\u00e5 deras liv och spr\u00e5kanv\u00e4ndning, och hur de identifierar sig spr\u00e5kligt. Studiens material bestod av elva skrivna ber\u00e4ttelser av tidigare spr\u00e5kbadselever i Vasa och Helsingfors. Informanterna hade alla deltagit i tidigt fullst\u00e4ndigt svenskt spr\u00e5kbad.<\/p>\n

Resultaten visade att alla informanter i studien hade studerat tre eller flera spr\u00e5k inom den grundl\u00e4ggande utbildningen, och ocks\u00e5 fortsatt studera flera spr\u00e5k efter detta. Informanterna anv\u00e4nde ocks\u00e5 flera spr\u00e5k i sitt arbete eller studier, samt p\u00e5 fritiden. Alla var n\u00f6jda \u00f6ver att de hade deltagit i spr\u00e5kbad och ans\u00e5g att de haft nytta av det senare i livet. Majoriteten av informanterna ans\u00e5g sig vara tv\u00e5- eller flerspr\u00e5kiga.<\/p>\n

Hela avhandlingen kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

<\/h2>\n

Undervisningsplanering i \u00e4mnet historia i spr\u00e5kbad. En enk\u00e4tunders\u00f6kning bland l\u00e4rare i \u00e5rskurserna 4\u20136<\/strong><\/h2>\n

Ella Turpiainen <\/em><\/p>\n

I denna avhandling var syftet att studera vad spr\u00e5kbadsl\u00e4rare i \u00e5rskurserna 4\u20136 tar i beaktande i undervisningsplaneringen i \u00e4mnet historia i spr\u00e5kbad, fr\u00e4mst med fokus p\u00e5 spr\u00e5krelaterade faktorer. Materialet bestod av enk\u00e4tsvar av \u00e5tta l\u00e4rare.<\/p>\n

Resultaten visade att den spr\u00e5krelaterade faktor som mest p\u00e5verkade undervisnings-planeringen i \u00e4mnet historia var det \u00e4mnesspecifika spr\u00e5ket, exempelvis termer och begrepp som kan vara kr\u00e4vande att f\u00f6rst\u00e5. G\u00e4llande planeringen av inneh\u00e5llsliga m\u00e5l ans\u00e5g informanterna att l\u00e4roplanen, spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket och elevernas eget intresse var de faktorer som beaktades mest. G\u00e4llande planeringen av de spr\u00e5kliga m\u00e5len beaktades elevernas spr\u00e5kliga niv\u00e5, \u00e4mnesspecifikt spr\u00e5k och de fyra spr\u00e5komr\u00e5dena mest.<\/p>\n

Hela avhandlingen kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dYhdess\u00e4 suunniteltu, mutta toteutus p\u00e4\u00e4osin yksin\u201d. En fallstudie om l\u00e4rarsamarbete kring ett tv\u00e5spr\u00e5kigt m\u00e5ngvetenskapligt l\u00e4romr\u00e5de<\/strong><\/h2>\n

Meri Gerasimoff<\/em><\/p>\n

Syftet med denna avhandling var att ta reda p\u00e5 vad som k\u00e4nnetecknar l\u00e4rarsamarbetet kring ett tv\u00e5spr\u00e5kigt m\u00e5ngvetenskaplig l\u00e4romr\u00e5de (M\u00e4nniskan)<\/em> och beskriva hur l\u00e4romr\u00e5dets tv\u00e5spr\u00e5kighet kommer till uttryck i l\u00e4rarnas spr\u00e5kbruk. Materialet bestod av tv\u00e5 gruppintervjuer med l\u00e4rare samt sex ljud- och videoinspelade lektioner. Sammanlagt tre l\u00e4rare var i fokus i studien, en spr\u00e5kbadsklassl\u00e4rare och tv\u00e5 klassl\u00e4rare i regulj\u00e4ra klasser, som alla undervisade elever i \u00e5rskurs 5.<\/p>\n

Resultaten visade att l\u00e4rarna samarbetade fr\u00e4mst vid planeringen av l\u00e4romr\u00e5det, men ocks\u00e5 i n\u00e5gon m\u00e5n vid genomf\u00f6randet av undervisningen och bed\u00f6mningen. Den kompanjon-undervisningsform som anv\u00e4ndes var parallellundervisning, s\u00e5 att l\u00e4rarna bildade nya blandade grupper av sina elever och ansvarade alla f\u00f6r undervisningen av en och samma elevgrupp under hela l\u00e4romr\u00e5det. Inneh\u00e5llet och materialet var det samma f\u00f6r alla grupper, men undervisningsspr\u00e5ket varierade mellan olika l\u00e4rare. Spr\u00e5kbadsklassl\u00e4raren undervisade sin blandade elevgrupp b\u00e5de p\u00e5 finska och p\u00e5 svenska, medan klassl\u00e4rarna undervisade sina blandade elevgrupper p\u00e5 finska. Spr\u00e5kbadseleverna f\u00f6rv\u00e4ntades l\u00e4ra sig inneh\u00e5llet b\u00e5de p\u00e5 svenska och p\u00e5 finska.<\/p>\n

Hela avhandlingen kan l\u00e4sas h\u00e4r.\u00a0<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Skrivsvaga spr\u00e5kbadselevers skrivf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 andraspr\u00e5ket och p\u00e5 modersm\u00e5let. <\/strong>En j\u00e4mf\u00f6rande fallstudie <\/strong><\/h2>\n

Emmi Kauhaniemi<\/em><\/p>\n

Syftet med denna avhandling var att unders\u00f6ka skrivf\u00f6rm\u00e5gan hos spr\u00e5kbadselever i \u00e5rskurs 4 med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter. M\u00e5lgruppen var en klass i \u00e5rskurs 3 som hade b\u00e5de elever med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter (4 elever) och elever med normal skrivutveckling (14 elever). Dessutom inkluderades enk\u00e4tsvar fr\u00e5n nio l\u00e4rare i studien f\u00f6r att ocks\u00e5 f\u00e5 en l\u00e4rarsynvinkel p\u00e5 det unders\u00f6kta fenomenet. Det prim\u00e4ra forskningsmaterialet bestod av uppsatser p\u00e5 svenska och p\u00e5 finska som eleverna skrivit.<\/p>\n

Resultaten visade att eleverna med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter gjorde fler fel i sina texter \u00e4n deras j\u00e4mn\u00e5riga. Dock varierade sv\u00e5righeterna mellan olika elever. En del hade sv\u00e5rare med stavning och en del med syntaxen. N\u00e5gra elever skrev enligt \u00e5ldersniv\u00e5n p\u00e5 finska men hade ett betydande antal fel p\u00e5 svenska, medan n\u00e5gra elever skrev avsev\u00e4rt mycket b\u00e4ttre p\u00e5 svenska \u00e4n p\u00e5 finska. Resultaten tyder allts\u00e5 p\u00e5 att sv\u00e5righeterna kan ligga i endast ett spr\u00e5k. De flesta l\u00e4rare som deltog i studien hade en positiv inst\u00e4llning till spr\u00e5kbadselever med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter och tyckte att spr\u00e5kbadet \u00e4r bra f\u00f6r dessa elever, medan n\u00e5gra l\u00e4rare inte ans\u00e5g sig ha tillr\u00e4cklig beredskap f\u00f6r att undervisa spr\u00e5kbadselever med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter.<\/p>\n

Hela avhandlingen kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dVi ska s\u00e4tta buntarna ner\u201d. En fallstudie om fyra pedagogers anv\u00e4ndning av finlandismer i spr\u00e5kbadsdaghem<\/strong><\/h2>\n

Hanna-Maria H\u00e4iv\u00e4l\u00e4<\/em><\/p>\n

I denna avhandling studerades anv\u00e4ndningen av finlandismer hos fyra pedagoger som arbetade i spr\u00e5kbadsdaghem i Vasa och i Helsingfors. H\u00e4lften av pedagogerna hade svenska och h\u00e4lften finska som modersm\u00e5l, men alla anv\u00e4nde svenska i sitt arbete. Anv\u00e4ndningen av finlandismer unders\u00f6ktes i vardagliga situationer i daghemmet, s\u00e5 som p\u00e5kl\u00e4dning, samling och lunch.<\/p>\n

Resultaten visade att alla de fyra pedagogerna anv\u00e4nde m\u00e5nga olika finlandismer, sammanlagt 49 etablerade finlandismer. Dessutom anv\u00e4ndes en hel del tv\u00e4rspr\u00e5kliga ord med finska inslag. De tv\u00e5 pedagoger som hade finska som modersm\u00e5l anv\u00e4nde fler finlandismer. De flesta av pedagogerna ans\u00e5g att finlandismer var en del av finlandssvenskan och att de anv\u00e4nde finlandismer i spr\u00e5kbadsdaghem f\u00f6r att det st\u00f6djer barnens f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n

Hela avhandlingen kan l\u00e4sas h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\"Person
Foto: \u00c5bo Akademis bildbank.<\/figcaption><\/figure>\n

Detta var bara ett litet urval av alla de avhandlingar pro gradu som skrivits inom utbildningsprogrammet f\u00f6r spr\u00e5kbadsundervisning, det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga fler intressanta avhandlingar om \u00e4mnen i anknytning till spr\u00e5kbad, spr\u00e5kundervisning och flerspr\u00e5kighet. Fler avhandlingar kan ni l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>. Avhandlingar pro gradu skrivna inom de pedagogiska vetenskaperna vid \u00c5bo Akademi hittas h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Annika Peltoniemi, spr\u00e5kbadskoordinator vid \u00c5bo Akademi<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6re spr\u00e5kbadsinriktningarna vid \u00c5bo Akademis l\u00e4rarutbildningar fick sin b\u00f6rjan utbildades spr\u00e5kbadsklassl\u00e4rare inom utbildningsprogrammet f\u00f6r spr\u00e5kbadsundervisning vid Vasa universitet. Detta utbildningsprogram skedde i samarbete med \u00c5bo Akademi och sammanlagt gjordes tre antagningar till programmet, \u00e5ren 2014\u20132016. D\u00e4rmed har de allra flesta av dessa studerande redan utexaminerats och gett sig ut i arbetslivet. I detta inl\u00e4gg t\u00e4nkte … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dAvhandlingar pro gradu inom spr\u00e5kbad\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":701,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14,10],"tags":[],"class_list":["post-212","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-grundexamensstudier"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/212","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/701"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=212"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/212\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":224,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/212\/revisions\/224"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=212"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=212"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}