{"id":667,"date":"2023-02-03T09:50:33","date_gmt":"2023-02-03T07:50:33","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/?p=667"},"modified":"2023-04-11T09:43:55","modified_gmt":"2023-04-11T06:43:55","slug":"spraklig-planering-i-sprakbad-intervju-med-lotta-sundell","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/spraklig-planering-i-sprakbad-intervju-med-lotta-sundell\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5klig planering i spr\u00e5kbad – intervju med Lotta Sundell"},"content":{"rendered":"

Lotta Sundell har jobbat som spr\u00e5kbadsl\u00e4rare i Vasa sedan 1992 och har allts\u00e5 en hel del erfarenhet om hur det \u00e4r att vara spr\u00e5kbadsl\u00e4rare. De senaste tio \u00e5ren har hon arbetat i L\u00e4nsimets\u00e4n koulu d\u00e5 skolan b\u00f6rjade med svenskt spr\u00e5kbad \u00e5r 2013. Hon har fungerat fr\u00e4mst som klassl\u00e4rare inom \u00e5rskurserna 1-3, men undervisar ocks\u00e5 i \u00e4mnet musik i andra spr\u00e5kbadsklasser. I detta blogginl\u00e4gg fokuserar vi p\u00e5 spr\u00e5klig planering i \u00e5rskurserna 1-3.<\/span><\/p>\n

Hur f\u00e5r du eleverna att anv\u00e4nda svenska s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt?<\/strong><\/p>\n

\u201dJag f\u00f6rs\u00f6ker vara lyh\u00f6rd, skynda l\u00e5ngsamt och m\u00e5lmedvetet ’lirka fram’ svenskan p\u00e5 ett roligt s\u00e4tt. Det ska allts\u00e5 k\u00e4nnas bra och bel\u00f6nande att anv\u00e4nda svenska. Vardagsfraser, temahelheter, s\u00e5nger och lekar och s\u00e5nglekar (g\u00e4rna med koppling till en temahelhet) och m\u00e5nga upprepningar \u00e4r l\u00e4tta att utg\u00e5 ifr\u00e5n. Bilder eller andra konkretiserande hj\u00e4lpmedel \u00e4r oftast till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/p>\n

Att st\u00e4lla fr\u00e5gor p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att eleverna har m\u00f6jligheter att uttrycka sig p\u00e5 svenska \u00e4r en viktig konst som man l\u00e4r sig snabbt. I b\u00f6rjan r\u00e4cker det att svara med ett ord, men ju l\u00e4ngre eleven kommit i sin spr\u00e5kliga utveckling, desto mer kan man kr\u00e4va. Jag helt enkelt h\u00f6jer ribban vartefter eleven \u00e4r f\u00e4rdig f\u00f6r det. Ofta kommer det helt spontant, ibland med en liten extra ’puff’, uppmuntran.<\/span><\/p>\n

Har jag elever som inte vill\/kan uttrycka sig alls p\u00e5 svenska \u00e4r det extra viktigt att ha ett gott spel\u00f6ga. Jag f\u00f6rbjuder inte eleverna att anv\u00e4nda finska under lektionerna, speciellt inte i de l\u00e4gre \u00e5rskurserna. Ibland \u00e4r det till och med bra om eleverna f\u00e5r f\u00f6rklara och reflektera \u00f6ver saker med varandra p\u00e5 sitt modersm\u00e5l. Men jag vill \u00e4nd\u00e5 alltid f\u00f6rsiktigt uppmuntra och sporra att \u00e5tminstone v\u00e5ga f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra det p\u00e5 svenska till exempel genom att bjuda p\u00e5 st\u00f6dord eller st\u00f6dfr\u00e5gor. D\u00e5 kan det vara l\u00e4ttare f\u00f6r den os\u00e4kra eleven att komma ig\u00e5ng i en mindre grupp. Ibland kan det ocks\u00e5 h\u00e4nda att n\u00e5gon elev har l\u00e4ttare att uttrycka sig skriftligt.<\/span><\/p>\n

Med tiden blir svenskan allt starkare i hela gruppen och behovet f\u00f6r eleverna att anv\u00e4nda finskan minskar. Ber\u00f6m och bel\u00f6ningar p\u00e5skyndar ett \u00f6nskat beteende, s\u00e5 jag brukar anv\u00e4nda en hel del s\u00e5 kallade ’mor\u00f6tter’ f\u00f6r att f\u00e5 eleverna att f\u00f6rs\u00f6ka litet extra. Med min nuvarande grupp har ’Gladoli’ (en glad figur p\u00e5 magnettavlan som vill vara med bara om den f\u00f6rst\u00e5r vad vi s\u00e4ger ) tydligt motiverat till att anv\u00e4nda mera svenska i klassen. D\u00e5 vi samlat ihop tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga Gladolin-dagar, ska vi g\u00f6ra n\u00e5got riktigt roligt tillsammans. Ju mera svenska jag h\u00f6r i klassen, desto b\u00e4ttre brukar ocks\u00e5 arbetsron i klassen bli s\u00e5 det \u00e4r bel\u00f6nande ocks\u00e5 f\u00f6r mig sj\u00e4lv! \u201d<\/span><\/p>\n

\"\"
Lotta Sundell vid skrivstationen i sin klass, foto: Riikka Paloluoma<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

St\u00e4ller du krav p\u00e5 elevernas spr\u00e5kanv\u00e4ndning? <\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dSj\u00e4lvklart \u00f6nskar jag att barnen ska b\u00f6rja anv\u00e4nda svenska s\u00e5 fort som m\u00f6jligt, men jag f\u00f6rs\u00f6ker i b\u00f6rjan vara litet f\u00f6rsiktig med att st\u00e4lla f\u00f6r stora krav f\u00f6r tidigt, speciellt p\u00e5 ettan. Det finns s\u00e5 mycket andra krav i skolan ocks\u00e5 \u00e4n de spr\u00e5kliga! Varje grupp och individ \u00e4r olika, ocks\u00e5 spr\u00e5kligt. En del elever kommer ig\u00e5ng med svenskan direkt, f\u00f6r andra kan det ta en l\u00e4ngre tid, vilket kan bero p\u00e5 m\u00e5nga olika saker.<\/span><\/p>\n

Det allra viktigaste f\u00f6r all inl\u00e4rning och f\u00f6r en god start i skolan \u00e4r att varje elev k\u00e4nner sig trygg. Varje g\u00e5ng jag f\u00e5r en ny grupp, g\u00f6r jag klart f\u00f6r dem att fast Lotta talar bara svenska, f\u00f6rst\u00e5r hon ocks\u00e5 finska \u2013 \u00e5tminstone litet. Men samtidigt, ifall jag ger f\u00f6r mycket plats f\u00f6r finskan, p\u00e5verkar det i l\u00e4ngden ocks\u00e5 hela klassens spr\u00e5kliga utveckling, s\u00e5 helt utan spr\u00e5kliga krav kan man inte vara.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 viktigt att ha klara men realistiska spr\u00e5kliga m\u00e5l.\u201d<\/span><\/p>\n

Vilka spr\u00e5kliga aspekter betonar du i din undervisning?\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dF\u00f6r mig \u00e4r det viktigaste att eleven v\u00e5gar anv\u00e4nda spr\u00e5ket, svara och uttrycka sig p\u00e5 svenska. Om eleven svarar spr\u00e5kligt lite \u2019dit\u00e5t\u2019 accepterar jag det som r\u00e4tt svar men upprepar ordet r\u00e4tt med en normal och v\u00e4nlig svarskommentar utan att g\u00f6ra det till en markerad \u2019korrigering\u2019. Jag tycker det \u00e4r viktigt att eleven f\u00e5r en r\u00e4tt modell och ofta vill eleven sj\u00e4lv f\u00e5 en liten bekr\u00e4ftelse att vi \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r! Det kan handla om till exempel ordb\u00f6jningar och ordf\u00f6ljder.<\/span><\/p>\n

I skrift skiljer jag p\u00e5 diktamen (r\u00e4ttskrivning) och friskrivning. I friskrivning \u00e4r jag \u00e4nnu p\u00e5 ettan f\u00f6rsiktig att b\u00f6rja r\u00e4tta till allt f\u00f6r noga, kanske jag r\u00e4ttar till endast de h\u00f6gfrekventa orden. Det beror v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 eleven hur mycket jag r\u00e4ttar. F\u00f6rst b\u00f6rjar vi l\u00e4gga mera uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 h\u00f6gfrekventa ord och de temaspecifika orden och uttrycken. P\u00e5 tv\u00e5an skriver vi ju korta meningar och det blir l\u00e4ttare d\u00e5 grunden \u00e4r klar.<\/span><\/p>\n

M\u00e4rker jag att n\u00e5got, exempelvis skrivning, \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r en elev, kan jag b\u00f6rja kr\u00e4va lite mer. Men om skrivandet \u00e4r utmanande, kr\u00e4ver jag endast det n\u00f6dv\u00e4ndigaste. Det g\u00e5r inte att st\u00e4lla precis samma krav p\u00e5 alla, eftersom det alltid finns en hel del variation av styrkor och utmaningar inom grupperna.<\/em><\/span><\/p>\n

Efter pandemin har allt fler elever visat sig ha en del utmaningar som kanske inte var lika allm\u00e4nna som f\u00f6re pandemin. Speciellt har jag lagt m\u00e4rke till att de auditiva utmaningarna, f\u00f6rm\u00e5gan att urskilja och uppfatta vissa ljud och uttal, har \u00f6kat bland de yngre eleverna. Det kan vara sv\u00e5rare att f\u00f6rst\u00e5 tal, vilket\u00a0 s\u00e4kert p\u00e5verkar ocks\u00e5 \u00f6vrig inl\u00e4rning. Problemet blir synligare\/tydligare senast d\u00e5 barn b\u00f6rjar skriva. Det som funkade f\u00f6re pandemin kanske inte funkar nu efter pandemin och det g\u00e4ller att vara lyh\u00f6rd och anpassa undervisningen enligt det.<\/span><\/p>\n

Med hj\u00e4lp av s\u00e5nger och olika ramsor kan eleverna ’helt i misstag’ \u00f6va sitt \u00f6ra och sitt uttal. P\u00e5 musiktimmarna \u00e4r det l\u00e4tt att s\u00e4tta in litet extra \u00f6vning i att lyssna och uppfatta nya ljud f\u00f6r att sedan anv\u00e4nda dem i ord och uttryck som beh\u00f6vs i till exempel klassens tema. Med ettor och tv\u00e5or och till och med treor (b\u00e5de med mina egna och med de andras) k\u00e4nns det ocks\u00e5 naturligt att sjunga s\u00e5nger som passar in i klassens tema och d\u00e4r ord och uttryck kan \u00f6vas in p\u00e5 ett litet annorlunda s\u00e4tt.\u201d<\/span><\/p>\n

”Det g\u00e5r inte att st\u00e4lla precis samma krav p\u00e5 alla, eftersom det alltid finns en hel del variation av styrkor och utmaningar inom grupperna.” -Lotta Sundell<\/em><\/strong><\/span><\/p><\/blockquote>\n

Hur planerar du din undervisning s\u00e5 att den utvecklar elevernas spr\u00e5kf\u00e4rdigheter i svenska?\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u201dJag vet vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, tar reda p\u00e5 startl\u00e4get och planerar sedan den b\u00e4sta och mest intressanta rutten att komma fram. Det \u00e4r viktigt att f\u00e5 in varierande moment och arbetss\u00e4tt i undervisningen s\u00e5 att alla elever f\u00e5r \u00f6va sig att anv\u00e4nda svenska mycket och s\u00e5 m\u00e5ngsidigt som m\u00f6jligt. \u00c5terkommande rutiner skapar trygghet, men samtidigt \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att v\u00e4nja sig i olika arbetss\u00e4tt s\u00e5 att ocks\u00e5 de k\u00e4nns bekanta och trygga. Att l\u00e5ta barnen samarbeta i par eller i grupp \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att f\u00e5 anv\u00e4nda svenska, men de olika arbetss\u00e4tten m\u00e5ste \u00f6vas in (g\u00e4rna s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt) och uppgifterna m\u00e5ste vara v\u00e4l planerade!<\/span><\/p>\n

Ofta b\u00f6rjar jag min planering med att skissa upp en tankekarta, f\u00f6r att vara s\u00e4ker p\u00e5 att jag f\u00e5r in allt i den kommande sekvensen \u2013 b\u00e5de g\u00e4llande temainneh\u00e5ll och spr\u00e5kliga m\u00e5l. Jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 in spr\u00e5kstimulerande aktiviteter och uppgifter d\u00e4r det finns m\u00f6jligheter f\u00f6r individualisering. Oftast utg\u00e5r jag fr\u00e5n temahelheten och planerar in arbetss\u00e4tt som aktiverar alla spr\u00e5komr\u00e5den s\u00e5 som lyssna, tala, l\u00e4sa och skriva i s\u00e5 m\u00e5nga moment som m\u00f6jligt. Ibland g\u00f6r jag tv\u00e4rtom, utg\u00e5r fr\u00e5n spr\u00e5ket och funderar p\u00e5 vilket tema som skulle utveckla just n\u00e5got specifikt i spr\u00e5ket!<\/span><\/p>\n

Trots att jag nu lyft fram tema-arbete s\u00e5 starkt, \u00e4r det viktigt att ocks\u00e5 ha tillg\u00e5ng till en fungerande l\u00e4sebok med olika st\u00f6dmaterial. De senaste \u00e5ren har vi f\u00f6ljt en bokserie som barnen \u00e4lskar! En l\u00e4smotiverande bok och trygga rutiner \u00e4r \u00e4nd\u00e5 a och o f\u00f6r de minsta eleverna som ska l\u00e4ra sig b\u00e5de att l\u00e4sa och skriva samtidigt som de l\u00e4r sig ett nytt spr\u00e5k!\u201d<\/span><\/p>\n

Hurdan spr\u00e5klig feedback ger du till eleverna?\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dMuntlig feedback \u00e4r v\u00e4l den vanligaste, men gemensam reflektion \u00e4r nog effektivast! Sj\u00e4lvv\u00e4rdering \u00f6ver sitt arbete kan man ocks\u00e5 b\u00f6rja \u00f6va p\u00e5 redan fr\u00e5n ettan. I m\u00e5n av m\u00f6jlighet g\u00e5r jag igenom vissa saker i lugn och ro med varje elev skilt, men ibland kan det vara sv\u00e5rt att hitta den tiden! I praktiken blir det mera \u2019vid behov\u2019, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt synd. Jag f\u00f6rs\u00f6ker ist\u00e4llet skriva n\u00e5got uppbyggande t.ex. i elevernas skrivh\u00e4ften, men p\u00e5 grund av tidsbrist blir inte det heller s\u00e5 ofta som jag sj\u00e4lv \u00f6nskade. Eleverna \u00f6vas ocks\u00e5 att ge uppbyggande feedback \u00e5t varandra och det \u00e4r ju bra, fast ocks\u00e5 det beh\u00f6ver \u00f6vas! \u201d<\/span><\/p>\n

Hur f\u00e5r du fram att eleverna f\u00f6rst\u00e5tt instruktionerna\/inneh\u00e5llet p\u00e5 svenska?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dJag vet att eleverna har f\u00f6rst\u00e5tt instruktionerna n\u00e4r de f\u00f6ljer dem. Jag brukar ocks\u00e5 fr\u00e5ga om eleverna har n\u00e5got att fr\u00e5ga. Det har de ofta, senast d\u00e5 de s\u00e4tter ig\u00e5ng med arbetet och allm\u00e4nhet \u00e4r barnen v\u00e4ldigt ivriga att s\u00e4tta ig\u00e5ng genast! M\u00e5nga elever har sv\u00e5rt att ta in gemensamma instruktioner och trenden tycker jag har \u00f6kat. Kanske barnen varit mera hemma under pandemin och blivit d\u00e4rf\u00f6r vana vid mer individuell handledning d\u00e4r? Att strukturera och synligg\u00f6ra instruktionerna kort p\u00e5 tavlan fungerar f\u00f6r det mesta bra f\u00f6r de sm\u00e5 eleverna. Ibland beh\u00f6vs det dock en liten puff och uppmuntran att l\u00e4sa uppgiftsbeskrivningen en g\u00e5ng till och s\u00e5 forts\u00e4tter det n\u00e4stan av sig sj\u00e4lv.\u201d<\/span><\/p>\n

Vilka typer av uppgifter\/\u00f6vningar enligt dig l\u00e4mpar sig b\u00e4st f\u00f6r att utveckla svenskan hos eleverna?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dJag tycker att eleverna utvecklas b\u00e4st i svenskan n\u00e4r de f\u00e5r g\u00f6ra n\u00e5got d\u00e4r spr\u00e5ket verkligen beh\u00f6vs, n\u00e4r de \u00e4r motiverade. Ett gott exempel p\u00e5 detta \u00e4r samarbets\u00f6vningar d\u00e4r eleverna ska fundera p\u00e5 l\u00f6sningarna tillsammans och f\u00e5r k\u00e4nslan av att de faktiskt beh\u00f6ver svenska. F\u00f6rst\u00e5s ska vi inte gl\u00f6mma bort att det ocks\u00e5 finns elever som l\u00e4r sig b\u00e4st d\u00e5 de f\u00e5r g\u00f6ra och fundera sj\u00e4lv, i sin egen takt. Enligt mig, l\u00e4r sig eleverna minst n\u00e4r l\u00e4raren st\u00e5r framf\u00f6r klassen och ber\u00e4ttar och instruerar alla samtidigt, men mest d\u00e5 de sj\u00e4lva uppt\u00e4cker och fr\u00e5gar.\u201d<\/span><\/p>\n

Hur kan man som praktikant i en spr\u00e5kbadsklass veta vilken spr\u00e5klig niv\u00e5 eleverna i en viss \u00e5rskurs borde vara p\u00e5?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dUnder den f\u00f6rsta praktikveckan l\u00f6nar det sig verkligen att observera eleverna s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt! Genom att vara en n\u00e4rvarande studerande f\u00e5r du en bra bild om vad eleverna redan kan och vad de inte kan. Prata med eleverna! Sedan finns f\u00e4rdiga tabeller p\u00e5 vad eleverna borde kunna, eller p\u00e5 vilken niv\u00e5 de borde ligga i de olika \u00e5rskurserna, men som jag tog fram i b\u00f6rjan av den h\u00e4r intervjun, finns det stora variationer i spr\u00e5kf\u00e4rdigheter och b\u00e5de mellan och inom grupperna.”<\/span><\/p>\n

\"\"
Bild: Pitk\u00e4nen & Auramo (2022, s. 30)<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

”Jag tycker att bilden i Pitk\u00e4nen och Auramos nya handbok (2022) sammanfattar mina tankar bra: det ska k\u00e4nnas tryggt och trevligt f\u00f6r att det ska fungera.”<\/span><\/p>\n

H\u00e4lsningar till blivande spr\u00e5kbadsl\u00e4rare eller andra verksamma spr\u00e5kbadsl\u00e4rare ute p\u00e5 f\u00e4ltet: Vad finns det att uppm\u00e4rksamma n\u00e4r det g\u00e4ller spr\u00e5klig planering i spr\u00e5kbad?<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dTyck om barnen \u2013 du \u00e4r viktig f\u00f6r dem! F\u00f6rbered dig v\u00e4l och uttryck dig tydligt. Var beredd p\u00e5 att f\u00f6rklara begrepp p\u00e5 olika s\u00e4tt, speciellt n\u00e4r det g\u00e4ller mer abstrakta ord. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt flyter undervisningen bra!\u201d<\/span><\/p>\n

\n

Text: Riikka Paloluoma och Lotta Sundell<\/span>
\nFoto: Riikka Paloluoma<\/span>
\nBild: Pitk\u00e4nen & Auramo (2022). Avaimia toimivaan kielikylpyopetukseen – Matkalla monikieliseksi sankariksi.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lotta Sundell har jobbat som spr\u00e5kbadsl\u00e4rare i Vasa sedan 1992 och har allts\u00e5 en hel del erfarenhet om hur det \u00e4r att vara spr\u00e5kbadsl\u00e4rare. De senaste tio \u00e5ren har hon arbetat i L\u00e4nsimets\u00e4n koulu d\u00e5 skolan b\u00f6rjade med svenskt spr\u00e5kbad \u00e5r 2013. Hon har fungerat fr\u00e4mst som klassl\u00e4rare inom \u00e5rskurserna 1-3, men undervisar ocks\u00e5 i … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dSpr\u00e5klig planering i spr\u00e5kbad – intervju med Lotta Sundell\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":744,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8,12],"tags":[],"class_list":["post-667","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-sprakbadsundervisning","category-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/667","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/744"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=667"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/667\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":763,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/667\/revisions\/763"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=667"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=667"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=667"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}