{"id":738,"date":"2023-04-06T10:50:22","date_gmt":"2023-04-06T07:50:22","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/?p=738"},"modified":"2023-04-11T09:45:40","modified_gmt":"2023-04-11T06:45:40","slug":"mira-tallgard-om-specialundervisningen-i-sprakbad-alla-vill-ju-kunna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/mira-tallgard-om-specialundervisningen-i-sprakbad-alla-vill-ju-kunna\/","title":{"rendered":"Mira Tallg\u00e5rd om specialundervisningen i spr\u00e5kbad: ”Alla vill ju kunna”"},"content":{"rendered":"
<\/div>\n

\u00a0I Jakobstad har det erbjudits spr\u00e5kbadsundervisning b\u00e5de p\u00e5 svenska och finska sedan \u00e5r 1992. I b\u00f6rjan var de tv\u00e5 olika spr\u00e5kgrupperna i olika skolor men fr\u00e5n och med 2006 \u00e4r alla spr\u00e5kbadselever fr\u00e5n f\u00f6rskolan till \u00e5k 5 i samma fastighet. Spr\u00e5kbadsskolan- Kielikylpykoulu flyttade till en ny modern fastighet f\u00f6r tre \u00e5r sedan. Administrativt \u00e4r det tv\u00e5 skilda skolor som ordnar spr\u00e5kbadsundervisning under samma tak, men i praktiken k\u00e4nns det som en st\u00f6rre enhet. Mira Tallg\u00e5rd, som har jobbat med spr\u00e5kbad sedan 1995,\u00a0 blir ny rektor i Spr\u00e5kbadsskolan fr\u00e5n och med augusti. F\u00f6r tillf\u00e4llet jobbar hon som bitr\u00e4dande rektor och speciall\u00e4rare. Mira s\u00e4ger att hon brinner f\u00f6r spr\u00e5kbadet och vill absolut inte jobba med n\u00e5got annat. Nedan ber\u00e4ttar hon om specialundervisningen i spr\u00e5kbad med fokus p\u00e5 \u00e5k 1-6 eftersom hon inte har erfarenhet av \u00e4mnesundervisningen i \u00e5k 7-9.\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n

\"\"
Spr\u00e5kbadsskolan i Jakobstad. Foto: Mira Tallg\u00e5rd<\/figcaption><\/figure>\n

Dyslexi och neuropsykiatriska st\u00f6rningar i spr\u00e5kbad<\/b><\/p>\n

\u201cI spr\u00e5kbadet har vi vanliga elever, \u00e4ven elever med till exempel l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter eller neuropsykiatriska st\u00f6rningar. Eleverna med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter blir l\u00e4tt tr\u00f6tta, vilket kan misstolkas som motivationsbrist eller till och med lathet, och d\u00e5 \u00e4r det bra med extra fokus p\u00e5 det auditiva. F\u00f6r eleverna med l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter \u00e4r spr\u00e5kbadet faktiskt ett bra val eftersom det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r dem att l\u00e4ra sig ett nytt spr\u00e5k via den traditionella v\u00e4gen. Sannolikheten f\u00f6r att det finns n\u00e5gon dyslexi i varje klass \u00e4r stor eftersom det \u00e4r s\u00e5 vanligt. Jag utg\u00e5r alltid fr\u00e5n att alla vill och g\u00f6r sitt b\u00e4sta enligt sina egna f\u00f6rm\u00e5gor. Alla vill ju kunna.<\/span><\/p>\n

I spr\u00e5kbadet \u00e4r det ocks\u00e5 mycket v\u00e4sentligt med rutiner och bildst\u00f6d ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller olika sv\u00e5righeter t.ex. med spr\u00e5ket. Bildst\u00f6det hj\u00e4lper eleverna att se och det \u00e4r bra att synligg\u00f6ra dagens program och de olika momenten i b\u00f6rjan av dagen. Rutiner gynnar ocks\u00e5 nepsy-eleverna. Det kan bli l\u00e5ngtr\u00e5kigt f\u00f6r l\u00e4raren att g\u00e5 igenom samma rutiner varje dag, men f\u00f6r eleverna \u00e4r rutinerna viktiga och bidrar till en \u00f6kad trygghetsk\u00e4nsla.”<\/span><\/p>\n

Skillnader i spr\u00e5kliga niv\u00e5er<\/b><\/p>\n

”Det \u00e4r helt naturligt med spr\u00e5kliga skillnader speciellt p\u00e5 h\u00f6gre \u00e5rskurser. N\u00e5gra kan ha fritidsintressen p\u00e5 sitt spr\u00e5kbadsspr\u00e5k, vilket bidrar till b\u00e4ttre kunskaper i spr\u00e5kbadet. Som l\u00e4rare beh\u00f6ver man inte heller vara orolig f\u00f6r f\u00f6rdr\u00f6jningen i talproduktion eftersom alla \u00e4r individer och b\u00f6rjar ocks\u00e5 producera spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket i olika takt.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att man kr\u00e4ver av eleverna. Oftast tror man att eleverna underpresterar p\u00e5 grund av f\u00f6r h\u00f6ga krav \u00e4ven om det kan vara tv\u00e4rtom. Om kunskapen \u00e4r x ska l\u00e4raren s\u00e4tta kravet p\u00e5 x+1. L\u00e4raren ska tro p\u00e5 sina elever och lita p\u00e5 att de kan det som behandlas i undervisningen.”<\/span><\/p>\n

Metoder som fr\u00e4mjar den spr\u00e5kliga utvecklingen hos eleverna<\/b><\/p>\n

”Jag anser att l\u00e4rarledd undervisning inte \u00e4r den b\u00e4sta m\u00f6jliga metoden vad g\u00e4ller befr\u00e4mjandet av elevernas spr\u00e5kliga utveckling, men l\u00e4raren skall absolut vara n\u00e4rvarande. Det ska finnas stunder i undervisningen d\u00e4r eleverna sj\u00e4lv f\u00e5r jobba med varandra. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att locka och uppmuntra eleverna till att diskutera p\u00e5 spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket. Fast det kan k\u00e4nnas konstigt i b\u00f6rjan l\u00f6nar det sig att skapa en klassrumskultur d\u00e4r eleverna pratar spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket. Genom detta blir det l\u00e4ttare f\u00f6r alla i forts\u00e4ttningen.”<\/span><\/p>\n

\"\"
Spr\u00e5kbadsskolans blivande rektor Mira Tallg\u00e5rd. Foto: Mira Tallg\u00e5rd<\/figcaption><\/figure>\n

Konfliktsituationer i spr\u00e5kbad<\/b><\/p>\n

”Vid eventuella konfliktsituationer \u00e4r det viktigt att l\u00e4raren inte avst\u00e5r fr\u00e5n sin enspr\u00e5kiga roll som spr\u00e5kbadsl\u00e4rare och l\u00f6ser situationen p\u00e5 sitt undervisningsspr\u00e5k. L\u00e4raren ska dock ber\u00e4tta f\u00f6r eleverna att de blir f\u00f6rst\u00e5dda p\u00e5 sitt modersm\u00e5l. Om det forts\u00e4ttningsvis \u00e4r utmanande kan man ta in en annan vuxen som har elevernas modersm\u00e5l som sitt undervisningsspr\u00e5k.<\/span><\/p>\n

Det kan ocks\u00e5 l\u00f6na sig att anv\u00e4nda k\u00e4nslokort i problematiska situationer. Om en l\u00e4rare anser att det eleverna har sv\u00e5righeter med att uttrycka sina k\u00e4nslor \u00e4r det viktigt att ta olika k\u00e4nslor upp i undervisningen och diskutera. Nuf\u00f6rtiden kan det vara sv\u00e5rt med k\u00e4nslor \u00f6ver huvud taget, oavsett vilket spr\u00e5k som g\u00e4ller. Eleverna kan n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte heller uttrycka sina k\u00e4nslor p\u00e5 sitt modersm\u00e5l.”<\/span><\/p>\n

Hur kan jag som l\u00e4rare bidra till \u00f6kad trygghetsk\u00e4nsla hos spr\u00e5kbadseleverna?<\/b><\/p>\n

”Som l\u00e4rare kan man visa att man \u00e4r en trygg vuxen \u00e4ven utan spr\u00e5k. Viktigt \u00e4r att l\u00e4raren \u00e4r n\u00e4rvarande och anv\u00e4nder gester, miner och tonfall som st\u00f6d till det man s\u00e4ger. Samarbets\u00f6vningar och rutiner spelar ocks\u00e5 en stor roll g\u00e4llande trygghetsk\u00e4nslan.<\/span><\/p>\n

Samarbete med v\u00e5rdnadshavarna \u00e4r betydelsefullt. Positiv, \u00e4rlig, \u00f6ppen och respektfull kontakt med v\u00e5rdnadshavarna hj\u00e4lper eleverna i allt.”<\/span><\/p>\n

Hur f\u00e5r jag fram elevernas kunskaper trots sv\u00e5righeter?<\/b><\/p>\n

”Om elevernas kunskaper endast m\u00e4ts genom skriftligt prov och det finns dyslektiker i klassen \u00e4r provet inte r\u00e4ttvist. M\u00f6jlighet till muntliga till\u00e4gg eller helt muntliga prestationer kan gynna elever med inl\u00e4rningssv\u00e5righeter. Det \u00e4r inte alls r\u00e4ttvist att alla alltid g\u00f6r samma sak. \u00c4ven l\u00e4roplansgrunderna f\u00f6r den grundl\u00e4ggande utbildningen s\u00e4ger att om en elev har lindriga sv\u00e5righeter ska det beaktas i bed\u00f6mningen. N\u00e4r det g\u00e4ller sv\u00e5righeter att komma ig\u00e5ng \u00e4r l\u00f6sningen att ge lite \u00e5t g\u00e5ngen och f\u00f6rtydliga s\u00e5 gott det g\u00e5r. Det kan ocks\u00e5 l\u00f6na sig att diskutera med eleven vad hen sj\u00e4lv anser att kunde fungera.”<\/span><\/p>\n

\"\"
Spr\u00e5kbadselever p\u00e5 skolg\u00e5rden. Foto: Mira Tallg\u00e5rd<\/figcaption><\/figure>\n

Passar spr\u00e5kbad forts\u00e4ttningsvis f\u00f6r alla?<\/b><\/p>\n

”Barnen som kommer till spr\u00e5kbad har olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Man vet inte i f\u00f6rv\u00e4g vem som lyckas och vem som inte. Alla elever som klarar av regulj\u00e4r undervisning borde ocks\u00e5 klara av spr\u00e5kbadet, men de m\u00e5ste f\u00e5 det st\u00f6d de beh\u00f6ver. L\u00e4rarna ska f\u00f6rst\u00e5s vara mer flexibla \u00e4n f\u00f6rr i tiden, men det finns m\u00f6jligheter bara vi hittar de r\u00e4tta metoderna. Det \u00e4r viktigt att l\u00e4raren utg\u00e5r fr\u00e5n att eleven f\u00f6rs\u00f6ker sitt b\u00e4sta just d\u00e5. Vi vet inte alltid vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng i deras liv.<\/span><\/p>\n

Det l\u00f6nar sig ocks\u00e5 att i f\u00f6rv\u00e4g f\u00f6rs\u00f6ka fundera vad som kunde gynna eleverna. I spr\u00e5kbadet l\u00e4r eleverna sig med hj\u00e4lp av tv\u00e5 spr\u00e5k och hj\u00e4lper varandra via modersm\u00e5let. D\u00e4rf\u00f6r kan det till och med vara bra att ha speciall\u00e4rarresurs p\u00e5 elevernas modersm\u00e5l. Och s\u00e5 hoppas jag att spr\u00e5kbadseleverna f\u00e5r samma st\u00f6d som andra elever i skolan n\u00e4r de beh\u00f6ver det. Det \u00e4r vi skyldiga att ordna.”<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

”Det \u00e4r viktigt att l\u00e4raren utg\u00e5r fr\u00e5n att eleven f\u00f6rs\u00f6ker sitt b\u00e4sta just d\u00e5. Vi vet inte alltid vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng i deras liv.” – Mira Tallg\u00e5rd<\/b><\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

Nedan en minneslista \u00f6ver l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter i spr\u00e5kbad:<\/b><\/p>\n

L\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter betyder inte att<\/b><\/p>\n