{"id":193,"date":"2021-10-07T10:06:41","date_gmt":"2021-10-07T07:06:41","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/?p=193"},"modified":"2021-10-07T10:11:08","modified_gmt":"2021-10-07T07:11:08","slug":"vad-ar-en-religios-identitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/2021\/10\/07\/vad-ar-en-religios-identitet\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r en religi\u00f6s identitet?"},"content":{"rendered":"

Av Tomas Ray, universitetsl\u00e4rare i praktisk teologi och doktorand i systematisk teologi<\/span><\/strong><\/p>\n

Teologiedoktorn och kyrkoherden i Betlehem Munther Isaac<\/strong>, listar i sin bok \u201dThe other side of the Wall\u201d (2020), <\/em>sina olika identiteter. Han skriver: \u201dJag \u00e4r arab, kristen, evangelisk (evangelical), lutheran och man.\u201d (min \u00f6vers\u00e4ttning) Vidare g\u00e5r han in p\u00e5 de olika identiteterna och s\u00e4ger att vi f\u00e5r en religi\u00f6s identitet, innan vi ens har en f\u00f6rst\u00e5else av vad religion \u00e4r. Vidare har vi nationella identiteter, som \u00e4r mera avg\u00f6rande och sedan inom den religi\u00f6sa identiteten olika samfundsindelningar. Munther Isaac ser den nationella identiteten som en identitet som f\u00f6renar det palestinska folket. Religion \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5got som delar \u00a0dem \u00e5t. Det finns palestinier som \u00e4r muslimer, andra \u00e4r kristna och bland de kristna finns s\u00e5dana som h\u00f6r till olika samfund. Jag har ocks\u00e5 sj\u00e4lv kunnat notera att palestinier upplever en gemenskap \u00f6ver religionsgr\u00e4nserna. Det som f\u00f6renar dem \u00e4r den tr\u00e4ngda situationen av att leva p\u00e5 andra sidan av den mur, som den Israeliska staten byggt och som f\u00f6rsv\u00e5rar vardagslivet f\u00f6r palestinierna.<\/p>\n

Nu \u00e4r Munter Isaac inte en akademisk expert p\u00e5 religi\u00f6s identitet. Han skriver utifr\u00e5n sin position som b\u00e5de arab och kristen och inser att man kan b\u00e4ra p\u00e5 olika identiteter. Identiteter finns ocks\u00e5 i olika styrkor i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra, ibland kan de till och med vara i konflikt med varandra. En del identiteter \u00e4r under olika f\u00f6rh\u00e5llande viktigare \u00e4n andra.<\/p>\n

N\u00e4r jag sj\u00e4lv b\u00f6rjade med min forskning och ber\u00e4ttade att jag vill skriva om \u201dluthersk identitet\u201d, var det n\u00e5gra som bad mig definiera vad jag avser med en luthersk identitet. \u00a0Avs\u00e5g jag den identitet som Luther gav uttryck f\u00f6r, eller n\u00e5got som kommit fram senare och hur skulle jag hitta det? Eftersom jag redan i tidigare forskning jobbat med k\u00e4nnetecken p\u00e5 en luthersk identitet i en global milj\u00f6, tyckte jag inte att det var s\u00e5 sv\u00e5rt. Men jag ins\u00e5g i alla fall att jag beh\u00f6vde en teori eller en funktionell definition av en religi\u00f6s identitet, samt hitta typiska drag f\u00f6r en kollektiv konfessionell luthersk identitet. Den kollektiva konfessionella identiteten \u00e4r den som man kan studera i ett religi\u00f6st samfund, i j\u00e4mf\u00f6relse med en personlig religi\u00f6s identitet som studeras p\u00e5 individplan.<\/p>\n

Jag kommer i min forskning att intervjua medlemmar som finns i tre olika lutherska kyrkor, som alla h\u00f6r till Lutherska V\u00e4rldsf\u00f6rbundet och som har f\u00f6rsamlingar som verkar p\u00e5 engelska. F\u00f6rsamlingarna \u00e4r mer eller mindre grundade p\u00e5 etnisk grund. Tv\u00e5 av dem \u00e4r kyrkor som har medlemmar med kinesisk bakgrund (fr\u00e5n spr\u00e5ken mandarin och hakka), samt en kyrka med medlemmar med tamilsk bakgrund. De \u00e4r alla v\u00e4ldigt sm\u00e5 kyrkor. Totalt har kyrkorna tillsammans omkring 60\u00a0000 medlemmar.<\/p>\n

Jag har j\u00e4mf\u00f6rt ett antal olika teorier med varandra. Den teori som jag till slut fastnade f\u00f6r, \u00e4r en teori som producerats h\u00e4r vid \u00c5bo Akademi inom projektet Minhag Finland, d\u00e4r man forskar kring den judiska minoriteten i Finland. Det \u00e4r forskarna Ruth Illman<\/strong> och Merc\u00e9desz Czimbalmos<\/strong> teori som presenteras i artikeln, \u201dKnowing, Being, and Doing Religion: Introducing an Analytical Model for Researching Vernacular Religion.\u201d (2021) Det \u00e4r inte bara en teori som kan f\u00f6rklaras p\u00e5 ett visuellt s\u00e4tt, men ocks\u00e5 \u00e4r b\u00e5de enkel och logisk och mycket l\u00e4mplig att applicera p\u00e5 mitt material.<\/p>\n

Den visuella bilden \u00e4r tre cirklar som g\u00e5r in i varandra p\u00e5 mitten och i mitten bildas ett gemensamt omr\u00e5de (venndiagram) som \u00e4r identiteten. Den ena cirkeln representerar kunskap, den andra \u201datt vara\u201d och den tredje \u201datt g\u00f6ra\u201d. Runt omkring de tre cirklarna finns en yttre cirkel. Den representerar de dynamiska krafterna: kontinuitet, f\u00f6r\u00e4ndring och kontext.<\/p>\n

Kunskapscirkeln best\u00e5r av historiska ber\u00e4ttelser, sanningsutsagor och teologiska p\u00e5st\u00e5enden. S\u00e5dant material som \u00e4r ett minimum att k\u00e4nna till, f\u00f6r att kunna bli en medlem av en institutionell tradition.\u00a0 Cirkeln med \u201datt vara\u201d handlar om att varje m\u00e4nniska har ett flertal olika identiteter i olika sammanhang som formas av yttre och inre faktorer. Idag kombinerar m\u00e4nniskor element fr\u00e5n olika religi\u00f6sa traditioner. Ibland kan n\u00e5gon kombinera tv\u00e5 eller flera traditioner, eller s\u00e4ga att de inte tillh\u00f6r n\u00e5gon specifik tradition. \u201dAtt g\u00f6ra\u201d cirkeln handlar om att man kan agera ut en religi\u00f6s \u00f6vertygelse i vardagen, b\u00e5de p\u00e5 egen hand och i ett strukturerat religi\u00f6st sammanhang. H\u00e4r kan faktorer som \u00e5lder, k\u00f6n, klass, utbildning, tid och plats, position i ett socialt n\u00e4tverk och personliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar p\u00e5verka den folkliga levda religion som f\u00f6ds.<\/p>\n

Begreppen kontinuitet, f\u00f6r\u00e4ndring och kontext \u00e4r sammanl\u00e4nkade och viktiga faktorer som p\u00e5verkar de inre cirklarna. De skapar och f\u00f6r\u00e4ndrar den inre dynamiken och anpassar den till nya etnografier.<\/p>\n

Att planera en forskningsintervju, med dessa tre stora cirklar i minne \u00e4r enkelt. F\u00f6r min forskning om religi\u00f6s identitet beh\u00f6ver jag st\u00e4lla fr\u00e5gor som g\u00f6r att de intervjuade ber\u00e4ttar som sin etniska bakgrund, samt hur de f\u00f6rh\u00e5ller sig till sin religion ur varats synvinkel. Jag beh\u00f6ver ocks\u00e5 st\u00e4lla fr\u00e5gor om hur de ut\u00f6var sin religion, samt om den teoretiska kunskap som de har om sin egen religion. Jag kan utg\u00e5 ifr\u00e5n att mina intervjupersoner plockar in element fr\u00e5n tv\u00e5 eller flera andra religi\u00f6sa traditioner och sedan f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5nga deras identitet utg\u00e5ende ifr\u00e5n de tre cirklarna.<\/p>\n

Slutligen \u00e5terst\u00e5r d\u00e5 den kollektiva konfessionella identiteten. I ett studium av teologerna G\u00fcnter Gassmann<\/strong> och Scott Hendrix<\/strong>, \u201dFortress Introduction to the Lutheran Confessions\u201d (1999) presenterar de i slutet av boken en lista p\u00e5 12 punkter som \u00e4r centrala i en luthersk dogmatik. En liknande, n\u00e4stan identisk, lista har ocks\u00e5 gjorts av Lutherska V\u00e4rldsf\u00f6rbundet f\u00f6r en konferens i Indonesien 2014 om luthersk identitet i Asien. Sedan \u00e4r det f\u00f6r mig att plocka fram hur de intervjuade beskriver sin lutherska identitet och pricka av den mot den dogmatiska listan. Naturligtvis \u00e4r min intension inte att kolla upp hur n\u00e4ra de kommer de dogmatiska utsagorna, eller hur m\u00e5nga de lyckas pricka av. Min forskning handlar inte om hur noggrant de uppfyller dogmatiska modeller, utan vilka drag de tar fasta p\u00e5 ur en luthersk synvinkel, samt vilket material de lyfter in fr\u00e5n andra religi\u00f6sa traditioner. Det som jag ocks\u00e5 \u00e4r intresserad av i min forskning \u00e4r hur denna identitet sedan tar sig uttryck i en multireligi\u00f6s milj\u00f6 och hur de navigerar mellan m\u00e4nniskor med annan tro.<\/p>\n

(bild av Tomas Ray: den anglikanska kyrkan St. George’s i Kingstown, Penang, Malaysia)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Tomas Ray, universitetsl\u00e4rare i praktisk teologi och doktorand i systematisk teologi Teologiedoktorn och kyrkoherden i Betlehem Munther Isaac, listar i sin bok \u201dThe other side of the Wall\u201d (2020), sina olika identiteter. Han skriver: \u201dJag \u00e4r arab, kristen, evangelisk (evangelical), lutheran och man.\u201d (min \u00f6vers\u00e4ttning) Vidare g\u00e5r han in p\u00e5 de olika identiteterna och […]<\/p>\n","protected":false},"author":694,"featured_media":195,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-193","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/193","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/694"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=193"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":196,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/193\/revisions\/196"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/195"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=193"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=193"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}