{"id":197,"date":"2021-10-22T12:51:03","date_gmt":"2021-10-22T09:51:03","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/?p=197"},"modified":"2021-10-29T15:37:51","modified_gmt":"2021-10-29T12:37:51","slug":"vilken-syn-pa-religion-styr-migrationsverkets-trovardighetsbedomning-av-religios-konvertering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/2021\/10\/22\/vilken-syn-pa-religion-styr-migrationsverkets-trovardighetsbedomning-av-religios-konvertering\/","title":{"rendered":"Vilken syn p\u00e5 religion styr Migrationsverkets trov\u00e4rdighetsbed\u00f6mning av religi\u00f6s konvertering?"},"content":{"rendered":"

Av Ilona Silvola, doktorand i systematisk teologi<\/strong><\/span><\/p>\n

M\u00e5nga asyls\u00f6kande har konverterat till kristendom i Finland. Trov\u00e4rdigheten f\u00f6r deras konvertering bed\u00f6ms av Migrationsverket f\u00f6r att ta reda p\u00e5 om konverteringen kan \u00e4ventyra s\u00f6kanden i deras ursprungsland. Trov\u00e4rdighetsbed\u00f6mningen bygger dock p\u00e5 en sn\u00e4v syn p\u00e5 religion som fenomen, och andra typer av religionsyttringar, exempelvis betoningen p\u00e5 gemenskap, anses inte vara genuina. Religion i asylprocessen b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s bredare \u00e4n som en privat andlig \u00f6vertygelse. Dessutom borde asylprocessen fokusera starkare p\u00e5 bed\u00f6mningen av hotet om f\u00f6rf\u00f6ljelse.<\/strong><\/p>\n

M\u00e5nga av de asyls\u00f6kande som anl\u00e4nde till Finland 2015 har konverterat fr\u00e5n islam till kristendom under asylprocessen. Konvertering till en annan religion under asylprocessen \u00e4r inget nytt fenomen internationellt, men i Finland har en s\u00e5 omfattande konvertering av asyls\u00f6kande aldrig tidigare skett. Det finns inte n\u00e5gon information om konvertiternas exakta antal, men bland de asylans\u00f6kningar som f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r under process \u00e5beropas religi\u00f6s konvertering som ett asylsk\u00e4l i cirka 500 av dessa. (Juusela, \u201dNoin viisisataa kristityksi k\u00e4\u00e4ntynytt\u00e4 \u201d 15.1.2021). Beviljandet av flyktingstatus sig p\u00e5 hotet om f\u00f6rf\u00f6ljelse. I asylprocessen bed\u00f6ms ifall en person l\u00f6per risk f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse i sitt ursprungsland, i detta fall p\u00e5 grund av sin nya religion. Bed\u00f6mningen \u00e4r naturligtvis utmanande i en situation d\u00e4r personen inte \u00e4nnu har varit kristen i sitt ursprungsland. I denna situation betonar Migrationsverket (Migri) konverteringens genuinitet: om konverteringen bed\u00f6ms vara genuin kan ocks\u00e5 hotet om f\u00f6rf\u00f6ljelse i ursprungslandet vara reell. Dock \u00e4r det ett allvarligt problem ifall Migri inte bed\u00f6mer asyls\u00f6kandes konvertering som genuin och avvisar personen till sitt ursprungsland, d\u00e4r f\u00f6rf\u00f6ljaren identifierar personen som tillh\u00f6rande en f\u00f6rf\u00f6ljd grupp, och att personen d\u00e4rmed uts\u00e4tts f\u00f6r fara.<\/p>\n

I offentligheten har det f\u00f6rts debatt om huruvida de konverterades asylprocess \u00e4r r\u00e4ttvis. Flera kyrkliga r\u00f6relser har vid flera tillf\u00e4llen uttryckt oro f\u00f6r att Migri inte tror p\u00e5 att konverteringen \u00e4r genuin, \u00e4ven om den skulle vara tydligt autentisk f\u00f6r asyls\u00f6kandes n\u00e4rst\u00e5ende personer och f\u00f6rsamling.<\/p>\n

Bland annat har representanter f\u00f6r de st\u00f6rsta kyrkliga samfunden samt Suomen Evankelinen Allianssi (SEA) kr\u00e4vt att Migri borde ge st\u00f6rre vikt \u00e5t f\u00f6rsamlingarnas utl\u00e5tanden (Suomen kirkonjohtajat, \u201dTurvapaikanhakijoiden palautuskieltoa\u201d; SEA, \u201dVetoomus\u201d). \u00c4ven Ekumeniska R\u00e5det i Finland rekommenderar samma sak, och de har \u00e4ven f\u00f6rordat att Migri borde satsa p\u00e5 ytterligare utbildning i religi\u00f6s l\u00e4skunnighet. F\u00f6r att nyanserna i den asyls\u00f6kandes ber\u00e4ttelser och i dennes religi\u00f6sa t\u00e4nkande skulle f\u00f6rmedlas till intervjuaren, har SEA \u00e4ven yrkat p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra kvalit\u00e9n p\u00e5 tolkningen (SEA, \u201dVetoomus\u201d).<\/p>\n

Migri har svarat p\u00e5 kritiken bland annat genom att s\u00e4ga att tolkarna har en ordlista \u00f6ver kristendomens begrepp till sitt f\u00f6rfogande. N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rsamlingarnas utl\u00e5tanden har Migri h\u00e4nvisat till FN:s flyktingorganisation UNHCR:s riktlinjer, enligt vilka f\u00f6rsamlingens utl\u00e5tanden inte kan vara avg\u00f6rande bevis vid bed\u00f6mningen av konverteringen, utan den st\u00f6rsta tyngden b\u00f6r ligga p\u00e5 asyls\u00f6kandes egen ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

En formell eller genuin religi\u00f6s konvertering?<\/h2>\n

I min doktorsavhandling unders\u00f6ker jag kristna konvertiters asylprocesser. Jag analyserar bland annat negativa asylbeslut fr\u00e5n en teologisk synvinkel. Positiva beslut \u00e4r v\u00e4ldigt sparsamt motiverade, s\u00e5 en komparativ analys \u00e4r om\u00f6jlig p\u00e5 basen av beslutsdokumenten. Mina forskningsresultat visar att ett stort problem i asylprocessen \u00e4r Migris och asyls\u00f6kandes avvikande syn p\u00e5 kristendomen som fenomen.<\/p>\n

I negativa asylbeslut h\u00e4vdar Migri generellt att den s\u00f6kande inte anses vara en \u00f6vertygad kristen. I dessa situationer har s\u00f6kanden ofta l\u00e4nge deltagit i kyrkans verksamhet och har d\u00f6pts. I asylbesluten uppfattas dock dopet endast som en formell h\u00e4ndelse, och ett \u201dformellt dop i sig \u00e4r inte en tillr\u00e4cklig redog\u00f6relse f\u00f6r en genuin konvertering till kristendomen\u201d s\u00e5som Migri formulerar det. S\u00e5 hur borde en \u00e4kta konvertering se ut enligt Migri? D\u00e5 skulle personen ha en kristen \u00f6vertygelse, som enligt Migri borde vara en \u201dandlig\u201d, \u201dpermanent\u201d, \u201dlivsf\u00f6r\u00e4ndring som transformerar ens identitet\u201d och \u201den samvetsfr\u00e5ga och en andlig livsstil.\u201d Alla citaten ovan \u00e4r h\u00e4mtade ur negativa beslut som motiverar varf\u00f6r genuiniteten i asyls\u00f6kandes konvertering misstros.\u00a0 I dessa beslut har Migri varit \u00f6vertygad av den s\u00f6kandes ber\u00e4ttelse s\u00e5 till vida att informationen om deltagande i f\u00f6rsamlingslivet, dop och andra religi\u00f6sa aktiviteter har allt\u00a0 bed\u00f6mts vara sant. F\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r bed\u00f6mningen \u00e4r allts\u00e5 huruvida de ovann\u00e4mnda religi\u00f6sa handlingarna grundar sig p\u00e5 en genuin inre \u00f6vertygelse.<\/p>\n

Vad inneb\u00e4r en genuin konvertering?<\/h2>\n

Den grundl\u00e4ggande fr\u00e5gan vid bed\u00f6mningen av konverteringens genuinitet \u00e4r vad fenomenet religion \u00e4r. Manifesterar religion sig framf\u00f6r allt som en inre tro, och \u00e4r tillh\u00f6righet till ett religi\u00f6st samfund och ut\u00f6vandet av en religion d\u00e4rf\u00f6r bara religionens sekund\u00e4ra konsekvenser?<\/p>\n

Migris asylutredning bygger bland annat p\u00e5 UNHCR:s v\u00e4gledning om behandling av ans\u00f6kningar med religion som asylsk\u00e4l. Enligt riktlinjerna kan \u201dasylans\u00f6kningar som baserar sig p\u00e5 religion inneh\u00e5lla \u201den eller flera<\/em>\u201d av f\u00f6ljande dimensioner av religion (dimensions of religion<\/em>) (UNHCR, \u201dRiktlinjer nr 6\u201d, par. 5, kursiv av f\u00f6rfattaren). Den f\u00f6rsta dimensionen \u00e4r religion som tro (religion as belief<\/em>). I detta fall \u00e4r religionens centrum personens tro eller v\u00e4rderingar om det gudomliga. Den andra dimensionen \u00e4r religion som identitet (religion as identity<\/em>), som manifesterar sig genom grupptillh\u00f6righet. Gruppen f\u00f6renas av en gemensam tro, gemensamma traditioner eller ritualer. F\u00f6r det tredje kan religion vara ett levnadss\u00e4tt (religion as a way of life<\/em>) som kan synas genom hur man kl\u00e4r sig, f\u00f6ljer religi\u00f6sa seder och firar fester. I centrum av religionen \u00e4r d\u00e5 seder och handlingar som \u00e4r identitetsskapande f\u00f6r religionen. (UNHCR, ”Riktlinjer nr 6”, par. 6-8).<\/p>\n

UNHCR s\u00e4tter s\u00e5ledes inte tron \u200b\u200bframf\u00f6r andra manifestationer av religion, utan f\u00f6rst\u00e5r gruppmedlemskap s\u00e5v\u00e4l som livsstil som lika legitima delar av religion. Migri verkar dock inte g\u00f6ra det fullt ut d\u00e5 de konstaterar bl.a f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dBaserat p\u00e5 din ber\u00e4ttelse \u00e4r ditt intresse f\u00f6r kristendomen mycket mer kopplat till hur du upplever att de kristna beter sig i gemenskap \u00e4n till den andliga eller teologiska aspekten av kristendom.\u201d (Irak 3\/2017)<\/p>\n

\u201dDu har inte kunnat ber\u00e4tta n\u00e5got annat \u00e4n att alla i kyrkan \u00e4r en familj och en gemenskap — Baserat p\u00e5 det som du har ber\u00e4ttat anser Migrationsverket att du s\u00f6kte dig till kyrkan f\u00f6r att uppleva gemenskap.\u201d (Somalia 12\/2017)<\/p>\n

”Det som du har ber\u00e4ttat ang\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringarna i ditt dagliga liv och n\u00e4rvaron av kristendom i ditt liv har varit ytlig och har inte \u00e5terspeglat en verklig f\u00f6r\u00e4ndring av din \u00f6vertygelse. Att g\u00e5 i kyrkan \u00e4r socialt viktigt f\u00f6r dig. \u201d (Irak 6\/2018)<\/p>\n

Det \u00e4r problematiskt att Migri kr\u00e4ver i asylprocessen en specifik \u201dkristen \u00f6vertygelse.\u201d Detta representerar en f\u00f6rst\u00e5else av religion som ett privat fenomen, vars k\u00e4rna \u00e4r individens tankar och k\u00e4nslor om kristendomens doktriner, vilka \u00e5terspeglas i personens handlingar.<\/p>\n

Religionens natur kan \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s annorlunda utifr\u00e5n UNHCR:s riktlinjer: religionens k\u00e4rna kan vara handling, eller tillh\u00f6righet ett religi\u00f6st samfund. En \u00e4kta religi\u00f6s identitet bygger d\u00e5 p\u00e5 att man tillh\u00f6r ett religi\u00f6st samfund, eller att man lever enligt ett religi\u00f6st levnadss\u00e4tt. Individens reflektioner och k\u00e4nslor om religionens l\u00e4ror \u00e4r d\u00e5 sekund\u00e4ra.<\/p>\n

Fr\u00e5n genuinitetsbed\u00f6mning till bed\u00f6mning av f\u00f6rf\u00f6ljelse<\/h2>\n

UNHCR: s riktlinjer betonar att det \u00e4r viktigt att utreda de omst\u00e4ndigheter i vilka konverteringen har \u00e4gt rum samt konverteringens genuinitet i situationer d\u00e4r den asyls\u00f6kande har konverterat efter att ha flytt fr\u00e5n ursprungslandet. Genom att betona den religi\u00f6sa reflektionen verkar Migri vilja f\u00f6rs\u00e4kra sig om att konverteringen inte \u00e4r falsk. Problemet kan dock inte l\u00f6sas genom att betona djupg\u00e5ende andlig reflektion. Reflektion kan vara o\u00e4kta, medan religi\u00f6s ut\u00f6vning, \u00e4ven utan grundlig andlig reflektion, kan vara genuin.<\/p>\n

De negativa asylbesluten som jag analyserat slutar beklagligt ofta med konstaterandet att personen i fr\u00e5ga inte kan vara i fara i sitt ursprungsland eftersom personens konvertering inte \u00e4r trov\u00e4rdig. Om religion som fenomen skulle anses innefatta, inte bara tron, utan \u00e4ven grupptillh\u00f6righet och ett religi\u00f6st levnadss\u00e4tt, skulle Migris slutsats g\u00e4llande m\u00e5nga asyls\u00f6kande som konverterat vara annorlunda.<\/p>\n

En tillf\u00f6rlitlig bed\u00f6mning av konverteringens genuinitet \u00e4r dock sv\u00e5rt, \u00e4ven om religion skulle uppfattas i en vid bem\u00e4rkelse s\u00e5som UNHCR g\u00f6r. P\u00e5 grund av denna sv\u00e5righet borde k\u00e4rnan i asylprocessen inte vara att fullst\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00e4kra sig om konversionens genuinitet, utan att bed\u00f6ma risken f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse: Om asyls\u00f6kandes situation ses ”med f\u00f6rf\u00f6ljares \u00f6gon” framst\u00e5r personen som kristen (Kagan, \u201dRefugee Credibility Assessment\u201d, 1222\u20131223)? Om s\u00e5 \u00e4r fallet s\u00e5 riskerar personen att bli f\u00f6rf\u00f6ljd. Principen om utvisningsf\u00f6rbud, som finns inskriven i Finlands grundlag, beordrar att \u201den utl\u00e4nning f\u00e5r inte utvisas, utl\u00e4mnas eller \u00e5ters\u00e4ndas, om han eller hon till f\u00f6ljd h\u00e4rav riskerar d\u00f6dsstraff, tortyr eller n\u00e5gon annan behandling som kr\u00e4nker m\u00e4nniskov\u00e4rdet.” (Finlands grundlag, kapitel 2, 9\u00a7)<\/p>\n

I slut\u00e4ndan handlar asylprocessen inte om huruvida konverteringen \u00e4r genuin enligt Migri, utan om personen kan vara i fara i sitt ursprungsland. Risken f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse p\u00e5verkas av hur religion betraktas i asyls\u00f6kandes ursprungsland och hur s\u00f6kanden sj\u00e4lv uppfattar sin religion. Om till exempel kyrkog\u00e5ng och tillh\u00f6randet av en kristen gemenskap utg\u00f6r k\u00e4rnan i den s\u00f6kandes syn p\u00e5 religion, borde inte Migri f\u00f6rbig\u00e5 dessa med motiveringen att de enbart \u00e4r att uppfatta som ett s\u00f6kande efter social gemenskap. Att en f\u00f6rf\u00f6ljelse i ursprungslandet utl\u00f6ses, beror inte enbart p\u00e5 personens teologiskt motiverade kristna tro. F\u00f6rf\u00f6ljelse bygger p\u00e5 f\u00f6rf\u00f6ljarens uppfattning om att personen tillh\u00f6r en f\u00f6rf\u00f6ljd grupp.<\/p>\n

Inl\u00e4gget har tidigare publicerats p\u00e5 finska hos Liikkeess\u00e4 yli rajojen<\/a>.<\/p>\n

Skribenten vill tacka TM, doktorand Niklas Antonsson f\u00f6r hj\u00e4lp med den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av texten.<\/em><\/p>\n

K\u00c4LLOR:<\/p>\n

Juusela, Pauli. 2021. \u201dNoin viisisataa kristityksi k\u00e4\u00e4ntynytt\u00e4 turvapaikanhakijaa odottaa yh\u00e4 ratkaisua hakemukseensa \u2013 kirkkojen mukaan moni palautettu piileskelee kotimaassaan vainoajia.\u201d Kirkko ja Kaupunki<\/em>, 15.1.2021. https:\/\/www.kirkkojakaupunki.fi\/-\/noin-500-%20kristityksi-kaantynytta-turvapaikanhakijaa-odottaa-yha-hakemuksensa-ratkaisua-kirkkojen%20mukaan-moni-palautettu-piileskelee-vainoajia-kotimaissaan#aafe8c55<\/a><\/p>\n

Kagan, Michael. \u201cRefugee Credibility Assessment and the \u201cReligious Imposter\u201d Problem: A Case Study of Eritrean Pentecostal Claims in Egypt.\u201d Vanderbilt Journal of Transnational Law <\/em>43, no. 5 (2010): 1179.<\/p>\n

UNHCR. \u201cGuidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and\/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees.\u201d https:\/\/www.unhcr.org\/publications\/legal\/40d8427a4\/guidelines%20internationalprotection-6-religion-based-refugee-claims-under.html<\/a><\/p>\n

SEA (Suomen Ekumeeninen Allianssi). \u201dVetoomus oikeusvaltioperiaatteen toteutumiseksi.\u201d Publicerad 4.1.2021. https:\/\/www.suomenevankelinenallianssi.fi\/vetoomus%20oikeusvaltioperiaatteen-toteutumiseksi\/<\/a><\/p>\n

Suomen kirkonjohtajat. \u201dTurvapaikanhakijoiden palautuskieltoa ja uskonnonvapautta on kunnioitettava.\u201d Publicerad 22.8.2019. https:\/\/www.ekumenia.fi\/etusivu\/ajankohtaista_-_aktuellt\/suomen_kirkonjohtajat_turvapaikanhakijoiden_palautuskieltoa_ja_uskonnonvapautta_on_kunnioitettava\/<\/a><\/p>\n

Finlands grundlag (11.6.1999\/731). https:\/\/finlex.fi\/sv\/laki\/ajantasa\/1999\/19990731#L2<\/a> H\u00e4mtad 21.10.2021.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Ilona Silvola, doktorand i systematisk teologi M\u00e5nga asyls\u00f6kande har konverterat till kristendom i Finland. Trov\u00e4rdigheten f\u00f6r deras konvertering bed\u00f6ms av Migrationsverket f\u00f6r att ta reda p\u00e5 om konverteringen kan \u00e4ventyra s\u00f6kanden i deras ursprungsland. Trov\u00e4rdighetsbed\u00f6mningen bygger dock p\u00e5 en sn\u00e4v syn p\u00e5 religion som fenomen, och andra typer av religionsyttringar, exempelvis betoningen p\u00e5 gemenskap, […]<\/p>\n","protected":false},"author":694,"featured_media":201,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-197","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/197","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/694"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=197"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/197\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":200,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/197\/revisions\/200"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=197"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=197"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=197"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}