{"id":202,"date":"2021-11-03T16:01:09","date_gmt":"2021-11-03T14:01:09","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/?p=202"},"modified":"2021-11-03T16:10:02","modified_gmt":"2021-11-03T14:10:02","slug":"far-man-sorja-en-hund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/2021\/11\/03\/far-man-sorja-en-hund\/","title":{"rendered":"F\u00e5r man s\u00f6rja en hund"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #800000\"><strong>Av Philip de Croy, thanatolog och doktorand i systematisk teologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p><em>\u201d<\/em><em>Det g\u00e5<\/em><em>r ju m\u00e4nniskors barn som det g<\/em><em>\u00e5<\/em><em>r djuren, det g<\/em><em>\u00e5<\/em><em>r dem alla lika. Den enes d\u00f6d \u00e4r som den andres. Alla har samma livsande. M\u00e4nniskan har inte mer att komma med \u00e4n djuren. Allt \u00e4<\/em><em>r f<\/em><em>\u00f6rg\u00e4ngligt.\u201d\u00a0 <\/em>(Predikaren 3:19)<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Genom Evelyn Waughs roman \u201dDen k\u00e4re bortg\u00e5ngne\u201d kan man bes\u00f6ka begravningsbyr\u00e5n <em>S\u00e4llare jaktmarker. <\/em>H\u00e4r erbjuds m\u00e4nniskor som f\u00f6rlorat sina husdjur b\u00e5de kistor, gravstenar och till och med sista h\u00e4lsningar till eller fr\u00e5n hundhimlen. Det \u00e4r v\u00e4nligt, det \u00e4r v\u00e4rdigt och det \u00e4r en satir.<\/p>\n<p>I alla fall s\u00e5gs den som s\u00e5dan n\u00e4r boken gavs ut 1948. Historiskt har det n\u00e4mligen funnits en skarp gr\u00e4ns mellan m\u00e4nniskor och djur i b\u00e5de liv och d\u00f6d. Djur har g\u00e4rna f\u00e5tt tj\u00e4na m\u00e4nniskan antingen som bruksdjur eller s\u00e4llskapsdjur, men aldrig bli hennes j\u00e4mlike. Och n\u00e4r livsanden l\u00e4mnat oss har den avlidna m\u00e4nniskans kropp f\u00f6rvandlats till kvarlevor och stoft medan djuren blivit till kadaver. Men s\u00e5 \u00e4r det inte l\u00e4ngre, tv\u00e4rtom har verkligheten \u00f6vertr\u00e4ffat dikten.<\/p>\n<p>I dag l\u00e4ggs kvarlevorna efter kaniner, hundar och hamstrar i kistor och urnor inf\u00f6r den kremering som \u00e4r ett krav i de flesta v\u00e4stl\u00e4nder. Sen kan Stampes, Bellas eller Kiros stoft spridas i en minneslund eller jordf\u00e4stas p\u00e5 en djurkyrkog\u00e5rd. Och vid graven genomf\u00f6rs idag l\u00e5nade ritualer och symboler fr\u00e5n kyrkans och andra religioners v\u00e4rld s\u00e5som kvistkors och gravstenar samtidigt som n\u00e4tet erbjuder b\u00e5de minnessidor, gravpoesi och medaljonger med lite sparad aska i.<\/p>\n<p>S\u00e5 har gr\u00e4nsen mellan liv och d\u00f6d och mellan m\u00e4nniska och djur tunnats ut. Men som minnen ur en f\u00f6rlorad v\u00e4rld dr\u00f6jer sig normer, spr\u00e5k och regelverk kvar och forts\u00e4tter dra gr\u00e4nser och visa p\u00e5 skillnaderna. N\u00e4r den svenske sk\u00e5despelaren Uffe Larsson ville begravas med sina hundar slog L\u00e4nsstyrelsen fast att; \u201dgravs\u00e4tta husdjur inom en allm\u00e4n gravplats f\u00e5r vidare anses strida mot allm\u00e4nna pietetskrav och r\u00e5dande moraliska v\u00e4rderingar i samh\u00e4llet.\u201d (L\u00e4nsstyrelsen i V\u00e4stmanland Dnr 204-1355-2010).<\/p>\n<p>Men trots gamla gr\u00e4nsdragningar och nya beslut st\u00e5r vi d\u00e4r med v\u00e5r sorg och saknad efter v\u00e5ra icke-m\u00e4nskliga v\u00e4nner och familjemedlemmar. D\u00e4r finns de som tr\u00f6stat n\u00e4r dagen varit sv\u00e5r, de g\u00e5tt trogen vid v\u00e5r sida och som \u00e4lskat oss s\u00e5 innerligt och villkorsl\u00f6st. Och s\u00e5 finns de pl\u00f6tsligt inte mer. Och precis som allt liv som slocknat l\u00e4mnar de efter sig b\u00e5de sorg och saknad men ocks\u00e5 en tystnad. F\u00f6r medans m\u00e4nniskor som f\u00f6rlorat sin medm\u00e4nniska f\u00e5ngas upp av ett juridiskt ramverk, en f\u00f6rst\u00e5ende omgivning och en sj\u00e4lav\u00e5rdande kyrka lyser allt detta med sin fr\u00e5nvaro n\u00e4r det kommer till sorg efter avlidna husdjur. Men \u00e4ven om sorgen, sm\u00e4rtan och saknaden kanske \u00e4r annorlunda \u00e4r den faktisk och konkret och den f\u00f6rv\u00e4rras av tystnaden. Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r som allt fler samlas till husdjursbegravningar? F\u00f6r att i en tr\u00e4dg\u00e5rd, vid en sj\u00f6 eller p\u00e5 en djurkyrkog\u00e5rd f\u00e5 s\u00e4tta ord och ton p\u00e5 sin saknad, f\u00f6r att dela sorg men andra som kanske kan f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6r att f\u00e5 en ritual som skiljer liv fr\u00e5n d\u00f6d ocks\u00e5 f\u00f6r de som i p\u00e4ls har m\u00f6tt d\u00f6den? F\u00f6r det \u00e4r genom riten som vi ges synliga tecken p\u00e5\u00a0 att det som varit inte l\u00e4ngre \u00e4r och samtidigt f\u00e5 en slutpunkt att navigera vidare ifr\u00e5n. F\u00f6r efter d\u00f6den kommer livet efter detta, inte bara f\u00f6r troende i olika livs\u00e5sk\u00e5dningar utan framf\u00f6r allt f\u00f6r dem som blir kvar p\u00e5 jorden med sin sorg och saknad. Den sorgen borde kyrkorna bli b\u00e4ttre p\u00e5 att m\u00f6ta i b\u00e5de sj\u00e4lav\u00e5rd och i rit. Inte f\u00f6r att kyrkan ska f\u00f6lja tidsandan utan f\u00f6r att hon vill ledsaga m\u00e4nniskor i b\u00e5de n\u00f6d och lust. Den k\u00e4rleken och den omsorgen m\u00e5ste kunna str\u00e4cka sig ocks\u00e5 till den som s\u00f6rjer en d\u00f6d hund. Och n\u00e4r kyrkan g\u00f6r just det, speglar den samtidigt evangeliets k\u00e4rlek till hela skapelsen.<\/p>\n<p>(Bilden tagen av skribenten: Highgate Cemetary i London)<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av Philip de Croy, thanatolog och doktorand i systematisk teologi \u201dDet g\u00e5r ju m\u00e4nniskors barn som det g\u00e5r djuren, det g\u00e5r dem alla lika. Den enes d\u00f6d \u00e4r som den andres. Alla har samma livsande. M\u00e4nniskan har inte mer att komma med \u00e4n djuren. Allt \u00e4r f\u00f6rg\u00e4ngligt.\u201d\u00a0 (Predikaren 3:19) &nbsp; Genom Evelyn Waughs roman \u201dDen [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":694,"featured_media":209,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-202","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/202","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/694"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=202"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/202\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":206,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/202\/revisions\/206"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=202"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=202"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=202"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}