{"id":212,"date":"2021-12-03T14:02:46","date_gmt":"2021-12-03T12:02:46","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/?p=212"},"modified":"2021-12-03T14:04:18","modified_gmt":"2021-12-03T12:04:18","slug":"en-annorlunda-julpredikan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/2021\/12\/03\/en-annorlunda-julpredikan\/","title":{"rendered":"En annorlunda julpredikan"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #800000\"><strong>Av Mikko Leistola, doktorand i systematisk teologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Den ortodoxa kyrkokalendern inneh\u00e5ller fyra \u00e5rliga fastetider. De tv\u00e5 viktigaste, stora fastan och julfastan, varar b\u00e5da i 40 dagar. L\u00e4ngden p\u00e5 dessa tv\u00e5 fastor \u00e4r symbolisk och p\u00e5minner oss om den fastan Jesus h\u00e4ngav sig \u00e5t ute i \u00f6knen efter att ha blivit d\u00f6pt i Jordanfloden av Johannes. L\u00e4ngden p\u00e5 de b\u00e5da fastetiderna \u00e4r den samma, men karakt\u00e4ren hos dessa tv\u00e5 fastor skiljer sig avsev\u00e4rt ifr\u00e5n varandra. Stora fastan, som leder oss fram till stora veckan och p\u00e5sken, p\u00e5verkar kyrkans utformning av den liturgiska ordningen synnerligen markant. Fr\u00e5n och med fastlagsveckan f\u00e5r vi konstatera, att allt i kyrkan avviker ifr\u00e5n det vi \u00e4r vant oss vid. Ingen kyrkobes\u00f6kare kan f\u00f6rbli ober\u00f6rd inf\u00f6r inledningen av stora fastan.<\/p>\n<p>Julfastan d\u00e4remot inleds mindre i\u00f6gonenfallande, n\u00e4stan som i smyg. Naturen bereder sig f\u00f6r sin vintervila, vinterm\u00f6rkren s\u00e4nker sig \u00f6ver v\u00e4rlden, f\u00e5glarna har flyttat s\u00f6derut och bj\u00f6rnarna g\u00e5tt i ide. Lika diskret p\u00e5b\u00f6rjar de ortodoxa kristna sin 40 dagar l\u00e5nga julfasta \u2013 allts\u00e5 redan den 15 november. Den ortodoxa kyrkan \u00e4r inte s\u00e4rskilt k\u00e4nd f\u00f6r sina jultraditioner, hon \u00e4r ju hellre den \u201doffentliga p\u00e5sk-kyrkan i Finland\u201d. Men trots detta p\u00e5b\u00f6rjar hon faktiskt f\u00f6rbereda sig t\u00e4mligen tidigt inf\u00f6r julen. Tillsammans med bland annat de mest ivriga tingeltangelf\u00f6rs\u00e4ljarna och andra apostlar av den sedvanliga sekul\u00e4ra konsumtionsjulen.<\/p>\n<p>Adventstiden i den v\u00e4stra kristendomen och julfastan i den ortodoxa kyrkan \u00e4r teologiskt och historiskt sett en och samma sak. Det \u00e4r ju fr\u00e5ga om att f\u00f6rbereda sig inf\u00f6r julen, inf\u00f6r Kristi f\u00f6delsefest. F\u00f6rberedelsen inneb\u00e4r bakning, st\u00e4dning, pyntande av hemmet. Ogjorda saker och ting m\u00e5ste redas upp. Men f\u00f6rberedelsen betyder ocks\u00e5 att man besinnar sig, lugnar sig ner, minskar p\u00e5 sin konsumtion, f\u00f6renklar sin vardag och t\u00f6mmer sin sj\u00e4l p\u00e5 allt on\u00f6digt. I julpredikans anda kunde man s\u00e4ga, att man vill \u2019g\u00f6ra jul i sitt hj\u00e4rta\u2019, just s\u00e5, som Vexi Salmi skriver i en av de mest popul\u00e4ra nyare finska julvisorna. Julpredikans f\u00f6rkunnelse \u00e4r den samma ut\u00f6ver hela den kristna v\u00e4rlden, s\u00e5v\u00e4l i \u00f6st som i v\u00e4st: \u201dF\u00f6rbered er! Omv\u00e4nd er! Himmelriket \u00e4r n\u00e4ra.\u201d<\/p>\n<p>Fastandet omfattar mycket konkreta \u00e5tg\u00e4rder: personlig m\u00e5ttfullhet, b\u00f6n, kamp mot frestelser&#8230;Men lika viktigt \u00e4r det att hj\u00e4lpa andra och att dela med sig av v\u00e5rt materiella och sociala goda till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r alla dem som lider n\u00f6d. Fastandet \u00e4r praxis, inte bara teori. Det \u00e4r viktigt att m\u00e4nniskan har p\u00e5tagliga och konkreta verktyg med vilka hon under fastetid kan bygga upp n\u00e5gonting nytt \u2013 men samtidigt riva ner n\u00e5gonting gammalt. Det \u00e4r ju sist och slutligen just fr\u00e5ga om att f\u00f6r\u00e4ndra sinnesriktning, <em>metanoia<\/em>. Det handlar om att man konkret g\u00f6r slut med det gamla och invanda och f\u00f6rbereder sig f\u00f6r n\u00e5got nytt och ok\u00e4nt. H\u00e4r \u00e4r det fr\u00e5ga om eskatologi.<\/p>\n<p>Eskatologi? \u2013 p\u00e5 vilket s\u00e4tt d\u00e5? Jo, det latinska ordet <em>adventus<\/em> liksom motsvarande grekiska ordet <em>parousia<\/em> pekar mot det, som komma skall. Och det som komma skall \u00e4r n\u00e5gonting \u201do\u00e4ndligt och obegripligt\u201d. Advent \u00e4r ett inv\u00e4ntande av n\u00e5gonting radikalt nytt. En helt annorlunda verklighet, en verklighet vi aldrig kunde ha f\u00f6rest\u00e4llt oss, bryter sig in i v\u00e5r vardagliga v\u00e4rld. Adventstiden inneb\u00e4r en v\u00e4ntan p\u00e5 Kristi ljus, ett hopp om Skapelsens full\u00e4ndande, f\u00f6rklarning och fullkomnandet.<\/p>\n<p>V\u00e5r m\u00e4nskliga f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur framtiden gestaltar sig bygger sig p\u00e5 erfarenhet &#8211; p\u00e5 allt det vi har erfarit hittills. Till denna framtid h\u00e4nvisar vi med begreppet <em>futurum <\/em>eller p\u00e5 grekiska <em>ta mellonta<\/em>. Vi f\u00f6rutsp\u00e5r framtiden p\u00e5 basen av det f\u00f6rg\u00e5ngna, av det f\u00f6rflutna: att bruttonationalprodukten kommer fortfarande att stiga, att staten kommer fortfarande att skulds\u00e4tta sig, att den sociala oj\u00e4mlikheten blir allt v\u00e4rre, att vintrar i \u00c5bo kommer att bli allt kortare, m\u00f6rkare och v\u00e5tare. S\u00e5 kommer det att g\u00e5 eftersom s\u00e5 har det ocks\u00e5 g\u00e5tt f\u00f6rut, s\u00e5dan \u00e4r trenden just nu, prognoserna f\u00e5r st\u00f6d av l\u00e5ngsiktig statistik.<\/p>\n<p><em>Adventus<\/em> har ingenting att g\u00f6ra med <em>futurum. Adventus<\/em> \u00e4r n\u00e5gonting helt annat. <em>Adventus <\/em>inneb\u00e4r eskatologisk optimism, sist och slutligen en tragisk optimism, som strider mot allt sunt f\u00f6rnuft. <em>Adventus <\/em>s\u00e4tter allt sitt hopp till evangeliets ord: \u201dden som mister sitt liv f\u00f6r min skull, han skall finna det\u201d (Matt. 10:39).<\/p>\n<p>Enligt den ortodoxa kalendern b\u00f6rjar julens f\u00f6rberedande fest den 20 december. Trots detta forts\u00e4tter fastandet \u00e4nda fram till och med julaftonen. I v\u00e5rt sekul\u00e4ra julfirande har d\u00e4remot denna f\u00f6rberedande fest urartat sig till en tid av karneval som synes p\u00e5g\u00e5 hela adventstiden. December \u00e4r full av firmajulfester och andra lilljuls-jippon. Vi sl\u00f6sar bort sj\u00e4lva festen och firar jul p\u00e5 f\u00f6rhand. Och somliga av oss festar faktiskt som om varje dag vore den sista.<\/p>\n<p>V\u00e5rt liv blir fattigare n\u00e4r vi f\u00f6rlorar den hisnande sp\u00e4nningen av f\u00f6rv\u00e4ntning och uppfyllelse. Det \u00e4r synd, men det \u00e4r inte min sak att moralisera. D\u00e4remot, om vi t\u00e4nker p\u00e5 den v\u00e4rldsomfattande eskatologiska <em>adventus<\/em>-tiden, v\u00e5r planet just nu befinner sig i \u2013 jag syftar allts\u00e5 till den ekologiska krisen vi lever i &#8211; m\u00e5ste man fr\u00e5ga sig, hur f\u00f6rh\u00e5ller det sig att vi faktiskt tycks leva som om varje dag vore den sista? Mig synes att vi sannerligen upplever en r\u00e4tt s\u00e5 unik eskatologisk tidsperiod \u2013 \u00e5tminstone kulturellt. Domedagsandan har smugit sig in i v\u00e5r kultur och i hela v\u00e5rt vardagliga liv. I min barndom var domedagsprofeten en st\u00e4ndigt \u00e5terkommande figur i tidningarnas karikatyrer och tecknade serier. Harml\u00f6s byf\u00e5ne med sin skrattretande plakat och sitt l\u00e5nga sk\u00e4gg. Man levde mitt i det kalla kriget, men man kunde fortfarande uppleva \u00e5teruppbyggnadstidens hurtig optimism. Nu har domedagsprofeter ersatts med en tickandet klimatklocka. Tiden rinner ut, den \u00e5tr\u00e5dda gr\u00e4nsen p\u00e5 1,5 grader tycks fj\u00e4rma sig g\u00e5ng efter g\u00e5ng. Var m\u00f6tet i Glasgow ett genombrott eller en urvattnad kompromiss? Ingen tycks veta.<\/p>\n<p>Att en enskild kristen f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja traditionen f\u00f6r julfastan, \u00e4r ett pyttelitet trevande steg mot en mera allm\u00e4n asketisk livsstil och kultur. Men det \u00e4r i alla fall n\u00e5gonting, det \u00e4r en meningsfull individuell gest. En nu redan avliden grekisk exeget, Savas Agouridis, lanserade redan p\u00e5 1990-talet begreppet \u201deskatologisk asketism\u201d. Som f\u00f6rebild hade han \u00f6kenf\u00e4der fr\u00e5n den tidiga kyrkans tid. Enligt Agouridis kan vi urskilja i f\u00e4dernas livsstil ett \u201dhorisontellt semitiskt eskatologiskt perspektiv\u201d som p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt uppkom inom den kristna asketismen, fast\u00e4n kyrkan teologiskt sett hade orienterat sig starkt efter platonsk t\u00e4nkande, som i sin dualism gl\u00f6mde bort v\u00e4rlden och historia.<\/p>\n<p>I dagens l\u00e4ge har vi inte r\u00e5d att gl\u00f6mma v\u00e4rlden och dess historia. Fast vi talar om eskatologi, borde v\u00e5r eskatologi vara horisontalt. Jo, vi kristna f\u00f6ljer korset, men tyngdpunkten m\u00e5 ligga p\u00e5 den v\u00e5gr\u00e4ta balken: r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av resurserna, solidaritet och ekologisk j\u00e4mlikhet. I ekumenisk anda lyfter Agouridis fram Fransiskus av Assisi, som med sitt kompromissl\u00f6sa krav p\u00e5 en absolut fattigdom \u00e4r en arvtagare till \u00f6kenf\u00e4dernas anda <em>par excellence<\/em>.<\/p>\n<p>M\u00e4nniskan \u00e4r starkt rotfast i sina vanor. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att g\u00f6ra saker s\u00e5, som man alltid har gjort dem. Det sv\u00e5ra \u00e4r att bli barn p\u00e5 nytt, visa sig svag, liten och sk\u00f6r \u2013 och se v\u00e4rlden f\u00f6rdomsfritt med helt nya barna\u00f6gon. Hur skulle man d\u00e5 f\u00f6rbereda sig f\u00f6r det ok\u00e4nda som \u00e4r p\u00e5 kommande? Skulle man fasta, dela med sig och ta hand om medm\u00e4nniskorna och \u201dmedskapelsen\u201d? Eller skulle man hamstra, sl\u00f6sa och konsumera s\u00e5 l\u00e4nge varorna bara r\u00e4cker till, skulle man hos det materiella f\u00f6rs\u00f6ka hitta mening \u00e5t sitt liv &#8211; \u00e4nda tills det att de allra sista hyllorna av den planet\u00e4ra mega-marketen \u00e4r tomma? Den sista kunden f\u00e5r sedan sl\u00e4cka ljuset!<\/p>\n<p>Det g\u00e5r inte att k\u00f6pa sig fr\u00e4lsning och en trygg framtid. Vi delar en gemensam planet. I klimatfr\u00e5gor finns det inga lokala l\u00f6sningar. Den enda m\u00f6jligheten vi har, \u00e4r en Fransiskus-artad hela v\u00e5r planet omfattande solidaritet. En solidaritet, som pr\u00e4glar \u201deskatologisk asketism\u201d i b\u00e4sta julfastans anda.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Kristus f\u00f6des \u2013 lovsjungen!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>(bilden av Jukka Vehkaoja)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av Mikko Leistola, doktorand i systematisk teologi Den ortodoxa kyrkokalendern inneh\u00e5ller fyra \u00e5rliga fastetider. De tv\u00e5 viktigaste, stora fastan och julfastan, varar b\u00e5da i 40 dagar. L\u00e4ngden p\u00e5 dessa tv\u00e5 fastor \u00e4r symbolisk och p\u00e5minner oss om den fastan Jesus h\u00e4ngav sig \u00e5t ute i \u00f6knen efter att ha blivit d\u00f6pt i Jordanfloden av Johannes. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":694,"featured_media":214,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-212","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/212","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/694"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=212"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/212\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":216,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/212\/revisions\/216"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/214"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=212"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=212"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}