{"id":218,"date":"2022-01-28T16:33:51","date_gmt":"2022-01-28T14:33:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/?p=218"},"modified":"2022-01-28T16:33:51","modified_gmt":"2022-01-28T14:33:51","slug":"den-oppna-kulturen-och-dess-fiender","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/2022\/01\/28\/den-oppna-kulturen-och-dess-fiender\/","title":{"rendered":"Den \u00f6ppna kulturen och dess fiender"},"content":{"rendered":"

Av Tage Kurt\u00e9n, professor<\/span><\/strong><\/p>\n

Under andra v\u00e4rldskriget skrev filosofen Karl Popper boken \u201dThe Open Society and its Enemies\u201d. Alltifr\u00e5n Platon har det, enligt Popper, funnits uppburna t\u00e4nkare som beskrivit det ideala samh\u00e4llet. Dessa utopier har underbyggt auktorit\u00e4ra politiska system som hyllat principen \u201d\u00e4ndam\u00e5let helgar medlen\u201d. F\u00f6r att n\u00e5 det goda samh\u00e4llet kan man inte ge unders\u00e5tarna n\u00e5got inflytande. Systemet \u00e4r slutet. Dessa t\u00e4nkare, och de makthavare som f\u00f6ljer deras id\u00e9er, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fiender till det \u00f6ppna samh\u00e4llet.<\/p>\n

I det \u00f6ppna samh\u00e4llet f\u00e5r individen delta i beslut om gemensamma fr\u00e5gor. Olika s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de det goda samh\u00e4llet och hur man kan arbeta f\u00f6r det f\u00e5r komma till tals. Varje makthavare m\u00e5ste vara underkastad kontroll \u2013 av de \u00f6vriga. Ett \u00f6ppet samh\u00e4lle f\u00f6ruts\u00e4tter d\u00e4rf\u00f6r demokrati. Ingen part f\u00e5r ges all makt. Det \u00f6ppna samh\u00e4llet inneb\u00e4r ett st\u00e4ndigt ifr\u00e5gas\u00e4ttande, av makthavare och av id\u00e9er.<\/p>\n

\u00d6ppenhet och slutenhet g\u00e4ller inte bara samh\u00e4lle och politik. Alla sidor av v\u00e5r m\u00e4nskliga kultur pr\u00e4glas av samma sp\u00e4nning. Den kristna enhetskulturen var t.ex. stark i Finland \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet. Kyrkans maktposition gick hand i hand med en given uppfattning om vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel inom kulturens olika omr\u00e5den. \u00d6ppenheten var kringskuren.<\/p>\n

\u00c4nda in p\u00e5 1960-talet uppfattade t.ex. de flesta att kyrkan p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt st\u00e5r f\u00f6r moral och etik. Idag kan man diskutera moralfr\u00e5gor helt utan sidoblickar p\u00e5 vad kyrkan anser (ocks\u00e5 om P\u00e4ivi R\u00e4s\u00e4nen skulle \u00f6nska att det vore annorlunda).<\/p>\n

Mycket tidigare, i b\u00f6rjan av 1900-talet, l\u00f6sgjorde sig litteratur och f\u00f6rfattarskap fr\u00e5n kyrkligt f\u00f6rmyndarskap. Den kulturkampen har bl.a. f\u00f6rra \u00e4rkebiskopen, Kari M\u00e4kinen, unders\u00f6kt i sin doktorsavhandling. De f\u00f6r\u00e4ndringarna s\u00e5gs som en befrielse av f\u00f6rfattarskr\u00e5et. En sluten kulturell atmosf\u00e4r byttes ut mot frihet och \u00f6ppenhet.<\/p>\n

\u00c4r allts\u00e5 den \u00f6ppna kulturens fiende idag nedlagd? Det tror jag knappast. Men idag \u00e4r det andra institutioner som best\u00e4mmer inom kulturens olika sf\u00e4rer.<\/p>\n

Framv\u00e4xten av v\u00e5r moderna, sekulariserade kultur bygger id\u00e9m\u00e4ssigt p\u00e5 arv fr\u00e5n ren\u00e4ssansen och upplysningen. Dagens vetenskap \u00e4r ett av de starkaste institutionella uttrycken f\u00f6r denna modernitet. Men denna institution har m\u00e5nga ansikten. Den \u00f6kade kunskap vetenskapen ger oss \u00e4r i princip n\u00e5got gott. Men ocks\u00e5 den tas emellan\u00e5t i bruk p\u00e5 ett problematiskt s\u00e4tt. I fel h\u00e4nder kan ocks\u00e5 den bli till \u00f6ppenhetens fiende.<\/p>\n

I min bok \u201dMoralisk \u00f6ppenhet\u201d (2016) vill jag visa hur upplysningens tro p\u00e5 f\u00f6rnuftet bl.a. kunnat leda till tanken att vi kan l\u00f6sa etiska problem p\u00e5 teoretisk och rationell v\u00e4g. En vetenskapsgren, etiken, har hos vissa av dess f\u00f6retr\u00e4dare utvecklats till en normativ l\u00e4ra. Tanken p\u00e5 en rad etiska experter ang\u00e5ende olika delar av v\u00e5ra liv har vuxit fram.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4r det inte l\u00e4ngre kyrkan som hotar v\u00e5r moraliska frihet. Ett normativt regelverk l\u00e4ggs utifr\u00e5n p\u00e5 oss av en annan instans. Och den instansen riskerar i sin tur bli en fiende till en \u00f6ppenhet i v\u00e5r kultur.<\/p>\n

N\u00e5got liknande kan vi se p\u00e5 litteraturens omr\u00e5de. F\u00f6r hundra \u00e5r sen t\u00e4ndes en hoppets l\u00e5ga hos den enskilda f\u00f6rfattaren. Nu skulle hen f\u00e5 skriva som hen sj\u00e4lv ville. Och p\u00e5 m\u00e5nga\u00a0 s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ker man ocks\u00e5 idag uppmuntra till kreativt skrivande. Men ocks\u00e5 p\u00e5 det litter\u00e4ra f\u00e4ltet finns tendenser som verkar i motsatt riktning.<\/p>\n

Det litter\u00e4ra etablissemanget inneh\u00e5ller en rad olika instanser. F\u00f6rlagens ekonomer och litter\u00e4ra redakt\u00f6rer, kulturredakt\u00f6rer i tidningar och tidskrifter, litteraturkritiker och \u2013recensenter, fondmecenater, alla anl\u00e4gger de inneh\u00e5llsliga synpunkter p\u00e5 en f\u00f6rfattares alster. Och f\u00f6rfattarens frihet kringsk\u00e4rs p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. M\u00e5nga ser sannolikt det h\u00e4r som en naturlig del av det samspel som utgivande av litteratur kr\u00e4ver. F\u00f6rfattarens ensamr\u00e4tt till sin text best\u00e5r bara s\u00e5 l\u00e4nge den ligger i skrivbordsl\u00e5dan.<\/p>\n

Men liksom i fr\u00e5ga om etik kan vi ocks\u00e5 h\u00e4r st\u00f6ta p\u00e5 ett fenomen i anslutning till humanistisk vetenskap. M\u00e5nga av de ovann\u00e4mnda akt\u00f6rerna inom det litter\u00e4ra etablissemanget \u00e4r n\u00e4mligen utbildade litteraturvetare. Det \u00e4r gott och v\u00e4l, s\u00e5 l\u00e4nge systemet inte sluter sig.<\/p>\n

Liksom etiska experter, kan ocks\u00e5 experter p\u00e5 litteratur \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n att analysera och tolka sitt f\u00f6rem\u00e5l (litteratur) till att normera hur f\u00f6rem\u00e5let b\u00f6r vara. Ist\u00e4llet f\u00f6r en kyrklig f\u00f6rmyndare f\u00e5r d\u00e5 f\u00f6rfattaren dras med en vetenskaplig \u201dexpert\u201d.<\/p>\n

Med n\u00e5gra exempel har jag h\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kt antyda att v\u00e5ra humanistiskt inriktade vetenskaper, som velat \u00f6ppna upp olika kulturella uttrycksformer, under vissa omst\u00e4ndigheter kan f\u00f6rvandlas till den \u00f6ppna kulturens fiender. \u00d6ppenheten i v\u00e5r kultur kringsk\u00e4rs i s\u00e5 fall av en m\u00e4ktig institution.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Tage Kurt\u00e9n, professor Under andra v\u00e4rldskriget skrev filosofen Karl Popper boken \u201dThe Open Society and its Enemies\u201d. Alltifr\u00e5n Platon har det, enligt Popper, funnits uppburna t\u00e4nkare som beskrivit det ideala samh\u00e4llet. Dessa utopier har underbyggt auktorit\u00e4ra politiska system som hyllat principen \u201d\u00e4ndam\u00e5let helgar medlen\u201d. F\u00f6r att n\u00e5 det goda samh\u00e4llet kan man inte ge […]<\/p>\n","protected":false},"author":694,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-218","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/218","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/694"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=218"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/218\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":219,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/218\/revisions\/219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=218"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=218"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=218"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}