Ordet apati f\u00f6r tankarna till ordets nutida betydelse och anv\u00e4ndning: det betecknar likgiltighet och of\u00f6retagsamhet, n\u00e5got h\u00e5gl\u00f6st. Man \u00e4r likn\u00f6jd med allt, kanske deprimerad; inget ber\u00f6r.<\/p>\n
Hos patristiska kristna f\u00f6rfattare har det grekiska ordet \u1f00\u03c0\u1f71\u03b8\u03b5\u03b9\u03b1 en annan framtoning: s\u00e5som f\u00f6r antikens filosofer, har termen positiva konnotationer och betyder frihet fr\u00e5n passioner, allts\u00e5 frihet fr\u00e5n olika beg\u00e4r. I m\u00e4nniskosynen hos tidiga kristna f\u00f6rfattare ing\u00e5r tanken av att m\u00e4nniskan kan dras mot olika negativa h\u00e5ll, mot synd. En s\u00e5dan dragning uppfattas som ett beg\u00e4r. Apatheia<\/em> \u00e4r beg\u00e4rl\u00f6shet, att inte bli meddragen mot en d\u00e5lig riktning.<\/p>\n Vi talar om penningbeg\u00e4r och habeg\u00e4r. Att beg\u00e4ra n\u00e5got \u00e4r att kr\u00e4va eller \u00f6nska n\u00e5got \u00e5t sig, som motsats till att g\u00f6ra n\u00e5got utan n\u00e5gra anspr\u00e5k eller egna intressen \u2013 eller motiv som \u00e4regirighet eller f\u00e5f\u00e4nga. Ibland \u00f6vers\u00e4tts ordet \u03c0\u1f71\u03b8\u03bf\u03c2, passion, med \u2019lidelse\u2019, men ordet \u201dbeg\u00e4r\u201d motsvarar enligt min mening b\u00e4ttre pathos<\/em>-termens betydelse. Med beg\u00e4ren kommer en sorts kluvenhet, ett vacklande mellan olika k\u00e4nslor och riktningar. Apatheia <\/em>d\u00e4remot inneb\u00e4r f\u00f6rm\u00e5ga att handla efter eget samvete utan att bli p\u00e5verkad eller provocerad av olika faktorer eller h\u00e4ndelser. Med andra ord betyder apatheia<\/em> integritet – frihet fr\u00e5n syndens m\u00f6jlighet att locka. Denna frihet kan v\u00e4xa gradvis.<\/p>\n Inneb\u00e4r denna orubblighet n\u00e5gon sorts h\u00e5rdhet? Hur ser man p\u00e5 sin omv\u00e4rld, om man inte p\u00e5verkas av n\u00e5got? Hur f\u00f6rh\u00e5ller man sig till lidande och or\u00e4ttvisor? Kan man f\u00f6lja krigsh\u00e4ndelser och inte bli r\u00f6rd? \u00c4r man avskild fr\u00e5n verkligheten p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt?<\/p>\n Hos tidigkristna f\u00f6rfattare f\u00f6rknippas apatheia<\/em> med renhet och helighet, och d\u00e4rmed med k\u00e4rlek och \u00f6dmjukhet. D\u00e4r frihet fr\u00e5n beg\u00e4rens tyranni r\u00e5der, gl\u00f6der k\u00e4rleken till Gud. Relationen till n\u00e4stan pr\u00e4glas av oegennyttighet, inte kluvenhet. Apatheia <\/em>\u00e4r f\u00f6r dessa f\u00f6rfattare att inte reagera p\u00e5 lidandet p\u00e5 ett beg\u00e4rligt och lystet s\u00e4tt, till exempel med ilska eller h\u00e4mndbeg\u00e4r. \u00c4ven ordlekar med \u03c0\u1f71\u03b8\u03bf\u03c2 (beg\u00e4r) och \u03c0\u1f71\u03c3\u03c7\u03c9 (lida) f\u00f6rekommer: i ordboken f\u00f6r patristisk grekiska A Patristic Greek Lexicon<\/em> av G.W.H. Lampe ges \u1f00\u03c0\u1f71\u03b8\u03b5\u03b9\u03b1 ordf\u00f6rklaringen \u201dobtained for men by passion of Christ\u201d. Patristiska f\u00f6rfattare beskriver dessutom olika grader av beg\u00e4rl\u00f6shet: den fullkomliga beg\u00e4rl\u00f6sheten tillskrivs Gud. Den bysantinska klosterledaren Symeon den nye teologen skriver i hymnen 36 om Guds beg\u00e4rl\u00f6shet och hur beg\u00e4rl\u00f6shet kan \u00e4ven sk\u00e4nkas m\u00e4nniskan d\u00e5 hon f\u00f6ljer Kristi lidanden.<\/p>\n Med apatheia<\/em> avses hos tidigkristna och \u00e4ven senare kristna f\u00f6rfattare allts\u00e5 inte apatins likgiltiga dalar utan integritetens och frihetens h\u00f6jder.<\/p>\n Karoliina Maria Schauman<\/p>\n Skribenten \u00e4r doktorand i systematisk teologi vid \u00c5bo Akademi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ordet apati f\u00f6r tankarna till ordets nutida betydelse och anv\u00e4ndning: det betecknar likgiltighet och of\u00f6retagsamhet, n\u00e5got h\u00e5gl\u00f6st. Man \u00e4r likn\u00f6jd med allt, kanske deprimerad; inget ber\u00f6r. Hos patristiska kristna f\u00f6rfattare har det grekiska ordet \u1f00\u03c0\u1f71\u03b8\u03b5\u03b9\u03b1 en annan framtoning: s\u00e5som f\u00f6r antikens filosofer, har termen positiva konnotationer och betyder frihet fr\u00e5n passioner, allts\u00e5 frihet fr\u00e5n olika […]<\/p>\n","protected":false},"author":676,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-230","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/230","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/676"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=230"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/230\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":232,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/230\/revisions\/232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=230"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=230"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=230"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}