{"id":80,"date":"2021-04-13T10:28:18","date_gmt":"2021-04-13T07:28:18","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/?p=80"},"modified":"2021-04-13T10:28:18","modified_gmt":"2021-04-13T07:28:18","slug":"nagra-tankar-om-patristikens-betydelse-for-nutida-teologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/2021\/04\/13\/nagra-tankar-om-patristikens-betydelse-for-nutida-teologi\/","title":{"rendered":"N\u00e5gra tankar om patristikens betydelse f\u00f6r nutida teologi"},"content":{"rendered":"

Av Anni Maria Laato, docent, universitetsl\u00e4rare i dogmatik<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rst vill jag po\u00e4ngtera att patristik \u2013 studiet av den tidiga kyrkans teologi och praxis \u2013 \u00e4r intressant och viktigt i sig sj\u00e4lvt, och det beh\u00f6ver inte motiveras med dess nytta i nutiden. Detta sagt vill jag \u00e4nd\u00e5 nu presentera n\u00e5gra teman d\u00e4r f\u00f6rdjupning i den tidiga kyrkans tid kan vara nyttigt idag.<\/p>\n

F\u00f6rst en sj\u00e4lvklarhet: utan att k\u00e4nna till det f\u00f6rflutna kan man inte f\u00f6rst\u00e5 nutiden. Det \u00e4r viktigt att veta varifr\u00e5n vi kommer. De f\u00f6rsta \u00e5rhundradena efter Kristus var i kyrkan en formativ och kreativ period, d\u00e5 m\u00e5nga fr\u00e5gor i den kristna teologin avgjordes p\u00e5 ett s\u00e4tt som har p\u00e5verkat den sedan dess. D\u00e5 skrevs de f\u00f6rsta bibelkommentarerna, de f\u00f6rsta predikningarna, de f\u00f6rsta dogmatikb\u00f6ckerna, de f\u00f6rsta trosbek\u00e4nnelserna, och de f\u00f6rsta verken i kyrkohistoria. Etiska och filosofiska fr\u00e5gor (s\u00e5som migration, pandemi, lidande) diskuterades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen och gudstj\u00e4nstformer som \u00e4r i bruk \u00e4nnu idag utvecklades. Utan r\u00f6tter blir teologin och kyrkliga praktiker l\u00e4tt ytliga och alldeles f\u00f6r beroende av tillf\u00e4lliga str\u00f6mningar.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6r det andra \u00e4r den patristiska perioden viktig f\u00f6r det ekumeniska arbetet. \u00c4ven om det fanns olika teologier och grupperingar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan, \u00e4r de f\u00f6rst\u00e5 \u00e5rhundradena \u00e4nd\u00e5 en tid som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt f\u00f6renar de kristna. Helt konkret ses detta i patristiska vetenskapliga konferenser d\u00e4r forskare med olika konfessionell bakgrund tr\u00e4ffas kring gemensamma texter \u2013 gemensamt arbete skapar v\u00e4nskapsband och \u00f6kar f\u00f6rst\u00e5else. Resultaten av forskningen kan ge nya id\u00e9er och verktyg till dem som arbetar med ekumeniska fr\u00e5gor i kyrkorna. Ett exempel av detta \u00e4r det internationella projektet kring den nicaeno-konstantinopolitanska trosbek\u00e4nnelsen, vars frukter kan l\u00e4sas i dokumentet Bek\u00e4nna en och samma tro. En ekumenisk utl\u00e4ggning av den apostoliska tron. Ett studiedokument fr\u00e5n WCC Faith and Order<\/em> (Verbum 1991).<\/p>\n

Ett tredje tema \u00e4r hur kristna ska f\u00f6rh\u00e5lla sig till m\u00e4nniskor med en annan tro eller med ingen tro alls. I likhet med antiken \u00e4r kristendomen i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder idag i minoritet och k\u00e4nnedom om kristendom och religioner \u00f6verhuvudtaget (sk. religi\u00f6s l\u00e4skunnighet) har minskat. Samtidigt konverterar en del m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra religioner till kristendomen. En forskare som menar att vi har mycket att l\u00e4ra fr\u00e5n de f\u00f6rsta kristna apologeterna, \u00e4r Elaine Graham, som i sin Apologetics without Apology. Speaking of God in a World Troubled by Religion <\/em>(Cascade Books, 2017) h\u00e4vdar att s\u00e5som de tidiga apologeterna borde \u00e4ven nutida kristna l\u00e4ra sig att tala om sin tro p\u00e5 ett s\u00e4tt som samtida m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r. Apologeterna k\u00e4nde till sin samtids filosofier och litteratur, och anv\u00e4nde sina kunskaper n\u00e4r de f\u00f6rde dialog med icke-kristna. Enligt henne \u00e4r det dock \u00e4nnu viktigare \u00e4n att tala om kristendomen att visa k\u00e4rlek till omgivningen och arbeta f\u00f6r en b\u00e4ttre v\u00e4rld.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

F\u00f6r Graham \u00e4r en enskild m\u00e4nniskas konvertering till kristendomen inte centralt, men f\u00f6r apologeterna var detta mycket viktigt. Studiet av kristen poesi (t.ex. Probas dikt), konst (Robin Jensen), predikningar, katekeser och teologiska traktater visar hur kyrkom\u00f6drar och -f\u00e4der arbetade h\u00e5rt med fr\u00e5gor som \u201dvad som \u00e4r centralt i den kristna tron\u201d \u201dhur ska en kristen m\u00e4nniska leva i en icke-kristen omgivning\u201d \u00a0eller \u201dhur ska vi vittna om kristen tro s\u00e5 att andra f\u00f6rst\u00e5r det\u201d.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att studera \u00e4ven det som gick fel. Genom att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5 bra som man kan t.ex. varf\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan kristna och judar blev som det blev, kan vi f\u00e5 verktyg f\u00f6r att g\u00f6ra saker b\u00e4ttre i framtiden.<\/p>\n

Det fj\u00e4rde temat jag vill lyfta fram nu g\u00e4ller forskning. Inom patristiken har man under de senaste \u00e5rtiondena b\u00f6rjat arbeta mer och mer tv\u00e4rvetenskapligt p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan vara en f\u00f6rebild f\u00f6r andra vetenskapsgrenar. Inom Early Christian Studies<\/em>, som \u00e4mnet nuf\u00f6rtiden ofta heter, arbetar teologer, filologer, sociologer, historiker, konsthistoriker och andra tillsammans kring gemensamma teman (s\u00e5 har det vart \u00e4ven tidigare, men nu \u00e4r det tydligare). En annan f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r att n\u00e4r \u00e4ldre forskning ofta fokuserade p\u00e5 studiet av texter, och framf\u00f6rallt ortodoxa texter av centrala kyrkof\u00e4der, riktas intresset idag ocks\u00e5 mot materiella ting, konst, arkitektur, och musik, samt till vanliga m\u00e4nniskor och deras liv. Under de senaste \u00e5rtiondena har det publicerats mycket om kvinnor, barn, och olika minoriteter. \u00c4ven intresset f\u00f6r omr\u00e5den utanf\u00f6r den grekisk-romerska milj\u00f6n har vuxit. Risken i denna i och f\u00f6r sig positiva utveckling \u00e4r naturligtvis att k\u00e4rnan i patristiken f\u00f6rsvinner. Vid den senaste Oxford Patristics Conference<\/em> p\u00e5pekade professor Kinzig att d\u00e4r presenterades bara n\u00e5gra f\u00e5 papers om trosbek\u00e4nnelsen och dess inneb\u00f6rd, men \u00e4ven idag beh\u00f6vs ny forskning kring mera klassiska teman. Moderna diskussioner om f\u00f6rsoning, apokatastasis<\/em>, interreligi\u00f6sa relationer, ansvar f\u00f6r milj\u00f6n etc har diskuterats redan i antiken.<\/p>\n

Det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att f\u00f6ra \u00f6ver saker fr\u00e5n antiken till nutid. En v\u00e4n till mig sade en g\u00e5ng att man l\u00e4ser f\u00e4der av samma orsak som man l\u00e4ser science fiction<\/em>: den tidiga kyrkans v\u00e4rld \u00e4r s\u00e5 fascinerande just d\u00e4rf\u00f6r att den \u00e4r samtidigt bekant och fr\u00e4mmande. Vi f\u00f6rst\u00e5r en del, men inte allt.<\/p>\n

Alldeles kort kan jag s\u00e4ga att f\u00f6r att kunna diskutera med f\u00e4der och m\u00f6drar och p\u00e5 detta s\u00e4tt l\u00e4ra sig av dem m\u00e5ste man f\u00f6rst f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 dem s\u00e5 bra och s\u00e5 \u00e4rligt som m\u00f6jligt. Det \u00e4r tidskr\u00e4vande att l\u00e4ra sig k\u00e4nna till den antika historien och kulturen och att l\u00e4sa texter p\u00e5 originalspr\u00e5k, men det \u00e4r ocks\u00e5 otroligt givande. Genom att l\u00e4sa originaltexter, och \u00e4nnu mera originaltexter, kommer man s\u00e5 sm\u00e5ningom in i f\u00e4dernas v\u00e4rld och b\u00f6rjar f\u00f6rst\u00e5 dem mer och mer (jag rekommenderar dock att b\u00f6rja med \u00f6vers\u00e4ttningar till eget modersm\u00e5l). Det publiceras ocks\u00e5 hela tiden litteratur om den tidiga kyrkans teologi och praxis.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Anni Maria Laato, docent, universitetsl\u00e4rare i dogmatik F\u00f6rst vill jag po\u00e4ngtera att patristik \u2013 studiet av den tidiga kyrkans teologi och praxis \u2013 \u00e4r intressant och viktigt i sig sj\u00e4lvt, och det beh\u00f6ver inte motiveras med dess nytta i nutiden. Detta sagt vill jag \u00e4nd\u00e5 nu presentera n\u00e5gra teman d\u00e4r f\u00f6rdjupning i den tidiga […]<\/p>\n","protected":false},"author":676,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-80","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-systematisk-teologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/676"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":85,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80\/revisions\/85"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/systematiskteologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}