{"id":1010,"date":"2013-08-28T10:22:23","date_gmt":"2013-08-28T08:22:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=1010"},"modified":"2013-09-03T21:59:20","modified_gmt":"2013-09-03T19:59:20","slug":"tema-nutidskonst-gastbloggare-sandra-tornroth","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2013\/08\/28\/tema-nutidskonst-gastbloggare-sandra-tornroth\/","title":{"rendered":"Tema Nutidskonst: G\u00e4stbloggare Sandra T\u00f6rnroth"},"content":{"rendered":"
\"Sandra<\/a>

Sandra T\u00f6rnroth. Bildk\u00e4lla: Sandra T.<\/p><\/div>\n

Dagens skribent fr\u00e5n kursen Nutidskonst heter Sandra T\u00f6rnroth och bodde fortfarande p\u00e5 \u00c5land n\u00e4r hon skrev det h\u00e4r. Nu har hon precis flyttat med sin familj till \u00c5bo f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja sina studier tillsammans med en rad andra nyantagna i huvud\u00e4mnet Konstvetenskap.<\/p>\n

En resa v\u00e4ntar fr\u00e5n historiens b\u00f6rjan och fram\u00e5t, och n\u00e4r grundstudierna \u00e4r f\u00e4rdiga i juni n\u00e4sta \u00e5r \u00e4r studenterna tillbaka i Nutidskonsten.<\/p>\n

Vi \u00f6nskar Sandra och alla hennes studiekamrater v\u00e4lkomna till \u00e4mnena Konstvetenskap och Visuella studier!<\/p>\n

Fred Andersson<\/p>\n

Utst\u00e4llningen Fabric Icons <\/strong><\/p>\n

Av Sandra T\u00f6rnroth <\/strong><\/p>\n


\n<\/strong><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Inledning<\/em><\/p>\n

Utst\u00e4llningen best\u00e5r av tygkollage som konstn\u00e4ren Linda Karlsson<\/em> har skapat utg\u00e5ende fr\u00e5n ber\u00f6mda popkonstverk och fotografier. Motiven f\u00f6rest\u00e4ller k\u00e4ndisar som Elvis, Coco Chanel, David Bowie med flera (bildkollage \u00f6ver alstren finns nedan). \u00a0Linda har anv\u00e4nt sig av tygrester och limmat upp sm\u00e5 tygbitar p\u00e5 duk f\u00f6r att skapa motivet. Tygbitarna \u00e4r restprodukter fr\u00e5n hennes designverksamhet. Konstn\u00e4ren driver ett f\u00f6retag som heter \u201dLabelled\u201d och har som m\u00e5l att \u00e5teranv\u00e4nda material och skapa nya kl\u00e4der och f\u00f6rem\u00e5l. Konstverken \u00e4r en spinoff fr\u00e5n just denna verksamhet.<\/p>\n

\"\u2022\thttps:\/\/www.facebook.com\/events\/519088698129128\/<\/a>

Bildk\u00e4lla http:\/\/faktargubben.wordpress.com\/galleri-2\/<\/p><\/div>\n

Stil, teknik och bakgrund<\/em><\/p>\n

Utst\u00e4llningen i sig \u00e4r v\u00e4ldigt inspirerad av popkonst och d\u00e5 fr\u00e4mst Andy Warhols (Andrew Warhola, 1928-1987) verk. Mediet \u00e4r dock ett lite annat d\u00e5 det handlar om tygkollage. I originalen av Andy anv\u00e4ndes silkscreenteknik, serigrafi och akryl p\u00e5 duk. Linda har i utst\u00e4llningen fokuserat p\u00e5 just portr\u00e4tt av k\u00e4ndisar och begr\u00e4nsat f\u00e4rgskalan till ett f\u00e5tal nyanser. Detta g\u00f6r att det p\u00e5minner mycket om just silkscreentrycken. I kursen har vi tagit upp popkonsten och den beskrivs v\u00e4l i det inledande kapitlet i kursboken \u201dArt Since 1960\u201d, \u201dThe real and Its Objects\u201d. Popkonst var en stil som uppkom i slutet av 1950-talet i England och USA och fortsatte till b\u00f6rjan av 1970-talet. Det var konstkritikern Laurence Alloway som myntade begreppet 1958 efter att ha sett verk av bland annat Richard Hamilton (1922-2011). Marcel Duchamp l\u00e4r ha varit en stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r popkonsten. Stilen var en reaktion mot den r\u00e5dande abstrakta expressionismen som kunde vara sv\u00e5r att begripa sig p\u00e5 och i vissa delar ocks\u00e5 v\u00e4ldigt elitistisk. Vissa har \u00e4ven kallat stilen neodada. Under den h\u00e4r tiden delades konstf\u00e4ltet grovt upp i popkonst och minimalism (\u201dArt Since 1960\u201d Michael Archer, sidan 13).<\/p>\n

M\u00e5nga av de medier som anv\u00e4ndes inom stilen var massmediala. Detta var l\u00e5ngt ifr\u00e5n marmorskulpturen och de h\u00f6gtravande aristokratiska m\u00e5lningarna med pampig guldram. Mycket av motiven var h\u00e4mtade\/inspirerade av reklam, serier, filmer, hollywoodstj\u00e4rnor och liknande. Motiven riktade sig till den \u201dvanliga\u201d m\u00e4nniskan genom de medier som var bekanta f\u00f6r dem och som de m\u00f6ttes av dagligen (vare sig man vill eller inte). M\u00e4nniskan var en del av den materialistiska och kommersiella v\u00e4rlden och stilen var en reaktion p\u00e5 detta. \u00d6ver lag var motiven h\u00e4mtade fr\u00e5n banaliteten i det amerikanska urbana samh\u00e4llet (\u201dArt Since 1960\u201d Michael Archer, sidan 13). K\u00e4nda konstn\u00e4rer inom det h\u00e4r omr\u00e5det \u00e4r bland m\u00e5nga andra, Richard Hamilton, Jasper Johns, Andy Warhol, Roy Lichtenstein, Charles Oldenburg, Tom Wesselmann och Robert Rauschenberg. \u00a0Trots att stilen skulle tilltala m\u00e4nniskorna p\u00e5 gatorna, var den m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5. Ofta var man tvungen att vara medveten om kontext och konstn\u00e4rens egna (ofta narcissistiska enligt min mening) agendor och ideologi. D\u00e4rmed blev stilen ganska akademiskt trots allt, eller s\u00e5 blev den det f\u00f6r att akademikerna gav den mer inneh\u00e5ll \u00e4n den faktiskt inneh\u00f6ll? I vissa fall k\u00e4nns det som om akademiker ger vissa verk mer inneh\u00e5ll \u00e4n vad som finns d\u00e4r, eller \u00e4r t\u00e4nkt att finnas d\u00e4r. N\u00e5 ja, nog om det. Detta kan man skriva en hel uppsats om ifall man \u00f6nskar.<\/p>\n

\"Bildk\u00e4lla<\/a>

Bildk\u00e4lla http:\/\/faktargubben.files.wordpress.com\/2013\/04\/elvis.jpg<\/p><\/div>\n

Jag t\u00e4nkte forts\u00e4tta med att ta en tur i kollagets v\u00e4rld, eftersom dessa konstverk \u00e4r just kollage. Kollagetekniken har tagits upp i kursen och jag tyckte att popkonststilen i kollageteknik var lite rolig. Kollage kommer fr\u00e5n det franska \u201dcoller\u201d och betyder \u201duppklistra\u201d. Kollage kan best\u00e5 av pappers- eller tygbitar, tidningsutklipp, fj\u00e4drar, etiketter, f\u00f6rpackningar, ja egentligen allt som g\u00e5r att klistra fast p\u00e5 en yta. Kollage avser \u00e4ven tekniken som s\u00e5dan, \u201dpapier coll\u00e9\u201d. Picasso var en flitig anv\u00e4ndare av tekniken och redan 1908 finns verk av honom i kollageformat. H\u00e4r anv\u00e4ndes kollaget i den kubistiska konsten f\u00f6r att framh\u00e4va sp\u00e4nning och kontraster mellan bildelement. Kollaget kom sedan att vidareutvecklas till assemblaget. Inom ramen f\u00f6r den h\u00e4r kursen har vi ber\u00f6rt just assemblage i till exempel Robert Rauschenbergs (1925-2008) \u201dMonogram\u201d fr\u00e5n 1959. N\u00e4r man talar om assemblage handlar det s\u00e5 klart fr\u00e4mst om mer skulpturala verk \u00e4n Lindas kollage, men b\u00f6r \u00e4nd\u00e5 n\u00e4mnas n\u00e4r vi tagit upp konstformen i kursen. Kanske man skulle kunna referera till samme konstn\u00e4rs verk \u201dBed\u201d fr\u00e5n 1955 d\u00e5 detta bestod bara av tyg (hans s\u00e4ngkl\u00e4der), men detta verk \u00e4r inget kollage, utan ett assemblage (och p\u00e5minner inte i \u00f6vrigt om utst\u00e4llningens verk).<\/p>\n

Linda skapade sina motiv fr\u00e5n \u201dskr\u00e4p\u201d, rester fr\u00e5n hennes \u00f6vriga verksamhet. Denna utst\u00e4llning \u00e4r d\u00e5 \u00e4ven en form av skr\u00e4pkonst, \u201djunkart\u201d. I kursen har vi ber\u00f6rt \u00e4ven detta omr\u00e5de. Skr\u00e4pkonsten blev aktuell under 1950-talet. \u00c4ven Robert Rauschenberg var en framst\u00e5ende konstn\u00e4r med sina \u201dcombines\u201d, Baldacinni C\u00e9sars bilvrak samt Edward Kienholz \u201dtabl\u00e5er\u201d (Art Since 1960\u201d Michael Archer, sidan 22, 38. Se ocks\u00e5 ”junk art”, Nationalencyklopedin<\/a>, h\u00e4mtad 2013-05-24.) Alla dessa tre kan man nog \u00e4ven kalla \u201dassemblage\u201d \u00e4ven om de sj\u00e4lva skulle h\u00e4vda n\u00e5got annat kan jag tro. Mike Kelley skapade \u00e4ven assemblage inneh\u00e5llande tygprodukter. \u00c4ven Mikes verk g\u00e5r inte att direkt j\u00e4mf\u00f6ra med Lindas, men i kurslitteraturen tas \u201dDialogue #2\u201d fr\u00e5n 1991 upp. (Art Since 1960,Michael Archer, sidan 191.) H\u00e4r ser man mjukdjur, en mysfilt och en liten stereo. Jag t\u00e4nker \u00e4ven p\u00e5 exemplet \u201dA Lon Walk in the Wilderness\u201d fr\u00e5n 1991 av Rasheed Areen. (Art Since 1960, Michael Archer, sidan 197.) H\u00e4r handlar det om skor, men \u00e4ven de \u00e4r ju en form av textil (om de inte \u00e4r av skinn s\u00e5 att s\u00e4ga).<\/p>\n

Vi har \u00e4ven tagit upp feminism i kursen men jag har sv\u00e5rt att applicera det p\u00e5 den h\u00e4r utst\u00e4llningen. Jag tycker inte att jag ser n\u00e5gra feministiska drag i konstverken mer \u00e4n att vissa av de avbildade personligheterna var kvinnliga \u201dmaktfaktorer\u201d p\u00e5 sin tid. Till exempel Coco Chanel var ju en kvinna som \u00e4ndrade mycket av kvinnans vardag d\u00e5 hon introducerade till exempelvis byxor f\u00f6r kvinnor och s\u00e5 vidare. Men l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 v\u00e5gar jag inte g\u00e5 med tanken om feministisk underton i verken. Tyg \u00f6ver lag h\u00f6r kanske till de mer \u201dkvinnliga\u201d materialen att skapa konstverk i, men \u00e4r inte i sig en indikator f\u00f6r feministisk konst. Vi har studerat feministisk konst i kursen och st\u00f6tt p\u00e5 kvinnliga konstn\u00e4rer, som till exempel Carolee Schneemann (f. 1939), men h\u00e4r handlade det mer om environments \u00e4n kollage. Yayoi Kusamas livmoder \u00e4r ju en annan environment eller installation baserad i tyg. Yayois konst var inspirerad av popkonsten och minimalismen och h\u00e4r kan man kanske se en likhet med Lindas utst\u00e4llning p\u00e5 vissa plan. Se till exempel \u201dAir Mail Stickers\u201d\u00a0fr\u00e5n 1962. (Art Since 1960, Michael Archer, sidan 32.) H\u00e4r har vi en form av kollage, dock inte i tyg utan i etiketter. Yayois kollage f\u00f6rest\u00e4ller inget i sig, men jag tycker mig \u00e4nd\u00e5 sk\u00f6nja en viss \u201djunkart\u201d k\u00e4nsla gemensam med Lindas. \u201dP&D\u201d (Pattern & Deoration) \u00e4r \u00e4ven det n\u00e5got vi tar upp i kursen och jag n\u00e4mner det \u00e4ven h\u00e4r ang\u00e5ende Lindas verk, \u00e4ven om det \u00e4r ganska fj\u00e4rran den aktuella utst\u00e4llningen. Mike Kellys (1954-2012) \u201dSculpture\u201d (http:\/\/arrestedmotion.com\/wp-content\/uploads\/2012\/02\/kelley.jpg<\/a>)<\/a> fr\u00e5n 1989 \u00e4r \u00e4ven en tyginstallation men i \u00f6vrigt \u00e4r den inte s\u00e5 lik Lindas verk. Bakgrunden till Lindas kollage \u00e4r \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 pass vag att jag inte kan g\u00f6ra n\u00e5gon egentlig slutsats om utst\u00e4llningen och eventuell n\u00e4rvaro av feminism. Jag slutar d\u00e4rf\u00f6r det resonemanget h\u00e4r.<\/p>\n

Utst\u00e4llningsrummet<\/em><\/p>\n

Galleriet d\u00e4r utst\u00e4llningen visades var i mina \u00f6gon verkligen inte den optimala f\u00f6r Lindas utst\u00e4llning. Utst\u00e4llningen visades i ett litet rum p\u00e5 bara n\u00e5gra kvadratmeter och en tr\u00e5ng korridor som var kanske max tv\u00e5 meter bred. Lindas verk var ganska stora (ca 1 x 1 m och n\u00e5gon st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5) och kollagetekniken g\u00f6r sig inte s\u00e5 bra om betraktaren st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4ra verket. Dessutom h\u00e4ngdes konstverken p\u00e5 tok f\u00f6r n\u00e4ra varandra f\u00f6r att g\u00f6ra sig bra. Lokalen i sig \u00e4r nog inte v\u00e4rst anpassad f\u00f6r att h\u00e4nga utst\u00e4llningar utan \u00e4r nog mest en kompromiss d\u00e5 en del av galleriet best\u00e5r av en hantverksaff\u00e4r. De konstverk som h\u00e4ngde i korridoren var man tvungen att se fr\u00e5n \u201dsidan\u201d d\u00e5 man inte kunde se dem rakt framifr\u00e5n p\u00e5 grund av det smala utrymmet. Lite trist tycker jag, men de gjorde det b\u00e4sta av de f\u00f6ruts\u00e4ttningar de hade. Jag har tagit ett fotografi d\u00e4r man ser utrymmets begr\u00e4nsning nedan. Jag har lite sv\u00e5rt att \u201dseri\u00f6st\u201d j\u00e4mf\u00f6ra galleriets arkitektur i de termer som vi tagit upp i kursen men kan snabbt referera till stiltrenden. Tyv\u00e4rr var jag inte klipsk nog att ta en bild av utsidan av galleriet och byggnaden n\u00e4r jag v\u00e4l var d\u00e4r. Byggnaden \u00e4r ett bostadshus med aff\u00e4rslokaler i bottenv\u00e5ningen. Stilen \u00e4r typisk funktionalism fr\u00e5n 60-talet. Gallerilokalen \u00e4r av \u201dl\u00e4genhetskarakt\u00e4r\u201d men tre rum. Ett stort (f\u00f6r aff\u00e4ren) och tv\u00e5 sm\u00e5 f\u00f6r utst\u00e4llningar och \u201dlager\u201d. Jag hoppas att jag kan kompensera denna lite spartanska genomg\u00e5ng av arkitektur med min miniintervju av konstn\u00e4ren.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\"Bildk\u00e4lla<\/a>

Bildk\u00e4lla http:\/\/faktargubben.wordpress.com\/galleri-2\/<\/p><\/div>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Intervju med konstn\u00e4ren<\/strong><\/p>\n

Jag valde att g\u00f6ra en liten miniintervju med konstn\u00e4ren d\u00e5 galleriet d\u00e4r konstverken st\u00e4lldes ut hade v\u00e4ldigt lite information \u00f6ver lag att tillg\u00e5. Jag bifogar den helt oredigerad som kontext till mitt arbete. Vi genomf\u00f6rde intervjun via Facebook vilket ju i sig \u00e4r lite roligt d\u00e5 man t\u00e4nker p\u00e5 hur nutidssamh\u00e4llet fungerar.<\/p>\n

Varf\u00f6r valde du att g\u00f6ra motiv som \u00e4r inspirerade av popkonsten?<\/em><\/p>\n

Hela grejen med tygtavlor b\u00f6rjade med att dom fr\u00e5n konstrundan 2011 ans\u00f6kte om bidrag till lotteriet. D\u00e5 t\u00e4nkte jag att det \u00e4r sv\u00e5rt att ge n\u00e5got plagg eftersom det ju kan vara en man som vinner. Jag hade sparat allt \u00f6verloppstyg fr\u00e5n min bekl\u00e4dnadsproduktion, s\u00e5dant som \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5tt att sy n\u00e5got av, och hade i \u00e5tanke att anv\u00e4nda det till tex tavlor. Jag har g\u00e5tt konstutbildningar ocks\u00e5 s\u00e5 konsten ligger varmt om hj\u00e4rtat och \u00e4r inget jag skulle vilja sluta med.<\/p>\n

N\u00e4r jag kom p\u00e5 att jag skulle g\u00f6ra en tavla av tygrester kom ju fr\u00e5gan vad det skall vara f\u00f6r motiv, d\u00e5 poppade bara namnet Rita Hayworth upp i huvudet och hon blev det. N\u00e4r Barbro p\u00e5 f\u00e4ktargubben s\u00e5g tavlan i konstrundantidningen s\u00e5 ringde hon genast och bokade in en utst\u00e4llning med mig i maj 2012. Det utst\u00e4llningen fortsatte jag p\u00e5 temat gamla Hollywoodaktriser med Garbo, Monroe, Lauren Bacall, Veronica Lake och Audrey Hepburn. D\u00e5 gjorde jag motiven v\u00e4ldigt skuggade och detaljrika i j\u00e4mf\u00f6relse med den h\u00e4r utst\u00e4llningen. Anledningen till det \u00e4r att jag ville testa att g\u00f6ra dem mera grafiska i max 3 f\u00e4rger f\u00f6r att se hur uttrycket skulle te sig, mest egentligen f\u00f6r att f\u00e5 omv\u00e4xling och utveckling f\u00f6r mig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Hur valde du dina motiv?<\/em><\/p>\n

Motiven till den h\u00e4r utst\u00e4llningen \u00e4r v\u00e4ldigt varierat, dels finns The Beatles och Helan och Halvan som \u00e4r privata best\u00e4llningar som jag l\u00e5nat in f\u00f6r utst\u00e4llningen. Sedan \u00e4r Twiggy och Chanel iconer fr\u00e5n modev\u00e4rlden som inspirerar mig i mitt kl\u00e4dskapande, Bowie, Madonna och Elvis \u00e4r impulsplock fr\u00e5n musikindustrin men ocks\u00e5 personligheter som har p\u00e5verkat modet under sina glansdagar.<\/p>\n

Vilken teknik anv\u00e4nde du? Allts\u00e5, har du ”bilden” fastlimmad under kollaget f\u00f6r att ”passa” in tyget eller arbetar du p\u00e5 fri hand? Har du konserverat tyget p\u00e5 n\u00e5got vis mot blekning av sol etc.? Vilket lim anv\u00e4nde du? Kommer limmet att \u00e4ndra karakt\u00e4r \u00f6ver tid (som att gulna eller lossna), m\u00e5ste man behandla dem efter en tid f\u00f6r att bibeh\u00e5lla dem?<\/em><\/p>\n

Tekniken \u00e4r att jag utg\u00e5r fr\u00e5n en bild d\u00e4r jag skissar upp f\u00e4lt som ska bli olika f\u00e4rger p\u00e5 duken, sedan b\u00f6rjar jag klippa och klistra dit bitarna f\u00f6r att sedan p\u00e5 fri hand skapa detaljerna, mycket kommer fr\u00e5n min egen uppfattning av personen jag arbetar med. Jag anv\u00e4nder en lim och vattenblandning, limmet \u00e4r allts\u00e5 vattenl\u00f6sligt. Dom \u00e4r inte konserverade mot solblekning, de b\u00f6r hanteras med varsamhet som vilken m\u00e5lning som helst. F\u00e4rgerna p\u00e5 tyget f\u00f6r\u00e4ndras redan i skapandeprocessen i kontakt med limmet vilket g\u00f6r att det kr\u00e4vs vissa f\u00e4rgtester innan man k\u00f6r p\u00e5. Jag har inte m\u00e4rkt av n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring efter\u00e5t i f\u00e4rgerna dock. Summa summarum, hanterar man dem med varsamhet s\u00e5 h\u00e5ller de sig i ursprungligt skick.<\/p>\n

Vad var din tanke bakom verken (om det fanns en tanke s\u00e5 klart! <\/em>Konst kan man skapa utan att ha en agenda ocks\u00e5, bara f\u00f6r skapandets och \u00f6gonfr\u00f6jdens skull!<\/em><\/p>\n

Agendan f\u00f6r mina verk ligger egentligen mest i att kunna p\u00e5visa hur vackra saker man kan skapa av rester och skr\u00e4p som annars hade hamnat p\u00e5 tippen. Att det har blivit portr\u00e4tt hittills var en lyckosam slump, d\u00e4remot s\u00e5 vill jag utvecklas och kanske fr\u00e5ng\u00e5 portr\u00e4tt om jag har fler utst\u00e4llningar, k\u00e4nns som jag \u00e4r klar med det, dock g\u00f6r jag f\u00f6rst\u00e5s best\u00e4llningar.<\/p>\n

Utst\u00e4llningsinformation:<\/p>\n

Fabric Icons<\/p>\n

Konstn\u00e4r: Linda Karlsson<\/p>\n

Galleri: F\u00e4ktargubben i Mariehamn<\/p>\n

Visningstid: 7.5.2013-1.6.2013<\/p>\n

Referenser och l\u00e4nkar <\/strong><\/p>\n

https:\/\/www.facebook.com\/events\/519088698129128\/<\/em><\/a> <\/em><\/a><\/p>\n

http:\/\/faktargubben.wordpress.com\/galleri-2\/<\/a> <\/em><\/p>\n

http:\/\/www.labelled.ax\/<\/em><\/a><\/p>\n

l\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens skribent fr\u00e5n kursen Nutidskonst heter Sandra T\u00f6rnroth och bodde fortfarande p\u00e5 \u00c5land n\u00e4r hon skrev det h\u00e4r. Nu har hon precis flyttat med sin familj till \u00c5bo f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja sina studier tillsammans med en rad andra nyantagna i huvud\u00e4mnet Konstvetenskap. En resa v\u00e4ntar fr\u00e5n historiens b\u00f6rjan och fram\u00e5t, och n\u00e4r grundstudierna \u00e4r f\u00e4rdiga […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[15,53,496],"tags":[514,522,518,519,517,516,520,515,63,521],"class_list":["post-1010","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kandisar","category-konst","category-konstkritik","tag-aland","tag-andu-warhol","tag-coco-chanel","tag-david-bowie","tag-elvis","tag-galleri-faktargubben","tag-labelled","tag-linda-karlsson","tag-marcel-duchamp","tag-richard-hamilton"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1010","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1010"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1010\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1094,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1010\/revisions\/1094"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1010"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1010"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1010"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}