{"id":1246,"date":"2014-04-06T17:28:26","date_gmt":"2014-04-06T15:28:26","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=1246"},"modified":"2014-10-22T22:24:32","modified_gmt":"2014-10-22T20:24:32","slug":"visuell-propaganda-i-finland-1900-1945","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2014\/04\/06\/visuell-propaganda-i-finland-1900-1945\/","title":{"rendered":"Visuell propaganda i Finland 1900-1945"},"content":{"rendered":"
\"Den<\/a>

Den finlandssvenska nationalsocialistiska tidningen Hakkorset<\/em> (1933-34), 13 november 1933.<\/p><\/div>\n

Som en liten uppv\u00e4rmning inf\u00f6r v\u00e5r kurs ”Bildsociologi” (se f\u00f6reg\u00e5ende post) rekommenderar jag alla som har m\u00f6jlighet att g\u00e5 till \u00c5bo Akademis bibliotek (”Boktornet”) och titta p\u00e5 utst\u00e4llningen ”Mots\u00e4ttningarnas tidskrifter”. Den \u00e4r sammanst\u00e4lld av Martin Ellfolk och Tom Karlsson vid Biblioteket och visar ett urval av alla de politiska och satiriska tidskrifter som utkom i Finland f\u00f6re och efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Utst\u00e4llningen finns i glasmontrar i entr\u00e9n och p\u00e5g\u00e5r fram till den 17 april. Det \u00e4r bra att studenter och andra p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet blir p\u00e5minda om att allt inte finns p\u00e5 Internet<\/em> och att biblioteken och arkiven garanterar en oberoende granskning av historien. S\u00e4rskilt \u00f6verraskande \u00e4r det hur m\u00e5nga nationalistiska eller uttryckligen nazistiska tidskrifter det fanns. Ellfolk och Karlsson blev sj\u00e4lva f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver detta, och p\u00e5pekar att m\u00e5ngfalden av tidskrifter speglar splittringen mellan olika grupper och partifraktioner. (YLE 26 mars<\/a>) Vissa av tidskrifterna och tidningarna utkom bara med ett f\u00e5tal nummer. En annan intressant sak \u00e4r att det s\u00e4rskilt p\u00e5 h\u00f6gersidan fanns flera svenskspr\u00e5kiga publikationer. H\u00e4r ser ni till exempel partiet SKJ:s (Suomen Kansan J\u00e4rjest\u00f6) svenskspr\u00e5kiga nyhetstidning Hakkorset<\/em>, utgiven 1933-34 och redigerad av Thorvald Oljemark. Detta var vid tiden f\u00f6r Hitlers makt\u00f6vertagande, och tidningen polemiserade v\u00e5ldsamt mot Hufvudstadsbladets<\/em> och Svenska Pressens<\/em> tolkningar.<\/p>\n

\"Siniristi<\/a>

Siniristi<\/em> (Bl\u00e5 korset) nr 12 1937 och Kustaa Vaasa<\/em> (Gustav Vasa) nr 7-8.<\/p><\/div>\n

Andra svenskspr\u00e5kiga h\u00f6gerpublikationer som \u00a0kan ses i utst\u00e4llningen \u00e4r Radikalen<\/em>\u00a0(lappor\u00f6relsen 1930), Lappo L\u00f6sen<\/em>\u00a0(lappor\u00f6relsen 1931-32), Aktivisten\/Aktivisti<\/em> (\u00d6sterbotten 1929-31), F\u00f6r Frihet och R\u00e4tt<\/em> (Helsingfors under forts\u00e4ttningskriget), Svensk Vakt<\/em> (omkring 1940) och Nya Finland<\/em> (samma tid). De finskspr\u00e5kiga tidskrifterna \u00e4r i flera fall mer p\u00e5kostade, med f\u00e4rgtryck p\u00e5 omslaget som framh\u00e4ver den nationella r\u00f6relsens ”bl\u00e5svarta” identitet. En av tidskrifterna hette ocks\u00e5 Sinimusta<\/em> (Bl\u00e5svart). I Siniristi<\/em> (Bl\u00e5 korset) fr\u00e5n 1937 kontrasteras det bl\u00e5 hakkorset mot den r\u00f6da ”bolshevikiska” davidsstj\u00e4rnan, och i dubbelnumret 7-8 av Kustaa Vaasa<\/em> \u00e4r det inget tvivel om vilket ”vapenbr\u00f6draskap” som efterstr\u00e4vas. Men splittringen hos h\u00f6gern innebar bland annat att de finlandssvenska grupperna k\u00e4nde sig hotade av finskheten. F\u00f6rstasidan av Svensk Vakt<\/em> nr 1 (oktober 1940) har till exempel rubriken ”Ej en tum av svenska jorden innan Svensk-Finlands fortbest\u00e5nd tryggats”, och tidningen forts\u00e4tter: ”Vid folkpartiets extra partidag gjordes kraftiga yrkanden p\u00e5 Svenska Folktingets sammankallande med anledning av det hot mot den svenska folkstammens fortsatta existens vilket f\u00f6rel\u00e5g i den nya kolonisationslagen och planerna p\u00e5 dess till\u00e4mpning.” Fr\u00e5gan hade f\u00f6rst\u00e5s att g\u00f6ra med de stora evakueringarna fr\u00e5n det f\u00f6rlorade Karelen.<\/p>\n

\"Samfundet<\/a>

Samfundet Finland-Sovjetunionens svenskspr\u00e5kiga tidskrift Kontakt<\/em>, nr 3-4 1945.<\/p><\/div>\n

\u00c5 andra sidan kunde Samfundet Finland-Sovjetunionens tidskrift Kontakt<\/em> fem \u00e5r senare of\u00f6rblommerat hylla Stalin p\u00e5 sitt omslag, i k\u00e4nd retorisk stil: ”Marskalk Stalin, Sovjetunionens framsynte h\u00f6vding, g\u00e5r till historien som en av alla tiders yppersta f\u00e4ltherrar”. Naturligtvis visas han som den gode landsfadern tillsammans med barn – ett standardgrepp i de flesta diktaturer. Vid denna tid startade ocks\u00e5 Folktidningen Ny Tid<\/em> (som \u00e4nnu finns som veckotidning), utgiven av samlingsorganisationen\u00a0SKDL\/DFFF (Demokratiska f\u00f6rbundet f\u00f6r Finlands Folk). F\u00f6rsta numret kom den 20 december 1944 och finns med i utst\u00e4llningen. H\u00e4r betonades det demokratiska \u00e5teruppbyggnadsarbetet efter kriget. Partiet tryckte ocks\u00e5 svenskspr\u00e5kiga publikationer till f\u00f6rsta maj och till julhelgerna. SKDL:s h\u00e5rda k\u00e4rna\u00a0i SKP\/FKP (Finlands kommunistiska parti) hade f\u00e4rre kanaler f\u00f6r svenskspr\u00e5kiga, men gjorde ett f\u00f6rs\u00f6k med id\u00e9tidskriften Kommunisten<\/em> \u00e5r 1945.<\/p>\n

\"Prolet\u00e4ren<\/a>

Prolet\u00e4ren dr\u00e4mmer arbetarorganisationen i skallen p\u00e5 kapitalisten. Fabriks\u00e4garnas ”p\u00e5se” \u00e4r ynkligt liten. Tuisku<\/em>, nr 14 (juli 1928).<\/p><\/div>\n

Visuellt var det Tove Jansson som sammanfattade den politiska situationen p\u00e5 omslaget till den finlandssvenska sk\u00e4mttidningen Garm, <\/em>d\u00e4r hon visade hur finl\u00e4ndska nazister st\u00e5r p\u00e5 k\u00f6 f\u00f6r att tv\u00e4ttas i en ”kvarn” d\u00e4r de f\u00f6rvandlas till vita \u00e4nglar. Garm<\/em> var inte en v\u00e4nstertidskrift – snarare var den demokratiskt konservativ med en starkt svensksinnad inriktning. I den h\u00e4r utst\u00e4llningen hamnar den \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 v\u00e4nstersidan, och det \u00e4r d\u00e4r vi hittar humorn och satiren som vapen mot den bl\u00e5svarta hatpropagandan. H\u00e4r hittar vi omslagen till mer eller mindre bortgl\u00f6mda finl\u00e4ndska v\u00e4nstertidskrifter som Penikka sosialisti<\/em> (”Socialistvalpen”, Tavastehus, 1920-talet), Tuisku<\/em> (Sn\u00f6storm, Helsingfors 1924-30), Passivisti<\/em> (Helsingfors 1931) och It\u00e4 ja L\u00e4nsi<\/em> (\u00d6st och v\u00e4st, Helsingfors 1924-30). I dessa sammanhang medverkade tecknare som\u00a0Ola Fogelberg (1894-1952), mer k\u00e4nd som skapare av den popul\u00e4ra serien Pekka Puup\u00e4\u00e4<\/em> (Kalle tr\u00e4skalle) under m\u00e5nga \u00e5r. Hos tecknare som Fogelberg m\u00e4rker man ocks\u00e5 hur modernismen i bildkonsten p\u00e5verkade stilen i satirteckningar och affischer, s\u00e4kert via 20-talets affischkonst i Sovjet. I utst\u00e4llningen finns ett exempel i form av hans omslag till Ty\u00f6v\u00e4en Vappu<\/em> (Arbetarnas 1:a maj) 1933. Ett annat exempel har jag sj\u00e4lv tidigare publicerat h\u00e4r (tidskriften Tahiti)<\/a>.<\/p>\n

\"N\u00e5gra<\/a>

N\u00e5gra nummer av Fyren<\/em> och Tuulisp\u00e4\u00e4<\/em> fr\u00e5n omkring 1905<\/p><\/div>\n

F\u00f6rst kan det verka som om utst\u00e4llningsmakarna pedagogiskt tydligt har lagt alla h\u00f6gerblad p\u00e5 ena sidan i montrarna (mot f\u00f6nstren) och alla v\u00e4nsterblad p\u00e5 andra sidan (mot receptionen), men s\u00e5 \u00e4r det inte riktigt. Utst\u00e4llningen \u00e4r kronologisk och kronologin g\u00e5r motsols. Den b\u00f6rjar omkring 1905 med finsksinnade tidskrifter och slutar omkring 1945 med de nya v\u00e4nsterpublikationerna. Ju l\u00e4ngre tillbaka vi g\u00e5r, desto oklarare blir de politiska skiljelinjerna. \u00c5r 1905 hade bladen namn som Fria Ord<\/em> och Fosterl\u00e4ndsk l\u00e4sning<\/em>, och dagsfr\u00e5gorna g\u00e4llde den p\u00e5g\u00e5ende storstrejken som f\u00f6renade arbetare och tj\u00e4nstem\u00e4n mot tsarens repressiva manifest. Den stora satirtidningen var svenskspr\u00e5kig – den hette Fyren<\/em> (Helsingfors 1894 och 1898-1922) och blev k\u00e4nd som starkt nationalistisk och antisemitisk. \u00c5ren 1903-1957 utkom den mer l\u00e5nglivade finskspr\u00e5kiga Tuulisp\u00e4\u00e4<\/em> som \u00e4r s\u00e4rskilt intressant f\u00f6r den som vill unders\u00f6ka sk\u00e4mtteckningarnas och seriernas historia i Finland. Men bara genom att fragmentariskt titta p\u00e5 de h\u00e4r bladen genom monterglas f\u00e5r man ingen uppfattning om vad de stod f\u00f6r, och det hade varit bra om utst\u00e4llningen ocks\u00e5 hade inneh\u00e5llit \u00e5tminstone n\u00e5gra f\u00f6rtydligande texter.<\/p>\n

\"Blinkfyren<\/a>

Blinkfyren – flygblad f\u00f6r Hang\u00f6, Eken\u00e4s och den \u00f6vriga v\u00e4rlden<\/em>, augustinumret 1924.<\/p><\/div>\n

Alldeles intill v\u00e4nstertidskrifter som Penikka sosialisti<\/em> fr\u00e5n 20-talet ligger ett exemplar av den svenskspr\u00e5kiga Blinkfyren<\/em>, utgiven i Hang\u00f6 av Rafael Lindqvist under \u00e5ren 1924-39. Men dessa tidskrifter har mycket litet med varandra att g\u00f6ra. Blinkfyren<\/em>\u00a0var den direkta eftertr\u00e4daren till Fyren<\/em> och hade samma redakt\u00f6r: Rafael Lindqvist (1867-1952). Lindqvist var \u00f6vertygad anh\u00e4ngare av det vita Finland. Han hade ocks\u00e5 starka kopplingar till den \u00f6sterbottniska lappor\u00f6relsen och medverkade i deras tidskrift Aktivisten<\/em> (se ovan). Den framsida som vi ser i montern h\u00f6r de mer oskyldiga – ”den tysk-svenska bron” eller ”sj\u00f6ormen” i Hang\u00f6 sommaren 1924 \u00e4r en j\u00e4ttelik br\u00e4nnvinsplunta. Bland badg\u00e4sterna p\u00e5 stranden ser vi groteska karikatyrer av semesterortens societet.<\/p>\n

\"Kerberos<\/a>

Kerberos nr 1 1919. ”Det \u00e4r l\u00e4ngesedan en flagga vajade vid \u00e5l\u00e4ndska hem” sade Julius Sundblom.<\/p><\/div>\n

Som den sverigefinska historikern Ainur Elmgren har visat i sin viktiga avhandling Den allrak\u00e4raste fienden<\/em> (2008) <\/a>riktade sig den finlandssvenska satiren inte bara mot det finska utan kanske lika ofta mot det svenska, dvs. det rikssvenska. Satirtecknare i Garm<\/em> framst\u00e4llde g\u00e4rna Sverige som en undfallen lakej till det unga Sovjetunionen. Satiren kunde ha starkt anisemitiska drag och den n\u00e4mnde Rafael Lindqvist var ocks\u00e5 en uppskattad medarbetare i Garm<\/em>. \u00c5ter igen var det ofta sv\u00e5rt att dra en tydlig gr\u00e4ns mellan h\u00f6ger och v\u00e4nster, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4llde svenskspr\u00e5kiga tidskrifter. \u00c5r 1919 kunde sk\u00e4mttidningen Kerberos<\/em> (p\u00e5 svenska 1917-21 med finsk edition 1917-18) kosta p\u00e5 sig att driva med \u00e5landsr\u00f6relsens ledare Julius Sundblom och hans gl\u00e4dje \u00f6ver att slippa den finska flaggan. Att sk\u00e4mta om \u00c5land och \u00e5l\u00e4nningar har nog inte blivit mindre popul\u00e4rt i Svenskfinland sedan dess. Sk\u00e4mt om andra grupper som n\u00e4stan \u00e4r densamma som ens egen (men bara n\u00e4stan) \u00e4r en f\u00f6rbisedd del av skapandet av regional eller lokal identitet. Det \u00e4r m\u00e5nga typer av mots\u00e4ttningar som visas i den h\u00e4r utst\u00e4llningen – kanske alltf\u00f6r m\u00e5nga.<\/p>\n

Vill man verkligen f\u00e5 en uppfattning om m\u00e5ngfalden bland finska sk\u00e4mttidningar ska man ta en titt p\u00e5 Nationalbibliotekets f\u00f6rteckning. Den f\u00e5r du upp som pdf h\u00e4r:\u00a0Kansalliskokoelman_pilalehdet<\/a>.<\/p>\n

Bibliotekets egen bloggtext om utst\u00e4llningen finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Se ocks\u00e5 Martin Ellfolks egna bilder<\/a>.<\/p>\n

l\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till\u00a0intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som en liten uppv\u00e4rmning inf\u00f6r v\u00e5r kurs ”Bildsociologi” (se f\u00f6reg\u00e5ende post) rekommenderar jag alla som har m\u00f6jlighet att g\u00e5 till \u00c5bo Akademis bibliotek (”Boktornet”) och titta p\u00e5 utst\u00e4llningen ”Mots\u00e4ttningarnas tidskrifter”. Den \u00e4r sammanst\u00e4lld av Martin Ellfolk och Tom Karlsson vid Biblioteket och visar ett urval av alla de politiska och satiriska tidskrifter som utkom i […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[79,71,184,589,590,169,248],"tags":[75,591,514,585,605,639,607,604,603,608,599,587,610,592,586,602,593,597,588,598,596,594,595,609,600,601,606],"class_list":["post-1246","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bildsociologi","category-finland","category-rasism","category-skamtteckningar","category-svenskfinland","category-tecknade-serier-2","category-visuell-retorik-2","tag-abo-akademi","tag-ainur-elmgren","tag-aland","tag-bibliotek","tag-blinkfyren","tag-finland","tag-folktidningen-ny-tid","tag-fyren","tag-garm","tag-hakkorset","tag-karelen","tag-kommunism","tag-lappo-losen","tag-lappororelsen","tag-nazism","tag-ola-fogelberg","tag-rafael-lindqvist","tag-samfundet-finland-sovjetunionen","tag-socialism","tag-storstrejken-1905","tag-suomen-kansan-demokraattinen-liitto","tag-suomen-kansan-jarjesto","tag-suomen-kommunistinen-puolue","tag-svensk-vakt","tag-svenska-folktinget","tag-tove-jansson","tag-tuulispaa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1246"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1292,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246\/revisions\/1292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1246"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1246"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1246"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}