{"id":137,"date":"2012-03-01T17:44:38","date_gmt":"2012-03-01T15:44:38","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=137"},"modified":"2013-12-09T09:25:05","modified_gmt":"2013-12-09T07:25:05","slug":"gora-bild-ar-en-konst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/03\/01\/gora-bild-ar-en-konst\/","title":{"rendered":"G\u00f6ra bild \u00e4r en konst"},"content":{"rendered":"
\"Konst\"<\/a>

Konst<\/p><\/div>\n

L\u00e4ser just nu Lars Vilks senaste bok som han kort och gott har valt att kalla Art<\/em>. Men i \u00f6vrigt \u00e4r boken p\u00e5 svenska. L\u00e5ngt innan han gjorde en teckning av profeten Muhammed som rondellhund och blev polisbevakad k\u00e4ndis visste Lars Vilks vad konst \u00e4r. P\u00e5 70-talet studerade han konstvetenskap i Lund och orsakade redan d\u00e5 viss uppst\u00e5ndelse. Senare doktorerade han p\u00e5 avhandlingen Konst och konster<\/em> som utgick fr\u00e5n ett enkelt faktum: det finns konst och det finns konster. Men konster kan vara m\u00e5nga olika saker, till exempel retorik och f\u00e5rsk\u00f6tsel (i antikens Rom) eller k\u00f6kets konster. \u00c4n idag kan en akademis officiella namn vara ”Kungliga akademien f\u00f6r de fria konsterna” (i Stockholm) och en studerande i humaniora och spr\u00e5k blir ”m\u00e4stare i konster” (Master of Arts). Vilket syftar p\u00e5 en m\u00e4ngd konster – utom just det som de flesta kallar ”konst”.<\/p>\n

En konstn\u00e4r som g\u00e5tt p\u00e5 h\u00f6gskola kallas ist\u00e4llet MFA, ”Master of Fine Arts”. Eller p\u00e5 svenska: ”m\u00e4stare i sk\u00f6na konster”. Man ser ibland akademiernas sk\u00f6na konster i form av kvinnofigurer som beskyddar m\u00e5leri, skulptur, arkitektur och (\u00e4nda sedan antiken) musik. F\u00f6rst p\u00e5 1700-talet uppstod det moderna konstbegreppet n\u00e4r filosofer b\u00f6rjade teoretisera om ”sk\u00f6n konst” – konst i allm\u00e4nhet. I det l\u00e4ngsta s\u00e5gs ”sk\u00f6n konst” eller bara ”konst” som summan av m\u00e5leri, skulptur och arkitektur.<\/p>\n

Men p\u00e5 1950-talet h\u00e4nde n\u00e5got. Unga konstn\u00e4rer b\u00f6rjade h\u00f6ra talas om en m\u00e4rklig fransman som hette Duchamp och som 1917 f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 en urinoar i porslin utst\u00e4lld som konst. I Duchamps och andras efterf\u00f6ljd uppstod verk som inte varken kunde definieras som m\u00e5leri, skulptur eller arkitektur. Vad skulle man g\u00f6ra? Man blev tvungen att alltmer tala om ”konst” i singularis och mena allm\u00e4nt kreativa och gr\u00e4ns\u00f6verskridande aktiviteter. Fr\u00e5nvaron av vedertagna estetiska kvaliteter i mycket ny konst ledde snart fram till den s\u00e5 kallade institutionella konstteorin<\/em> med inneb\u00f6rden att ”det som konstv\u00e4rlden betraktar som konst \u00e4r konst”. Filosoferna George Dickie och Arthur Danto formulerade teorin. Lars Vilks \u00e4r deras profet. Hans blogg<\/a> \u00e4r ett st\u00e4ndigt sv\u00e4llande berg av polemik. Han h\u00f6r till Sveriges i s\u00e4rklass mest produktiva bloggare. Vilks har verkligen vigt sitt liv \u00e5t att sprida den institutionella konstteorin – han har upprepat sitt budskap i ett flertal b\u00f6cker sedan Konst och konster<\/em> men det har f\u00f6rblivit detsamma: det som konstv\u00e4rlden betraktar som konst \u00e4r konst. N\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring av budskapet l\u00e4r inte komma. Det fungerar n\u00e4mligen utm\u00e4rkt – med andra ord ger det upphov till m\u00e4ngder av kommentarer. Ungef\u00e4r som urinoaren som Marchel Duchamp signerade \u00e5r 1917.<\/p>\n

L\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till\u00a0 intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4ser just nu Lars Vilks senaste bok som han kort och gott har valt att kalla Art. Men i \u00f6vrigt \u00e4r boken p\u00e5 svenska. L\u00e5ngt innan han gjorde en teckning av profeten Muhammed som rondellhund och blev polisbevakad k\u00e4ndis visste Lars Vilks vad konst \u00e4r. P\u00e5 70-talet studerade han konstvetenskap i Lund och orsakade redan […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[32,15,53,5],"tags":[58,62,61,55,60,57,63,59],"class_list":["post-137","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bloggar","category-kandisar","category-konst","category-sverige","tag-art","tag-arthur-danto","tag-george-dickie","tag-konst-2","tag-konster","tag-lars-vilks","tag-marcel-duchamp","tag-rondellhund"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=137"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1147,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137\/revisions\/1147"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=137"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=137"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=137"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}