{"id":157,"date":"2012-03-07T16:03:41","date_gmt":"2012-03-07T14:03:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=157"},"modified":"2013-12-09T09:24:43","modified_gmt":"2013-12-09T07:24:43","slug":"vem-behover-humanister-1","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/03\/07\/vem-behover-humanister-1\/","title":{"rendered":"Vem beh\u00f6ver humanister? (1)"},"content":{"rendered":"
\"Erasmus<\/a>

Erasmus av Rotterdam visste inget om arbetslivsrelevans. Bild av D\u00fcrer (1526)<\/p><\/div>\n

Ett arrangemang p\u00e5 detta tema ordnas av organisationen HumOm<\/a> h\u00e4r i \u00c5bo n\u00e4sta onsdag, och fr\u00e5gan \u00e4r just nu h\u00f6gaktuell med tanke p\u00e5 en utredning som har gjorts om humaniora och spr\u00e5k\u00e4mnen vid v\u00e5r Akademi. Det var storm\u00f6te om detta i f\u00f6rrg\u00e5r. Utredaren Anders Ahlb\u00e4ck presenterade sina resultat. Han har gjort ett bra arbete. Fast en utredning sker ju aldrig utan orsak – utredningar \u00e4r alltid best\u00e4llda av n\u00e5gon\/n\u00e5gra som vill ha bekr\u00e4ftelse p\u00e5 ett visst antal antaganden som ska ligga till grund f\u00f6r en viss f\u00f6r\u00e4ndring. Politiska utredningar har oftast slutsatsen formulerad fr\u00e5n b\u00f6rjan, och \u00e4r d\u00e4rmed motsatsen till vetenskapliga. De ska ”visa”, inte ”pr\u00f6va”. Eftersom utredningen i det h\u00e4r fallet var mer \u00f6ppen och utredaren ambiti\u00f6s och objektiv framgick det vid m\u00f6tet att majoriteten av oss som arbetar i det h\u00e4r huset inte h\u00e5ller med om vissa antaganden som v\u00e5r ledning verkar vilja ha bekr\u00e4ftade, n\u00e4mligen:<\/p>\n

– Arbetslivsrelevans f\u00f6rsummas i humanistisk utbildning<\/p>\n

– Utbildningar i humaniora har s\u00e5 mycket gemensamt att de kan ha gemensamma grundstudier<\/p>\n

– Humanistiska utbildningar \u00e4r ineffektiva<\/p>\n

– Humanistiska \u00e4mnen (s\u00e4rskilt vid \u00c5A) \u00e4r sm\u00e5 och svaga och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r samlas till st\u00f6rre enheter<\/p>\n

Dessa antaganden framg\u00e5r uttryckligen eller underf\u00f6rst\u00e5tt i de olika \u00e5tg\u00e4rdsalternativ som utredningen unders\u00f6ker. De har i olika former dykt upp i h\u00f6stens och vinterns debatt om ”humaniora och konst” p\u00e5 universiteten. De \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning uttryck f\u00f6r utomst\u00e5endes syn p\u00e5 humaniora – f\u00f6rdomar om humaniora, rentav. Det \u00e4r bara alltf\u00f6r l\u00e4tt att bunta ihop ”humaniora och konst” som ”de d\u00e4r onyttiga \u00e4mnena” som varken producerar departementssekreterare, j\u00e4rnv\u00e4gsbroar eller Angry Birds och som man kan ge litet pengar d\u00e5 och d\u00e5, men bara om pengar finns. Ocks\u00e5 humanister <\/a>har blandat sig i debatten, dessb\u00e4ttre.<\/p>\n

Nu har det visat sig att tilldelningen av medel f\u00f6r humaniora vid \u00c5bo akademi inte t\u00e4cker de utgifter man hoppas p\u00e5 (penningen fluktuerar som bekant), och d\u00e5 m\u00e5ste humaniora sk\u00e4ras ner. Enkel matematik. Det ser illa ut om felslagna finansieringsplaner motiverar nedsk\u00e4rningarna. Hellre pekas det p\u00e5 olika brister hos de humanistiska utbildningarna som s\u00e5dana. I en tid d\u00e5 yrkesutbildning blivit en s\u00e5 sj\u00e4lvklar norm f\u00f6r universiteten att den n\u00e4stan aldrig ifr\u00e5gas\u00e4tts blir s\u00e5 kallad arbetslivsrelevans en k\u00e4pph\u00e4st. \u00c4mnen kan f\u00f6rst sk\u00e4ras ner, sedan beskrivas som sm\u00e5 och svaga och till slut sl\u00e5s samman till enheter d\u00e4r fyra-fem \u00e4mnen kanske f\u00e5r samsas om tv\u00e5-tre professorer. Den omtalade ineffektiviteten hos humanistiska utbldningar kan avhj\u00e4lpas genom att allt fler kursmoment blir gemensamma, vilket f\u00f6rst\u00e5s sparar pengar, men utan att pengarna n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e5terinvesteras i mer undervisning per student (vilket faktiskt borde vara det mest logiska s\u00e4ttet att hj\u00e4lpa studenter att studera effektivare). Vart ska d\u00e5 de medlen ta v\u00e4gen, kan man fr\u00e5ga sig.<\/p>\n

I h\u00f6stens debatt har det h\u00e4nvisats till en utredning fr\u00e5n n\u00e4ringslivsorganisationen\u00a0 i Sverige. Under rubriken ”Konsten att strula till sitt liv” rapporteras det d\u00e4r om d\u00e4r om hur svenska studenter hamnar i situationer med h\u00f6ga studieskulder och l\u00e5gbetalda arbeten. F\u00f6rslaget \u00e4r att studiel\u00e5nen skall vara l\u00e4gre f\u00f6r studenter som inte kan r\u00e4kna med n\u00e5gon h\u00f6g inkomst i sina framtida yrken – fr\u00e4mst f\u00f6rst\u00e5s humanister. H\u00e4r i Finland har utredningen refererats – \u00e4ven av kritiska kommentatorer<\/a> –\u00a0 som om systemen i v\u00e5ra l\u00e4nder skulle vara j\u00e4mf\u00f6rbara, men det \u00e4r de inte. I Finland finns en helt annan medvetenhet om riskerna med h\u00f6ga studiel\u00e5n och villkoren f\u00f6r antagning till h\u00f6gre utbildning \u00e4r helt andra. I Finland saknas ocks\u00e5 de ideologiskt motiverade argumenten f\u00f6r ”bildning f\u00f6r alla”. I geng\u00e4ld \u00e4r ocks\u00e5 risken f\u00f6r massarbetsl\u00f6shet bland humanister mindre. H\u00e4r har det framkommit en del viktiga data, bland annat i Ahlb\u00e4cks utredning<\/a>, som visar att id\u00e9n om finska humanisters arbetsl\u00f6shet \u00e4r en myt. D\u00e5 kan man g\u00e5 vidare och fr\u00e5ga sig om det inte \u00e4r s\u00e5 att humanistiska utbildningar har betydligt mer arbetslivsrelevans \u00e4n vad som oftast antas. F\u00f6r visuella studiers del har arbetslivsrelevansen funnits som en aspekt redan fr\u00e5n b\u00f6rjan – visuella f\u00e4rdigheter och kunskaper blir allt viktigare i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Men att humanistiska studier i allm\u00e4nhet kan<\/em> ha arbetslivsrelevans \u00e4r en annan sak \u00e4n kravet att alla <\/em>kurser och kursmoment b\u00f6r<\/em> ha arbetslivsrelevans – ett s\u00e5dant krav skulle f\u00f6rvandla all utbildning till yrkesutbildning, och d\u00e5 skulle vi inte l\u00e4ngre ha ett universitet utan en yrkesskola. Privat tr\u00e4ffar jag sj\u00e4lv ofta personer inom management och ekonomi. F\u00f6r dem kan det vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 st\u00e5ndpunkten att kunskap kan f\u00f6rmedlas enbart <\/em>f\u00f6r kunskapens egen skull och att ansvaret f\u00f6r detta ligger hos samh\u00e4llet. Det faktum att universitetet som institution funnits i \u00e5tminstone tusen \u00e5r som f\u00f6rvaltare och f\u00f6rmedlare av kunskap kan vara \u00f6verraskande f\u00f6r den som endast l\u00e4rt sig att t\u00e4nka i upp\u00e5t- och fram\u00e5tpekande kurvor.<\/p>\n

Sociologiskt sett finns det tre huvudmodeller f\u00f6r det moderna utbildningsv\u00e4sendet: bildningsmodellen (universitetet), yrkesmodellen (”applied science”) och den kritiska modellen (l\u00e4raren som politisk gestalt och mentor). Att dessa tre modeller konfronteras och blandas vid v\u00e5r tids universitet visar sig bland annat i pedagogernas standardmodeller f\u00f6r de m\u00e5l vi f\u00f6rv\u00e4ntas skriva f\u00f6r v\u00e5ra kurser. Det skall vara kunskapsm\u00e5l (bildning), f\u00e4rdighetsm\u00e5l (yrke) och de m\u00e5l som ibland kallas ”attitydm\u00e5l” (t.ex. kritiskt t\u00e4nkande och samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga). Att m\u00e5len f\u00f6r v\u00e5ra utbildningar kommer fr\u00e5n olika modeller f\u00f6r relationen\u00a0 mellan universitet och samh\u00e4lle f\u00f6rklarar de konfrontationer som uppst\u00e5r n\u00e4r universitetsledningar vill definiera arbetslivsrelevans som n\u00e5got entydigt.<\/p>\n

Fr\u00e5gan ”Vem beh\u00f6ver humanister?” b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 kompletteras med fr\u00e5gan vad det idag inneb\u00e4r att beh\u00f6vas. Vilka former (inte minst finansieringsformer) finns idag f\u00f6r definitionen och uppfyllandet av nytta och behov i v\u00e5rt samh\u00e4lle? Vilka behov motsvaras av enkelt inl\u00e4rda kunskaper och f\u00e4rdigheter, och vilka f\u00f6ruts\u00e4tter djupare insikt och personlig mognad? Skall utbildning utg\u00e5 fr\u00e5n antaganden (ofta l\u00f6sa) om framtida behov, eller skall den g\u00f6ra m\u00e4nniskor mogna att sj\u00e4lva v\u00e4rdera kunskapers relevans?<\/p>\n

Stora fr\u00e5gor som inte avhandlas p\u00e5 en kafferast – s\u00e5 det h\u00e4r blir nog del 1 av (x).<\/p>\n

L\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett arrangemang p\u00e5 detta tema ordnas av organisationen HumOm h\u00e4r i \u00c5bo n\u00e4sta onsdag, och fr\u00e5gan \u00e4r just nu h\u00f6gaktuell med tanke p\u00e5 en utredning som har gjorts om humaniora och spr\u00e5k\u00e4mnen vid v\u00e5r Akademi. Det var storm\u00f6te om detta i f\u00f6rrg\u00e5r. Utredaren Anders Ahlb\u00e4ck presenterade sina resultat. Han har gjort ett bra arbete. Fast […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[71,11,70,53,5,69],"tags":[75,74,72,73],"class_list":["post-157","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-finland","category-fred","category-humaniora","category-konst","category-sverige","category-universitet","tag-abo-akademi","tag-bildning","tag-humaniora-2","tag-utbildning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=157"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":167,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/157\/revisions\/167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}