{"id":1603,"date":"2019-11-22T13:07:50","date_gmt":"2019-11-22T11:07:50","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=1603"},"modified":"2020-06-08T23:40:56","modified_gmt":"2020-06-08T21:40:56","slug":"konsten-den-forsta-ideologin-for-emil-nolde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2019\/11\/22\/konsten-den-forsta-ideologin-for-emil-nolde\/","title":{"rendered":"Konsten den f\u00f6rsta ideologin f\u00f6r Emil Nolde?"},"content":{"rendered":"

Emil Nolde. <\/em><\/span>\u00c5bo konstmuseum \/ Turun Taidemuseo<\/a>, 10 oktober 2019 – 5 januari 2020.
\n(Texten ing\u00e5r i serien recensioner skrivna av deltagarna i kursen Kultur- och vetenskapsjournalistikens genrer).<\/span><\/p>\n

Under h\u00f6sten p\u00e5g\u00e5r vid \u00c5bo Konstmuseum en utst\u00e4llning av den internationellt erk\u00e4nde expressionisten Emil Nolde (1867-1956). Utst\u00e4llningen finns f\u00f6r p\u00e5seende i konstmuseets nedre v\u00e5ning fram till 5.1.2020 och \u00e4r utspridd \u00f6ver \u00e5tta salar. Expositionen best\u00e5r av ungef\u00e4r ett hundratal verk, d\u00e4r tv\u00e5 tredjedelar utg\u00f6rs av akvareller medan den resterande delen \u00e4r oljem\u00e5lningar. Samtliga verk \u00e4gs av Nolde Stiftung Seeb\u00fcll. Senast Nolde visades i denna utstr\u00e4ckning i Finland var \u00e5r 1958 och 1972.<\/b><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>

Emil Nolde, m\u00e5lningen ”Uppr\u00f6rda m\u00e4nniskor” (Aufgeregte Menschen), ca 1910. Bildk\u00e4lla \u00c5bo Konstmuseum, http:\/\/www.turuntaidemuseo.fi\/se\/emil_nolde\/<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Varje rum i utst\u00e4llningen utg\u00f6rs av ett eget tema, vilket tydligt knyter ihop verken samtidigt som man som betraktare lotsas genom Noldes livshistoria kronologiskt. Inledningsvis m\u00f6ts man av l\u00e4ttsm\u00e4lta tr\u00e4dg\u00e5rdsmotiv, i vilka den senare grova expressionistiska stilen inte \u00e4nnu syns. De tidiga verken av den konstn\u00e4rliga bondpojken har nyromantiska sp\u00e5r och inspirationen av Van Gogh \u00e4r genomg\u00e5ende f\u00f6r hela utst\u00e4llningen. Vidare i utst\u00e4llningen f\u00e5r vi f\u00f6lja Noldes s\u00f6kande efter erk\u00e4nnande som tog honom \u00f6ver Tyskland och \u00f6vriga mellaneuropa. Likv\u00e4l tycktes Nolde, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen \u00e4ven hans verk, alltid ha en stark lokal identitet i det norra Tyskland som avgr\u00e4nsar till Danmark. Majoriteten av landskapsm\u00e5lningarna f\u00f6rest\u00e4ller det platta, rurala omr\u00e5det d\u00e4r den f\u00e4rgstarka himlen m\u00e4ktigt tornar fram mellan de grova penseldragen. <\/span><\/span><\/p>\n

Likt m\u00e5nga andra konstn\u00e4rer vid det tidiga 1900-talet var Nolde intresserad av det exotiska och det \u201dprimitiva\u201d. I denna utst\u00e4llning ser vi fyra verk m\u00e5lade under en expedition till Tyska Nya Guinea vid f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets b\u00f6rjan. Det \u00e4r i Noldes reseavskildringar samt i hans religi\u00f6sa motiv som den expressionistiska stilen syns tydligast: stiliserade masklikande ansikten i bj\u00e4rta f\u00e4rger med lysande f\u00e4rgkraft och utmanande figurer, allt utf\u00f6rt i tjocka lager av olja. <\/span><\/span><\/p>\n

Dock \u00e4r det i hans mindre f\u00e4rgm\u00e4ttade akvareller Nolde verkligen briljerar. Men det \u00e4r \u00e4ven i dessa som utst\u00e4llningen tar en tv\u00e4r v\u00e4ndning och l\u00e4mnar betraktaren ambivalent inf\u00f6r konstn\u00e4ren. I en hel sal mot utst\u00e4llningens slut nystas en legend Nolde sj\u00e4lv skapat upp. I salen h\u00e4nger sm\u00e5 tekniskt f\u00f6rtr\u00e4ffliga akvareller som Nolde kallade \u201dom\u00e5lade bilder\u201d. Dessa bilder har sedan krigets slut setts som Noldes s\u00e4tt att g\u00f6ra motst\u00e5nd mot makten i Tyskland, efter att 1000 av hans verk beslagtogs av nazisterna till den \u00f6k\u00e4nda utst\u00e4llningen Entartete Kunst<\/em> som vandrade genom landet f\u00f6r att g\u00f6ra modernistiska konstn\u00e4rer till \u00e5tl\u00f6je. Emellertid har det visat sig, sedan Nolde Stiftung Seeb\u00fcll \u00e5r 2013 \u00f6ppnat sina arkiv f\u00f6r forskare, att Nolde sj\u00e4lv var b\u00e5de nazist och antisemit och av en sorts sj\u00e4lvbevarelsedrift skapat myten. Noldes nazistiska h\u00e4ngivenhet str\u00e4ckte sig s\u00e5 pass l\u00e5ngt att han dr\u00f6mde om att bli partiets egen m\u00e5lare.<\/span><\/span><\/p>\n

Utst\u00e4llningen l\u00e4mnar en som betraktare med intressanta etiska fr\u00e5gest\u00e4llningar. Kan man skilja p\u00e5 verk och konstn\u00e4r? Detta \u00e4r givetvis upp till var och en. Angela Merkel avl\u00e4gsnade i v\u00e5ras tv\u00e5 verk av Nolde fr\u00e5n sitt kontor i samband med att konstn\u00e4rens politiska h\u00e4ngivenhet uppdagades. Utst\u00e4llningens och stiftelsens transparens kring fr\u00e5gan \u00e4r ett m\u00e5ste. Fr\u00e5gan om vem som har f\u00f6retr\u00e4de – konstn\u00e4ren eller partimedlemmen – kanske skaver hos n\u00e5gon bes\u00f6kare, men faktum \u00e5terst\u00e5r att Emil Nolde \u00e4r en av de st\u00f6rsta expressionisterna, och kanske framf\u00f6rallt akvarellm\u00e5larna genom tiderna. Just akvarellerna k\u00e4nns exceptionellt moderna och \u00e4r de verk som verkligen stannar hos en. Som betraktare kan man ta med sig att Nolde trots sina tveksamma sympatier aldrig \u00e4ndrade sitt konstn\u00e4rliga uttryck f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla det parti han tillh\u00f6rde. Kanske konsten \u00e4nd\u00e5 var den f\u00f6rsta ideologin f\u00f6r Nolde? <\/span><\/span><\/p>\n

Emilia Augustsson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Emil Nolde. \u00c5bo konstmuseum \/ Turun Taidemuseo, 10 oktober 2019 – 5 januari 2020. (Texten ing\u00e5r i serien recensioner skrivna av deltagarna i kursen Kultur- och vetenskapsjournalistikens genrer). Under h\u00f6sten p\u00e5g\u00e5r vid \u00c5bo Konstmuseum en utst\u00e4llning av den internationellt erk\u00e4nde expressionisten Emil Nolde (1867-1956). Utst\u00e4llningen finns f\u00f6r p\u00e5seende i konstmuseets nedre v\u00e5ning fram till 5.1.2020 […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[671,682,71,53,496,1,184],"tags":[453,464,704,68,356,706,586,705],"class_list":["post-1603","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-art-criticism","category-art-history","category-finland","category-konst","category-konstkritik","category-okategoriserade","category-rasism","tag-abo","tag-abo-konstmuseum","tag-emil-nolde","tag-konsthistotria","tag-maleri","tag-modernism","tag-nazism","tag-tyskland"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1603","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1603"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1603\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1612,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1603\/revisions\/1612"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1603"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1603"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1603"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}