{"id":1702,"date":"2020-12-21T19:45:30","date_gmt":"2020-12-21T17:45:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=1702"},"modified":"2023-04-28T18:43:22","modified_gmt":"2023-04-28T16:43:22","slug":"recenion-vavt-och-vackert-fyra-arhundraden-av-finsk-rya","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2020\/12\/21\/recenion-vavt-och-vackert-fyra-arhundraden-av-finsk-rya\/","title":{"rendered":"Recension: &#8221;V\u00e4vt och Vackert \u2013 Fyra \u00e5rhundraden av finsk rya&#8221;"},"content":{"rendered":"<p>Bloggen nu tillf\u00e4lligt \u00e5ter p\u00e5 svenska. Vi brukar vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret publicera texter som studenter skrivit som del av kursen Vetenskaps- och kulturjournalistikens genrer, en kurs d\u00e4r studenter fr\u00e5n alla &#8221;kultur\u00e4mnen&#8221; vid \u00c5A (t.ex. konstvetenskap och litteraturvetenskap) kan delta. Texterna \u00e4r \u00f6vningar i att skriva en egen recension som skulle kunna publiceras i en dagstidning. I \u00e5r har \u00e4mnesvalet varit fritt: det har kunnat handla om konstutst\u00e4llningar, sk\u00f6nlitteratur, teaterf\u00f6rest\u00e4llningar, musikaliska arrangemang eller annat som kan vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r &#8221;dagskritik&#8221; eller &#8221;kulturkritik&#8221; i pressen, inklusive s\u00e4tt att g\u00f6ra kultur virtuellt tillg\u00e4nglig under pandemin. Den text vi nu publicerar \u00e4r skriven av en av v\u00e5ra konstvetare, <strong>Edith Lignell<\/strong>, som just nu arbetar med sin avhandling <em>pro gradu<\/em> (Master thesis). Texten tar upp intressanta fr\u00e5gor om presentationen av finl\u00e4ndskt kulturarv i ett museisammanhang:<\/p>\n<p><strong>V\u00e4vt och Vackert \u2013 Fyra \u00e5rhundraden av finsk rya<\/strong><\/p>\n<p><em>Helsingfors Konsthall 7.11\u20133.1.2020<\/em><\/p>\n<p>Av <strong>Edith Lignell<\/strong><\/p>\n<p>I Helsingfors Konsthall hittas nu ett urval av <strong>Tuomas Sopanens<\/strong> samling med ca 600 finska ryor. Bland de utst\u00e4llda verken hittas exempel p\u00e5 b\u00e5de det traditionella, men \u00e4ven mer moderna eller konstn\u00e4rligt &#8221;materialistiska&#8221; tolkningar av \u00e4mnet (se bild). Utst\u00e4llningen av den imponerande m\u00e4ngden av 130 ryor \u00e4r \u00e4mnad att visa ett tv\u00e4rsnitt av den finska ryans historia.<\/p>\n<div id=\"attachment_1703\" style=\"width: 441px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/haahti_rya_taidehalli.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1703\" class=\"wp-image-1703\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/haahti_rya_taidehalli-690x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"431\" height=\"640\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/haahti_rya_taidehalli-690x1024.jpg 690w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/haahti_rya_taidehalli-202x300.jpg 202w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/haahti_rya_taidehalli-768x1140.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 431px) 100vw, 431px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1703\" class=\"wp-caption-text\">Katri Haahti, <em>Tranb\u00e4rsmosse<\/em>, planerings\u00e5r 2008, v\u00e4vd av konstn\u00e4ren sj\u00e4lv, 160 x 105 cm, ur Tuomas Sopanens kollektion. Bild: Kari J\u00e4ms\u00e9n. Bildk\u00e4lla: Helsingfors konsthall, <a href=\"https:\/\/taidehalli.fi\/sv\/events\/vavt-och-vackert\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">https:\/\/taidehalli.fi\/sv\/events\/vavt-och-vackert\/<\/a><\/p><\/div>\n<p>Utst\u00e4llningskuratorerna <strong>Tuomas Sopanen<\/strong> och <strong>Juha-Heikki Tihinen<\/strong> samt utst\u00e4llningschef <strong>Eeva Holkeri<\/strong> har valt att st\u00e4lla fram ryorna ordnade varken enligt kronologi, material eller f\u00f6rest\u00e4llande motiv. Ist\u00e4llet m\u00f6ter man de olika tolkningarna av \u00e4mnet sida vid sida, arrangerade snarare efter f\u00e4rg och st\u00e4mning \u00e4n n\u00e5got annat. Att kuratorerna valt att framst\u00e4lla ryorna p\u00e5 s\u00e5 vis bidrar till f\u00f6rst\u00e5elsen den stora m\u00e5ngfalden av motiv och syften n\u00e4r verk fr\u00e5n olika tider j\u00e4mf\u00f6rs. Ryor b\u00f6rjade f\u00f6rst fr\u00e5n och med 1800-talet h\u00e4ngas upp p\u00e5 v\u00e4ggar och var innan dess bruksobjekt i nordiska hem. Detta \u00e4r en tradition som sp\u00e5rats \u00e4nd\u00e5 tillbaka till vikingatiden genom textilfynd i bevarade skeppsgravar fr\u00e5n den tiden.<\/p>\n<p>Synen p\u00e5 ryor som konstverk \u00e4r bunden till framv\u00e4xten av konstindustrins och hantverkets roll f\u00f6r det inhemska konstf\u00e4ltet p\u00e5 1900-talet. Oberoende av det bruk som ryorna tillverkats f\u00f6r ursprungligen, visas ryorna h\u00e4r p\u00e5 utst\u00e4llningen upp som konstverk, en status som endast f\u00f6rst\u00e4rks av akten att bli upph\u00e4ngda p\u00e5 en Konsthalls vitm\u00e5lade v\u00e4ggar. Samtidigt \u00e4r det inte konstn\u00e4rskapet som betonas, utan den historiska relevansen \u2013 sj\u00e4lva traditionen av finsk rya. Nyanseringen av de olika konstn\u00e4rernas eller upphovspersonernas roll ter sig som en f\u00f6rsummad m\u00f6jlighet i utst\u00e4llningen.<\/p>\n<p>Det \u00e4r s\u00e4llan man tar del av en konstutst\u00e4llning i Finland som visar n\u00e4stan uteslutande kvinnliga konstn\u00e4rers verk. Att textilkonst historiskt sett \u00e4r en konstform som ut\u00f6vats av kvinnor \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt och en tradition som forts\u00e4tter \u00e4n idag. Konstn\u00e4rerna bakom verken p\u00e5 utst\u00e4llningen i Konsthallen f\u00f6rblir f\u00f6rh\u00e5llandevis osynliga, n\u00e4mnda endast kortfattat p\u00e5 de sm\u00e5 vita skyltarna. Dels har det att g\u00f6ra med att ett stort antal av ryorna \u00e4r s\u00e5 gamla att tillverkarna \u00e4r ok\u00e4nda. Detta leder till betonandet av funktion och historisk relevans. Men h\u00e4r visas ocks\u00e5 verk av n\u00e5gra av den finska konstindustrins mest hyllade namn fr\u00e5n b\u00e5de 1900- och 2000-talen.<\/p>\n<p>Detta faktum f\u00f6rblir dock osynligt f\u00f6r alla f\u00f6rutom f\u00f6r dem som k\u00e4nner till namnen och kontexten, och de f\u00e5 som verkligen g\u00e5r med programbladet i hand och l\u00e4ser. Det kan p\u00e5pekas att v\u00e4ldigt f\u00e5 av de m\u00e4nniskor som vandrade omkring i konsthallens salar vid mitt bes\u00f6k gjorde just s\u00e5, m\u00f6jligtvis p\u00e5 grund av att verken \u00e4r numrerade kronologiskt men inte uppst\u00e4llda i samma ordning, vilket leder till ett r\u00e4tt s\u00e5 m\u00f6dosamt bl\u00e4ddrande i h\u00e4ftet.<\/p>\n<p>Fr\u00e5gan vaknar: f\u00f6rst\u00e4rks konstn\u00e4rernas anonymitet av uppfattningen att textilkonstens ut\u00f6vare till st\u00f6rsta delen varit kvinnor? Detta \u00e4r en aspekt som inte uttalas p\u00e5 utst\u00e4llningen, men som sp\u00f6kar med sin n\u00e4rvaro. Att kuratorerna valt att inte mer synligt presentera konstn\u00e4rerna st\u00f6der denna uppfattning.<\/p>\n<p><strong>L\u00e4nkar om du vill veta mera:<\/strong><\/p>\n<p>Om den tidigaste nordiska textilen: <a href=\"https:\/\/fof.se\/tidning\/1999\/5\/artikel\/de-gatfulla-vavarna\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Forskning och Framsteg, juli 1999<\/a>.<\/p>\n<p>&#8221;M\u00e5nadens f\u00f6rem\u00e5l&#8221; fr\u00e5n Nationalmuseet (september 2003): <a href=\"https:\/\/www.kansallismuseo.fi\/sv\/manadens-foremal\/2003\/rya-fran-vesilahti\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Ryan fr\u00e5n Vesilahti<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bloggen nu tillf\u00e4lligt \u00e5ter p\u00e5 svenska. Vi brukar vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret publicera texter som studenter skrivit som del av kursen Vetenskaps- och kulturjournalistikens genrer, en kurs d\u00e4r studenter fr\u00e5n alla &#8221;kultur\u00e4mnen&#8221; vid \u00c5A (t.ex. konstvetenskap och litteraturvetenskap) kan delta. Texterna \u00e4r \u00f6vningar i att skriva en egen recension som skulle kunna publiceras [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[671,71,496,755,1],"tags":[757,758,55,690,760,759,756],"class_list":["post-1702","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-art-criticism","category-finland","category-konstkritik","category-kulturjournalistik","category-okategoriserade","tag-helsingfors","tag-helsingfors-konsthall","tag-konst-2","tag-konstkritik","tag-kulturjournalistik","tag-rya","tag-textil"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1702","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1702"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1702\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1706,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1702\/revisions\/1706"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1702"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1702"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1702"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}