{"id":184,"date":"2012-03-14T14:42:05","date_gmt":"2012-03-14T12:42:05","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=184"},"modified":"2013-12-09T09:26:05","modified_gmt":"2013-12-09T07:26:05","slug":"bra-och-dalig-visualisering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/03\/14\/bra-och-dalig-visualisering\/","title":{"rendered":"Bra och d\u00e5lig visualisering"},"content":{"rendered":"
\"Skulle<\/a>

Skulle du hitta h\u00e4r?<\/p><\/div>\n

Visualisering eller Visualization<\/em> – konsten att synligg\u00f6ra det som\u00a0 inte syns i vardagslag eller ens f\u00f6r blotta \u00f6gat. Till exempel id\u00e9er, tankemodeller, organisationers struktur, statistik, data, kemi, biologi, v\u00e4rlden sedd uppifr\u00e5n (kartor, planer). Bara ett foto (eller en satellitbild) \u00e4r inte visualisering. Det kr\u00e4vs en bearbetning f\u00f6r att det v\u00e4sentliga skall skiljas fr\u00e5n det ov\u00e4sentliga.<\/p>\n

Bilden kommer till mig i ett brev med instruktioner hur jag ska ta mig till lasarettet i Trelleborg. S\u00e5 snart jag f\u00e4ster \u00f6gonen p\u00e5 papperet b\u00f6rjar bilden fladdra ungef\u00e4r som de mots\u00e4gelsefulla figurer som anv\u00e4nds i grundkurser i perception. Vilka av formerna \u00e4r figur (byggnad) och vilka \u00e4r grund (mark och gata?).<\/p>\n

\"\"<\/a>En gammal perceptionsregel s\u00e4ger att ”minsta inneslutna ytan tolkas som figur”. H\u00e4r vid ”entr\u00e9n” \u00e4r de vita formerna minsta inneslutna yta, men de representerar inte byggnaden utan gr\u00e4splanteringar mellan parkeringen, gatan och byggnaden. V\u00e4gen, byggnaden och platserna framf\u00f6r byggnaden har dessutom samma gr\u00e5a f\u00e4rg, och det finns inga linjer som skiljer v\u00e4gen och parkeringen \u00e5t. Utan de infogade symbolerna hade det h\u00e4r varit fullst\u00e4ndigt obegripligt.<\/p>\n

\"\"<\/a>En annan regel s\u00e4ger att avbrutna linjer tolkas som om de tillh\u00f6r grunden. H\u00e4r inne i byggnaden finns en vit kvadrat som st\u00e5r f\u00f6r ett tomrum (en ljusg\u00e5rd) men eftersom\u00a0 den sk\u00e4r av en linje och dessutom \u00e4r ljusare \u00e4n omgivningen \u00e4r det mer naturligt att se den som en form\/figur. Den h\u00e4r lilla detaljen bidrar ganska mycket till f\u00f6rvirringen i bilden.<\/p>\n

\"B\u00e4ttre<\/a>

B\u00e4ttre nu?<\/p><\/div>\n

Antagligen har sjukhuset ont om pengar, eller ocks\u00e5 finns ingen f\u00e4rgskrivare. Bilden \u00e4r en svartvit fotokopia av den riktiga planen, som \u00e4r i f\u00e4rg. I hastigheten har man v\u00e4l inte noterat att den svartvita varianten \u00e4r obegriplig. I f\u00e4rgbilden kan de r\u00f6da partierna klart skiljas fr\u00e5n de gr\u00e5 (fast\u00e4n de har samma ljushet, se den gr\u00e5 bilden) och de olika betydelserna identifieras genom vardaglig association: hus \u00e4r ofta r\u00f6da men s\u00e4llan gr\u00f6na, gr\u00e4s \u00e4r gr\u00f6nt, asfalt \u00e4r gr\u00e5.<\/p>\n

Men det \u00e4r fortfarande en otydlig visualisering. \u00c5tskillnaden mellan ”hus” och ”\u00f6vrigt” \u00e4r fortfarande bristf\u00e4llig. Om gr\u00e4set och asfalten hade haft samma ljushet (och inte som nu, n\u00e4r ist\u00e4llet byggnaden och asfalten har samma ljushet) hade det varit b\u00e4ttre. \u00c4nnu b\u00e4ttre hade det varit om b\u00e5de gr\u00e4set och asfalten varit gr\u00e5, men med m\u00f6rkare gr\u00e5tt i gr\u00e4set. N\u00e4rmast husen hade det d\u00e5 alltid varit s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hade inte gr\u00e4sytorna som nu varit ljusare \u00e4n huset. Ljuare ytor \u00e4r l\u00e4ttare att se som figur och d\u00e4rf\u00f6r finns det fortfarande ett visst ”flimmer” i f\u00e4rgbilden. Och att ”gr\u00e4s \u00e4r gr\u00f6nt” \u00e4r faktiskt helt ov\u00e4sentlig information f\u00f6r den som vill hitta r\u00e4tt ing\u00e5ng i ett sjukhus.<\/p>\n

Med en kanske n\u00e5got anstr\u00e4ngd matematik har jag r\u00e4knat ut att den svartvita bilden inneh\u00e5ller 2 bitar (bits)<\/em> information och att f\u00e4rgbilden inneh\u00e5ller 3 bitar. Det beror p\u00e5 att f\u00e4rgen tillf\u00f6r valm\u00f6jligheten ”f\u00e4rg eller inte f\u00e4rg?”. Den svartvita bilden inneh\u00e5ller f\u00f6r litet information f\u00f6r att visualiseringen ska bli tydlig, men distinktionen ”r\u00f6tt eller gr\u00f6nt?” \u00e4r \u00f6verfl\u00f6dig i f\u00e4rgbilden.<\/p>\n

Fast kanske har problemet med de h\u00e4r bilderna egentligen mest att g\u00f6ra med vad som i tidig perceptionspsykologi kallades gestalt- eller helhetsperception. Och f\u00f6r beskrivningen av detta \u00e4r informationsteori ett ganska trubbigt redskap.<\/p>\n

L\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Visualisering eller Visualization – konsten att synligg\u00f6ra det som\u00a0 inte syns i vardagslag eller ens f\u00f6r blotta \u00f6gat. Till exempel id\u00e9er, tankemodeller, organisationers struktur, statistik, data, kemi, biologi, v\u00e4rlden sedd uppifr\u00e5n (kartor, planer). Bara ett foto (eller en satellitbild) \u00e4r inte visualisering. Det kr\u00e4vs en bearbetning f\u00f6r att det v\u00e4sentliga skall skiljas fr\u00e5n det ov\u00e4sentliga. […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[91,1,85,80,89,5,76],"tags":[96,97,98,99,95,94,84],"class_list":["post-184","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-komposition","category-okategoriserade","category-pedagogik","category-perception","category-representation","category-sverige","category-visualisering","tag-figur","tag-gestalt","tag-gestaltpsykologi","tag-informationsteori","tag-kartor","tag-trelleborg","tag-visualisering-2"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=184"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1151,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184\/revisions\/1151"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=184"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=184"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=184"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}