{"id":209,"date":"2012-03-16T19:37:45","date_gmt":"2012-03-16T17:37:45","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=209"},"modified":"2013-12-09T09:27:02","modified_gmt":"2013-12-09T07:27:02","slug":"ha-eller-vara-en-kropp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/03\/16\/ha-eller-vara-en-kropp\/","title":{"rendered":"Ha eller vara en kropp"},"content":{"rendered":"
\"Det<\/a>

Det tredje k\u00f6net<\/p><\/div>\n

Vad \u00e4r din kroppsbild, Body Image?<\/em> \u00c4r du n\u00f6jd med dig sj\u00e4lv, \u00e4r du n\u00f6jd med din kropp? Kanske tycker du att du \u00e4r f\u00f6r fet eller f\u00f6r smal, skulle du vilja vara mer manlig eller mer kvinnlig \u00e4n vad du sj\u00e4lv tycker att du \u00e4r? Kanske upplever du det som att den du egentligen \u00e4r inte st\u00e4mmer \u00f6verens med den kropp du har – s\u00e5dan den nu har kommit att bli, eller s\u00e5dan den varit sedan du f\u00f6ddes. Man beh\u00f6ver inte vara materialist f\u00f6r att tycka att man faktiskt \u00e4r<\/em> sin kropp, som om ens kropp och ens person \u00e4r ett, men d\u00e5 \u00e4r kroppen inget problem. Annat \u00e4r det n\u00e4r ens kropp ger en sm\u00e4rta och lidande eller n\u00e4r man upplever den som n\u00e5got fr\u00e4mmande. Som n\u00e5got man har<\/em> och som man inte tycker sig kunna g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t. Det h\u00e4r tycker jag \u00e4r mycket viktiga problem att diskutera inom Visuella studier, f\u00f6r de har att g\u00f6ra med hur normer och ideal i v\u00e5rt samh\u00e4lle reproduceras och sprids visuellt. Vi planerar en temavecka om detta i maj i anslutning till den svenske forskaren Hans T. Sternudds projekt Sm\u00e4rtans semiotik<\/em><\/a>.<\/p>\n

Debatten om transpersoner, det tredje k\u00f6net<\/em> och k\u00f6nskorrektion b\u00f6rjar ta fart \u00e4ven i Finland, men \u00e4r inte lika omfattande som i Sverige. D\u00e4r har kravet att slopa lagen om sterilisering och k\u00f6nskorrektion varit en av det senaste \u00e5rets hetaste politiska fr\u00e5gor, och till slut har \u00e4ven socialministern G\u00f6ran H\u00e4gglund varit tvungen att vika sig i fr\u00e5gan<\/a>. H\u00e4r i \u00c5bo ser vi att fr\u00e5gan engagerar studenterna – flera deltagare i min kurs SIS har till exempel gjort posters p\u00e5 temat.<\/p>\n

\"Monica<\/a>

Monica \u00c5lgars, pressbild fr\u00e5n \u00c5A<\/p><\/div>\n

Idag var det disputation i psykologi h\u00e4r i huset. Monica \u00c5lgars disputerade p\u00e5 sin avhandling Shapes and Sizes – Body Image, Body Dissatisfaction and Disordered Eating in Relation to Gender and Gender Identity<\/em> (Former och storlekar – Kroppsbild, kroppsmissn\u00f6je och \u00e4tst\u00f6rning i relation till genus och k\u00f6nsidentitet). Opponent var den amerikanska forskaren Ruth F. Striegel. Diskussionen kretsade f\u00f6rst kring \u00c5lgars statistiska resultat som redan f\u00e5tt viss uppm\u00e4rksamhet i media<\/a>: inte bara finska ungdomar utan ocks\u00e5 finska vuxna (52 % kvinnor, 38 % m\u00e4n) uttrycker missn\u00f6je med sin kropp. Bland de n\u00e5got \u00f6ver 11.000 tillfr\u00e5gade i \u00c5lgars unders\u00f6kning s\u00e4ger 1 % av m\u00e4nnen och 11 % av kvinnorna att de medvetet framkallat kr\u00e4kningar efter m\u00e5ltider.<\/p>\n

L\u00e4ngre in i disputationen kom opponenten in p\u00e5 \u00c5lgars metodiska och teoretiska utg\u00e5ngspunkter. Till skillnad fr\u00e5n humanister arbetar forskare i psykologi oftast med att pr\u00f6va noggrant formulerade hypoteser kring strikt avgr\u00e4nsade problem med hj\u00e4lp av statistiska data. Men \u00e4ven i s\u00e5dan vetenskap handlar en del av forskningen om att formulera nya hypoteser genom att st\u00e4lla olika teorier mot varandra. Biologiskt grundade teorier har varit vanligare inom vissa skolor av psykologer. Sociokulturella teorier och f\u00f6rklaringar betonas f\u00f6rst\u00e5s g\u00e4rna av psykologer med social- eller gruppsykologisk inriktning. Men nu kom de biologiska teorierna i fokus, och under ett s\u00e4rskilt namn: evolutionistiska teorier.<\/p>\n

Skulle \u00f6nskningar om en annorlunda kropp vara grundade i den urgamla konkurrensen om det b\u00e4sta genetiska arvet? Skulle symmetrisk ansiktsform och andra visuella egenskaper ursprungligen ha signalerat genetisk perfektion? Men om driften till sexuellt urval och reproduktion \u00e4r grunden till kroppsmissn\u00f6je – hur f\u00f6rklarar man d\u00e5 logiken i ett beteende som skapar infertilitet och i sista hand kanske d\u00f6d? M\u00e4rkliga fr\u00e5gor som \u00e5tminstone jag hade sv\u00e5rt att koppla till den konkreta unders\u00f6kningen av det nutida Finland i \u00c5lgars studie. Hennes smak f\u00f6r evolutionistiska f\u00f6rklaringar verkar inte helt relevant i sammanhanget. S\u00e4rskilt inte som en stor del av studiens fokus \u00e4r p\u00e5 en grupp som avviker fr\u00e5n den biologiska normen – transpersonerna.<\/p>\n

En serie intervjuer som \u00c5lgars redovisar i sin studie verkar bekr\u00e4fta vad hon antog i en omdebatterad artikel i Ikaros nr 2 2010<\/a>, n\u00e4mligen att biologiska m\u00e4n med \u00f6nskan att bli kvinnor efterstr\u00e4var smalhet f\u00f6r att motsvara dagens sk\u00f6nhetsideal f\u00f6r kvinnor. Detsamma verkar g\u00e4lla biologiska kvinnor med \u00f6nskan att bli m\u00e4n, men naturligtvis av andra sk\u00e4l – man f\u00f6rs\u00f6ker banta bort kroppens kvinnliga drag.<\/p>\n

Kroppsmissn\u00f6je och \u00e4tst\u00f6rningar \u00e4r vanligast hos flickor och kvinnor, och problemen bland pojkar och m\u00e4n har hittills \u00e4gnats begr\u00e4nsat intresse. Men unders\u00f6kningar som har gjorts, av bland andra socialvetaren Rasmus Isomaa i \u00c5bo, visar att m\u00e4n generellt \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r undervikt snarare \u00e4n \u00f6vervikt. Enligt Isomaas unders\u00f6kning<\/a> av 606 ton\u00e5ringar i Jakobstad upplevde 16,2 % av pojkarna att de var underviktiga, medan bara 3,1 % av dem verkligen var det (enligt medicinsk norm). Bara 4,9 % av flickorna upplevde sig som underviktiga, 44,5 % som \u00f6verviktiga.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad \u00e4r din kroppsbild, Body Image? \u00c4r du n\u00f6jd med dig sj\u00e4lv, \u00e4r du n\u00f6jd med din kropp? Kanske tycker du att du \u00e4r f\u00f6r fet eller f\u00f6r smal, skulle du vilja vara mer manlig eller mer kvinnlig \u00e4n vad du sj\u00e4lv tycker att du \u00e4r? Kanske upplever du det som att den du egentligen […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[101,102,71,11,80,100],"tags":[104,113,111,112,107,114,108,103,109,110,115,106,105],"class_list":["post-209","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-body-image-2","category-det-tredje-konet","category-finland","category-fred","category-perception","category-psykologi","tag-atstorningar","tag-biologiska","tag-evolution","tag-evolutionistiska","tag-goran-hagglund","tag-konskorrektion","tag-monica-algars","tag-psykologi-2","tag-rasmus-isomaa","tag-ruth-f-striegel","tag-sterilisering","tag-steriliseringslagen","tag-transpersoner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/209","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=209"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1155,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/209\/revisions\/1155"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}