{"id":229,"date":"2012-03-20T13:41:33","date_gmt":"2012-03-20T11:41:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=229"},"modified":"2013-12-09T09:29:39","modified_gmt":"2013-12-09T07:29:39","slug":"var-digitala-kropp-pastaenden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/03\/20\/var-digitala-kropp-pastaenden\/","title":{"rendered":"V\u00e5r digitala kropp (p\u00e5st\u00e5enden)"},"content":{"rendered":"<p>(om foto, av Fred)<\/p>\n<div id=\"attachment_259\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/camera_section2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-259\" class=\"size-medium wp-image-259\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/camera_section2-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/camera_section2-300x200.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/camera_section2.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-259\" class=\"wp-caption-text\">Traditionell FILM: en plastremsa t\u00e4ckt av emulsion<\/p><\/div>\n<p>L\u00e5ng tid har g\u00e5tt sedan fransmannen Ni\u00e8pce lyckades fixera en utsikt mot en solbelyst v\u00e4gg \u00e5r 1826. Tekniken har \u00e4ndrats men grunden best\u00e5r. En avbildning \u2013 antingen p\u00e5 papper eller p\u00e5 en elektronisk sk\u00e4rm. En optisk struktur \u2013 resultatet av ljusinformation som passerar genom en lins och registreras. Antingen av en ljusk\u00e4nslig emulsion eller av en sensor.<\/p>\n<div id=\"attachment_257\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/digita-sensors1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-257\" class=\"size-medium wp-image-257\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/digita-sensors1-300x256.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"256\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/digita-sensors1-300x256.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/digita-sensors1.jpg 417w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-257\" class=\"wp-caption-text\">Sensor, a \u2013 stoppfilter (IR), b \u2013 f\u00e4rgfilter, c \u2013 &quot;f\u00e4rgblinda&quot; sensorer, d \u2013 miljoner ljussensorer i chip<\/p><\/div>\n<p>I b\u00e5da fallen finns f\u00f6rst\u00e5s en direkt koppling till det som avbildas. P\u00e5st\u00e5ende: Vi ser n\u00e4stan alltid att ett foto \u00e4r ett foto. Men visst kan 3Dkonstrukt\u00f6rernas bildv\u00e4rldar f\u00f6r ett \u00f6gonblick misstas f\u00f6r att vara fotografiska. Se bara den h\u00e4r videon:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=cBWGOJZUYRA&amp;feature=player_embedded\">Photorealistic Male, video (courtesy www.ten24.info)<\/a><\/p>\n<p>Tro allts\u00e5 inte att modellerna du ser i kl\u00e4dreklamen n\u00f6dv\u00e4ndigtvis motsvaras av verkliga individer som st\u00e5tt framf\u00f6r\u00a0 kameran! De kan vara helt konstruerade i s\u00e5dana program som den h\u00e4r 3D-konstrukt\u00f6ren anv\u00e4nder, till exempel <em>ZBrush<\/em>.  \u00c4nd\u00e5 finns det till och med h\u00e4r viss information som har samlats in p\u00e5  fotografisk v\u00e4g &#8211; scannats.<\/p>\n<p>En scanner f\u00f6r bilder och text \u00e4r i grund och botten en  stor kamera (eller m\u00e5nga sm\u00e5, som registrerar det du l\u00e4gger p\u00e5 glaset).  Principen \u00e4r densamma i en Xerox\/kopieringsmaskin. Vem har inte varit med om att p\u00e5 sk\u00e4mt l\u00e4gga en hand eller en arm p\u00e5  kopieringsmaskinens glas och dra en &#8221;kopia&#8221; av den? Den kopian \u00e4r ett  foto, fast med ovanligt kort sk\u00e4rpedjup. F\u00f6rest\u00e4ll dig nu att du  kopierar hela din kropp och ditt huvud p\u00e5 samma s\u00e4tt och sedan anv\u00e4nder  bilderna som &#8221;hudar&#8221; att s\u00e4tta p\u00e5 en kropp i konstruerad i 3D. Ungef\u00e4r  s\u00e5 konstrueras de digitala kropparna fr\u00e5n 3Dscanningar av verkliga  kroppar:<\/p>\n<div id=\"attachment_264\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/3Dscan_Hudar3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-264\" class=\"size-medium wp-image-264\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/3Dscan_Hudar3-300x187.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"187\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/3Dscan_Hudar3-300x187.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/3Dscan_Hudar3-1024x640.jpg 1024w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/3Dscan_Hudar3.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-264\" class=\"wp-caption-text\">Courtesy www.t24.info<\/p><\/div>\n<p>Om du tycker att den konstruerade kroppen m\u00e5ste vara m\u00e4nsklig \u00e4r det allts\u00e5 delvis sant &#8211; den baserar sig p\u00e5 information importerad fr\u00e5n en verklig, fysisk kropp via en kamera. Vi ser n\u00e4stan alltid att ett foto \u00e4r ett foto, men begreppen &#8221;verkligt&#8221; och &#8221;overkligt&#8221; blir alltmer problematiska.<\/p>\n<div id=\"attachment_275\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/John_Constable_Tdet18215.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-275\" class=\"size-medium wp-image-275\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/John_Constable_Tdet18215-300x119.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"119\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/John_Constable_Tdet18215-300x119.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/John_Constable_Tdet18215.jpg 968w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-275\" class=\"wp-caption-text\">John Constable m\u00e5lar vatten, 1821<\/p><\/div>\n<div id=\"attachment_276\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/zorn_sommarnoje1886det1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-276\" class=\"size-medium wp-image-276\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/zorn_sommarnoje1886det1-300x136.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"136\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/zorn_sommarnoje1886det1-300x136.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/zorn_sommarnoje1886det1.jpg 964w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-276\" class=\"wp-caption-text\">Anders Zorn m\u00e5lar vatten, 1886<\/p><\/div>\n<div id=\"attachment_277\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/curman_ca1885det1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-277\" class=\"size-medium wp-image-277\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/curman_ca1885det1-300x88.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"88\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/curman_ca1885det1-300x88.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/curman_ca1885det1.jpg 723w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-277\" class=\"wp-caption-text\">Fotografi av Carl Curman (detalj), 1880-tal<\/p><\/div>\n<p>\u00c4r detta helt nytt? Egentligen inte. Redan under naturalismens 1880-tal uppm\u00e4rksammades vissa m\u00e5lningar  f\u00f6r sin h\u00e4pnadsv\u00e4ckande fotografiskhet, vilket berodde p\u00e5 att fotografin  p\u00e5verkat m\u00e5lare att efterstr\u00e4va en viss niv\u00e5 av naturalism. I foton kunde m\u00e5larna i lugn och ro studera de m\u00f6nster som vatten bildar i olika v\u00e4der och vindstyrkor. Men f\u00f6rst sedan exponeringstiderna blivit s\u00e5 korta att vattenkrusningar kunde f\u00e5ngas &#8211; f\u00f6re 1870-talet blev vattnet bara suddiga spegelytor.<\/p>\n<div id=\"attachment_278\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/ipad-ja-iphone-kuva1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-278\" class=\"size-medium wp-image-278\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/ipad-ja-iphone-kuva1-300x167.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"167\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/ipad-ja-iphone-kuva1-300x167.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/ipad-ja-iphone-kuva1.jpg 396w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-278\" class=\"wp-caption-text\">Iphonebilder av Mikko Ij\u00e4s<\/p><\/div>\n<p>Idag kan du m\u00e5la och  teckna i <em>Photoshop<\/em> eller med din <em>I-Phone<\/em>. <a href=\"http:\/\/www.mikkoijas.com\/Mikko_Ijas\/Home.html\" target=\"_blank\">Till exempel Mikko Ij\u00e4s<\/a> vars bilder just nu visas p\u00e5 W\u00e4in\u00f6 Aaltonenmuseet i \u00c5bo. Verkligheten  konsumerar du d\u00e4remot lekande l\u00e4tt via samma telefons fotofunktion. M\u00e5leriet  och fotografiet kan idag rymmas i samma lilla apparat i din ficka, men  de motsvarar fortfarande helt olika s\u00e4tt att orientera sig i  verkligheten.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/intressant.se\/intressant\" target=\"_blank\">l\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>(om foto, av Fred) L\u00e5ng tid har g\u00e5tt sedan fransmannen Ni\u00e8pce lyckades fixera en utsikt mot en solbelyst v\u00e4gg \u00e5r 1826. Tekniken har \u00e4ndrats men grunden best\u00e5r. En avbildning \u2013 antingen p\u00e5 papper eller p\u00e5 en elektronisk sk\u00e4rm. En optisk struktur \u2013 resultatet av ljusinformation som passerar genom en lins och registreras. Antingen av en [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[33,11,89,76],"tags":[118,124,126,117,116,119,123,127,125,128,122,31,120,129,121],"class_list":["post-229","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fotografi","category-fred","category-representation","category-visualisering","tag-3d","tag-anders-zorn","tag-carl-curman","tag-digitalt-foto","tag-fotografi-2","tag-fotomodeller","tag-fotorealism","tag-iphone","tag-john-constable","tag-mikko-ijas","tag-naturalism","tag-photoshop","tag-scanning","tag-waino-aaltonen-museo","tag-zbrush"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=229"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/229\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":282,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/229\/revisions\/282"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=229"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=229"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}