{"id":411,"date":"2012-05-03T18:58:39","date_gmt":"2012-05-03T16:58:39","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=411"},"modified":"2013-04-12T20:49:37","modified_gmt":"2013-04-12T18:49:37","slug":"styckningens-estetik-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/05\/03\/styckningens-estetik-2\/","title":{"rendered":"Styckningens estetik (2)"},"content":{"rendered":"

S\u00e5v\u00e4l fotografin som verkligheten visar oss hur kroppar kan manipuleras och omformas idag. Det talas om body modification<\/em> och till den kan man r\u00e4kna m\u00e5nga olika f\u00f6reteelser fr\u00e5n botoxfyllda l\u00e4ppar till personer som opererar sig f\u00f6r att likna totemdjur och sagov\u00e4sen. Reklamfotograferna och deras assistenter klipper och suddar flitigt i Photoshop. Idealkropparna som du ser i annonserna tillh\u00f6r inte alltid bara en person utan flera. I den digitala bildens v\u00e4rld kan kroppar l\u00e4tt styckas, blandas och kombineras. Det \u00e4r i och f\u00f6r sig inget nytt \u2013 ren\u00e4ssansens teoretiker r\u00e5dde skulpt\u00f6rerna att avbilda de vackraste delarna fr\u00e5n flera modeller och p\u00e5 det s\u00e4ttet skapa en idealkropp. Principen gick tillbaka p\u00e5 den grekiska regeln f\u00f6r den perfekta kroppen \u2013 den s\u00e5 kallade kanon<\/em>. Det var manskroppen som var normen f\u00f6r kanon<\/em>, och idag \u00e4r den normen f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor. Det antika idealet \u00e4r kanske mer levande idag \u00e4n n\u00e5gonsin. Men det \u00e4r litet makabert att t\u00e4nka p\u00e5 att det till stor del vilar p\u00e5 id\u00e9n att kombinera de b\u00e4sta delarna till en helhet. Att det f\u00f6ruts\u00e4tter en styckning.<\/p>\n

\"Brakteat<\/a>

Brakteat hittad i en \u00e5ker p\u00e5 Djupbrunns g\u00e5rd, Hogr\u00e4ns socken, Gotland (wiki public domain)<\/p><\/div>\n

Under den germanska j\u00e4rn\u00e5ldern spred sig de antika idealen upp\u00e5t mot v\u00e5ra og\u00e4stv\u00e4nliga trakter. Det skedde via romerska mynt med kejsarens bild. Lokala germanska och kanske sydskandinaviska guldsmeder kopierade mynten, och nu skedde en m\u00e4rklig uppdelning och omformning. Kejsarbilderna och deras symboler f\u00f6renklades mer och mer. Olika drag och delar missuppfattades och flyttades runt p\u00e5 den runda ytan i nya kombinationer med lokala symboler. Till slut kunde det se ut som om ett j\u00e4ttelikt huvud red p\u00e5 ett sagodjur som kunde se ut som en h\u00e4st, en hjort eller en f\u00e5gel. Resultatet blev vissa varianter av de s\u00e5 kallade brakteaterna<\/em> som enligt en bevarad runinskrift skulle ge sin b\u00e4rare tur. En liknande uppdelning och kringspridning skedde med andra motiv och ornament. Arkelogen Wilhelm Holmqvist kallade den faktiskt uppstyckningens princip<\/em> i sin bok V\u00e5r tidiga konst<\/em> (1977) om j\u00e4rn\u00e5lderns och vikingatidens nordiska guldsmide. Efter uppstyckningens princip kom sammanbindningens princip<\/em> d\u00e4r man kan se starten p\u00e5 de s\u00e5 kallade \u201dvikingam\u00f6nster\u201d som bidragit till den moderna myten om vikingen.<\/p>\n

\"Bildk\u00e4lla<\/a>

Bildk\u00e4lla http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=RzQI5-NF7Jc<\/p><\/div>\n

Bildmakarens frihet i f\u00f6rh\u00e5llande till den visuella verkligheten (eller dess \u201doptiska struktur\u201d som en fysiker skulle s\u00e4ga) \u00e4r i princip obegr\u00e4nsad. I en bild kan man l\u00e4gga till, dra ifr\u00e5n och byta ut, allt eftersom syfte och f\u00f6rv\u00e4ntningar skiftar. Det vi som m\u00e4nniskor har st\u00f6rst tr\u00e4ning att k\u00e4nna igen \u00e4r exemplar av v\u00e5r egen art, och d\u00e5 s\u00e4rskilt ansikten \u2013 det ska mycket till f\u00f6r att vi inte ska k\u00e4nna igen m\u00e4nniskofigurer och ansikten i bilder. N\u00e4r modernismen kom till Finland f\u00f6rfasade sig visserligen somliga \u00f6ver ansikten d\u00e4r \u201dn\u00e4san \u00e4r p\u00e5 \u00f6gats plats\u201d men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5g man att det var ett ansikte och ett \u00f6ga (se Picasso, 30-talet). Surrealisten Victor Brauner gjorde bildserier som man kan se som experiment med hur l\u00e5ngt man kan deformera en figur och fortfarande f\u00e5 den att bli igenk\u00e4nnlig. Men ju mer realistisk eller fotografisk en bild blir, desto st\u00f6rre fr\u00e5gor v\u00e4cker det om en figur \u00e4r deformerad eller stympad. M\u00e5nga har sett varianter av Heppos reklam<\/a> d\u00e4r skorna dansar omkring som om de satt direkt p\u00e5 personens hals eller br\u00f6st. \u201dHuvudfotingar\u201d brukar man tala om n\u00e4r det g\u00e4ller de allra minsta barnens s\u00e4tt att teckna m\u00e4nniskor, men h\u00e4r \u00e4r det foto\/videokollage och inte bara enkla streck. Illusionen blir \u00f6vertygande och effekten komisk. Ungef\u00e4r som n\u00e4r man ser en pratande mun filmad upp och ner. Det bryter mot f\u00f6rv\u00e4ntningar om tillvarons (optiska) struktur. Men genom styckningen eller stympningen av det som avbildas uttrycker man ocks\u00e5 n\u00e5got om det. Ungef\u00e4r som n\u00e4r man s\u00e4ger om en persons handling att den \u00e4r \u201dhuvudl\u00f6s\u201d. Vad s\u00e4ger Hepporeklamen om m\u00e4nniskorna och om skorna?<\/p>\n

l\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00e5v\u00e4l fotografin som verkligheten visar oss hur kroppar kan manipuleras och omformas idag. Det talas om body modification och till den kan man r\u00e4kna m\u00e5nga olika f\u00f6reteelser fr\u00e5n botoxfyllda l\u00e4ppar till personer som opererar sig f\u00f6r att likna totemdjur och sagov\u00e4sen. Reklamfotograferna och deras assistenter klipper och suddar flitigt i Photoshop. Idealkropparna som du ser […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[219,33,100,89,146],"tags":[38,179,221,226,220,222,225,31,223,227,224,52],"class_list":["post-411","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-body-modification-2","category-fotografi","category-psykologi","category-representation","category-youtube","tag-bild","tag-body-modification","tag-brakteat","tag-heppo","tag-jarnalder","tag-kanon","tag-kroppsideal","tag-photoshop","tag-picasso","tag-skor","tag-victor-brauner","tag-visuell-retorik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=411"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":941,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/411\/revisions\/941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}