{"id":61,"date":"2012-02-14T15:57:16","date_gmt":"2012-02-14T13:57:16","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=61"},"modified":"2014-03-29T14:11:03","modified_gmt":"2014-03-29T12:11:03","slug":"att-ljuga-med-photoshop","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/02\/14\/att-ljuga-med-photoshop\/","title":{"rendered":"Att ljuga med photoshop"},"content":{"rendered":"<p>Vad vet vi om verkligheten bakom en bild, eller en <em>image<\/em>? I h\u00f6stas kom en student in till mig och ville ha r\u00e5d om en uppsats hon hade skrivit om den brittiska s\u00e5ngerskan Susan Boyle. Jag hade aldrig h\u00f6rt talas om Boyle och fick g\u00f6ra en del research. Det visade sig att Susan Boyle var en medel\u00e5lders kvinna med enkel bakgrund, vardagligt utseende och grovt spr\u00e5k, men med en fantastisk s\u00e5ngr\u00f6st. Hon hade aldrig f\u00f6rut sjungit i n\u00e5got offentligt sammanhang n\u00e4r hon blev uttagen till TV-showen &#8221;Britain&#8217;s got talent&#8221; i april 2009. Hon gjorde succ\u00e9 och blev under en kort tid en uppm\u00e4rksammad artist innan pressen blev f\u00f6r stor och hon drog sig tillbaka. Studentens uppsats var en mycket noggrann bildanalys av en kort sekvens ur TV-s\u00e4ndningen d\u00e4r Boyle f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sjunger f\u00f6r juryn. Analysen handlade om hur juryns och publikens f\u00f6rakt f\u00f6r Boyle framh\u00e4vdes genom miner och blickar och hur montagetekniken f\u00f6rst\u00e4rkte kontrasten i \u00e5lder och utseende mellan Boyle och de andra. Ett givet \u00e4mne f\u00f6r studier av s\u00e5 kallade &#8221;mass mediated rituals&#8221; och deras dramaturgi. Man kan bl\u00e4ddra igenom alla YouTube-klipp som finns om Boyle och f\u00f6rundras \u00f6ver hur skillnaden mellan &#8221;before&#8221; och &#8221;after&#8221; framh\u00e4vs, som n\u00e4r hon genomg\u00e5r en &#8221;makeover&#8221; f\u00f6r tidskriften Harper&#8217;s Bazaar:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/youtu.be\/o6m3JVZwE_c\" target=\"_blank\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-90\" alt=\"\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/boylemakeover.png\" width=\"666\" height=\"471\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/boylemakeover.png 666w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/boylemakeover-300x212.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 666px) 100vw, 666px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Fotografen och photoshopexperten Stephanie Valentin har senare anv\u00e4nt ett fotografi av Boyle som material f\u00f6r en demonstration av hur effektivt man kan ljuga med photoshop. Hon p\u00e5pekar att av alla hennes videos p\u00e5 YouTube \u00e4r det &#8221;tyv\u00e4rr&#8221; just denna som haft flest tr\u00e4ffar, vilket s\u00e4ger en del om \u00e4mnets sensationsv\u00e4rde:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/youtu.be\/CJ8OeRocLrk\" target=\"_blank\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-89\" alt=\"\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/boyletransform.png\" width=\"668\" height=\"469\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/boyletransform.png 668w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/boyletransform-300x210.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 668px) 100vw, 668px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Semiotikern G\u00f6ran Sonesson skriver \u00e5r 1992 att det i en bild alltid finns &#8221;transformationsregler&#8221; som best\u00e4mmer hur omgivningens tredimensionella former \u00f6verf\u00f6rs till bildens platta former. Man han skriver ocks\u00e5 att i en teckning eller m\u00e5lning g\u00e4ller reglerna &#8221;enskilt f\u00f6r varje detalj&#8221; medan de i ett foto g\u00e4ller &#8221;globalt f\u00f6r hela bilden&#8221; (boken &#8221;Bildbetydelser&#8221; 1992, s. 280). Fotot uppst\u00e5r ju genom att optisk information (i form av fotoner) tr\u00e4ffar en kemisk eller digital sensor i en s\u00e5 kallad <em>kamera<\/em>. Detta sker samtidigt f\u00f6r alla punkter i hela bilden (allts\u00e5 globalt) och reglerna m\u00e5ste best\u00e5 av olika bildkonventioner som finns inbyggda i s\u00e5v\u00e4l kamerans teknik som i s\u00e4ttet man v\u00e4ljer att ta bilden p\u00e5.<\/p>\n<p>Idag \u00e4r n\u00e4stan alla bilder digitala. &#8221;Remake&#8221; och &#8221;post production&#8221; finns \u00f6verallt. Sekundsnabbt \u00f6verf\u00f6rs bilder mellan olika media och manipulationsverktyg. Programmet <em>Photoshop<\/em> inneh\u00e5ller transformationsregler som \u00e4r identiska med de m\u00f6jligheter som programmet erbjuder. Vissa fungerar globalt (till exempel rotationer och f\u00f6rvr\u00e4ngningar), vissa p\u00e5 detaljniv\u00e5 och lokalt (som &#8221;paintbrush&#8221;). Att skilja mellan teckning och foto \u00e4r inte l\u00e4ngre s\u00e5 l\u00e4tt som Sonesson tog f\u00f6r givet \u00e4nnu 1992.<\/p>\n<p>(l\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till <a href=\"http:\/\/intressant.se\/intressant\">intressant.se<\/a>, <a href=\"http:\/\/www.bloggportalen.se\">bloggportalen.se<\/a>)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vad vet vi om verkligheten bakom en bild, eller en image? I h\u00f6stas kom en student in till mig och ville ha r\u00e5d om en uppsats hon hade skrivit om den brittiska s\u00e5ngerskan Susan Boyle. Jag hade aldrig h\u00f6rt talas om Boyle och fick g\u00f6ra en del research. Det visade sig att Susan Boyle var [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,15,12],"tags":[19,28,31,30,29,27],"class_list":["post-61","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fred","category-kandisar","category-nyhetsbilder","tag-image","tag-makeover","tag-photoshop","tag-postproduction","tag-remake","tag-susan-boyle"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=61"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1234,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/61\/revisions\/1234"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=61"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=61"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=61"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}