{"id":737,"date":"2012-12-17T19:26:17","date_gmt":"2012-12-17T17:26:17","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=737"},"modified":"2013-04-12T20:48:59","modified_gmt":"2013-04-12T18:48:59","slug":"vad-ar-visuell-analys-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/12\/17\/vad-ar-visuell-analys-2\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r Visuell analys? (2)"},"content":{"rendered":"<p>I det senaste inl\u00e4gget f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan p\u00e5stod jag att visuell analys \u00e4r att l\u00e4ra sig skilja mellan v\u00e4sentlig och ov\u00e4sentlig information i en bild. Och hur g\u00e5r d\u00e5 detta till? Det enklaste \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n en s\u00e5 kallad <em>taxonomi<\/em>. En taxonomi \u00e4r en lista p\u00e5 olika egenskaper som beskrivs eller bed\u00f6ms &#8211; t\u00e4nk till exempel p\u00e5 &#8221;taxeringen&#8221; som Vero\/Skattemyndigheten g\u00f6r. En &#8221;taxering&#8221; tar bara upp ett begr\u00e4nsat antal faktorer och egenskaper &#8211; de som \u00e4r relevanta. Resten rensas bort. S\u00e5 \u00e4r det med bildbeskrivning ocks\u00e5. I en bild \u00e4r det kanske viktigt f\u00f6r budskapet att en person har r\u00f6d slips medan en annan har bl\u00e5. I s\u00e5 fall r\u00e4cker det att n\u00e4mna begrepp p\u00e5 niv\u00e5n &#8221;r\u00f6tt&#8221;, &#8221;bl\u00e5tt&#8221;, &#8221;gult&#8221;. Man beh\u00f6ver inte blanda in nyanser som &#8221;ljusr\u00f6tt&#8221; eller &#8221;r\u00f6dviolett&#8221;.<\/p>\n<p>En taxonomi f\u00f6r bildbeskrivning kan till exempel best\u00e5 av niv\u00e5erna &#8221;f\u00e4rgkontraster&#8221;, &#8221;stil&#8221;, &#8221;genre&#8221;, &#8221;motiv&#8221;.Varje niv\u00e5 kan d\u00e5 inneh\u00e5lla ett stort antal termer som svarar mot olika egenskaper i bilder.<\/p>\n<div id=\"attachment_741\" style=\"width: 618px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/Hans_Holbein_the_Younger_-_The_Ambassadors_15332.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-741\" class=\"size-full wp-image-741\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/Hans_Holbein_the_Younger_-_The_Ambassadors_15332.jpg\" alt=\"Hans Holbein d.y., Ambassad\u00f6rerna, 1533\" width=\"608\" height=\"599\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/Hans_Holbein_the_Younger_-_The_Ambassadors_15332.jpg 608w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/Hans_Holbein_the_Younger_-_The_Ambassadors_15332-300x295.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 608px) 100vw, 608px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-741\" class=\"wp-caption-text\">Hans Holbein d.y., Ambassad\u00f6rerna, 1533<\/p><\/div>\n<p>Vi r\u00e4knar med att det finns tv\u00e5 typer av visuell analys &#8211; direkt analys och indirekt analys (se t.ex. <em>Handbook of Visual Analysis<\/em>, London 2001). Ett fint exempel p\u00e5 direkt analys upplevde jag i fredags n\u00e4r v\u00e5ra studenter h\u00e4r p\u00e5 avdelningen ordnade den \u00e5rliga julfesten i \u00e4mnesf\u00f6reningen <em>Eikon<\/em>. Vi hade tre lag och varje lag uts\u00e5g en person som skulle beskriva fem k\u00e4nda bilder utan att n\u00e4mna konstn\u00e4r eller titel. De andra i laget skulle gissa titlarna, den som klarade detta p\u00e5 kortast tid hade vunnit. Ett lag hade f\u00e5tt Hans Holbeins <em>Ambassad\u00f6rerna<\/em>, ett av konsthistoriens mest analyserade verk. Men h\u00e4r r\u00e4ckte tiden bara till f\u00f6r att n\u00e4mnda till exempel &#8221;tv\u00e5 m\u00e4n&#8221;, &#8221;den ene har p\u00e4lsrock&#8221;, &#8221;de \u00e4r vid ett hov&#8221; o.s.v. &#8211; det \u00e4r det som \u00e4r direkt analys. D\u00e4remot gick det inte att n\u00e4mnda den konstiga utdragna formen vid ambassad\u00f6rernas f\u00f6tter, f\u00f6r d\u00e5 hade det ocks\u00e5 varit n\u00f6dv\u00e4ndigt att definiera ett gammalt perspektivtrick som kallas &#8221;anamorfos&#8221; och f\u00f6rklara att om bilden ses snett fr\u00e5n sidan f\u00f6rvandlas formen till en d\u00f6dskalle. Och det fanns det ju inte tid till.<\/p>\n<p>Pr\u00f6va sj\u00e4lv &#8211; n\u00e4r du nu har bilden p\u00e5 sk\u00e4rmen ska du resa dig och ha \u00f6gonen alldeles intill \u00f6vre h\u00f6gra h\u00f6rnet p\u00e5 sk\u00e4rmen och titta p\u00e5 m\u00e5lningen s\u00e5 snett det g\u00e5r. D\u00e5 ser du d\u00f6dskallen tydligt.<\/p>\n<p>Indirekt analys till skillnad fr\u00e5n direkt \u00e4r t.ex. n\u00e4r filosofen och psykoanalytikern Jacques Lacan l\u00e5ter <em>Ambassad\u00f6rerna<\/em> och d\u00f6dskallen bli ett symptom p\u00e5 det som undslipper den forskande blicken och som han i sin teori kallar <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=wwlirZQLAAg\" target=\"_blank\">&#8221;objektet Lilla <em>a<\/em>&#8221;. (Lacan f\u00f6r lata.)<\/a> H\u00e4r \u00e4r analysen av bilden bara en liten del av ett projekt som omfattar en omv\u00e4rdering av hela den psykoanalytiska tanketraditionen och som inneh\u00e5ller v\u00e4ldigt litet &#8221;evidens&#8221; fr\u00e5n andra metoder eller unders\u00f6kningar. Denna analys \u00e4r n\u00e5got som sker i filosofens ensamma m\u00f6ten med bilden, m\u00f6ten som kanske str\u00e4cker sig \u00f6ver flera decennier innan analysen formuleras. Det \u00e4r en i h\u00f6gsta grad indirekt analys.<\/p>\n<p>L\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till <a href=\"http:\/\/intressant.se\/intressant\" target=\"_blank\">intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I det senaste inl\u00e4gget f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan p\u00e5stod jag att visuell analys \u00e4r att l\u00e4ra sig skilja mellan v\u00e4sentlig och ov\u00e4sentlig information i en bild. Och hur g\u00e5r d\u00e5 detta till? Det enklaste \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n en s\u00e5 kallad taxonomi. En taxonomi \u00e4r en lista p\u00e5 olika egenskaper som beskrivs eller bed\u00f6ms &#8211; [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[70,1,80,100,89,77],"tags":[407,404,406,405,408,409],"class_list":["post-737","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-humaniora","category-okategoriserade","category-perception","category-psykologi","category-representation","category-visuell-analys","tag-anamorfos","tag-direkt-analys","tag-hans-holbein","tag-indirekt-analys","tag-jacques-lacan","tag-psykoanalys"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/737","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=737"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/737\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":940,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/737\/revisions\/940"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=737"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=737"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=737"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}