{"id":748,"date":"2012-12-18T23:49:49","date_gmt":"2012-12-18T21:49:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=748"},"modified":"2013-08-27T10:33:48","modified_gmt":"2013-08-27T08:33:48","slug":"vad-ar-visuell-analys-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2012\/12\/18\/vad-ar-visuell-analys-3\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r visuell analys? (3)"},"content":{"rendered":"
\"Bild<\/a>

Bild insamlad till databas "Body Modification"<\/p><\/div>\n

Ig\u00e5r n\u00e4mnde jag skillnaden mellan direkt och indirekt analys – men vad skiljer en direkt analys fr\u00e5n vilken snabb, vardaglig beskrivning som helst? Och g\u00e5r det verkligen inte att skilja mellan beskrivning och analys? Vad \u00e4r det i s\u00e5 fall f\u00f6r mening med att anv\u00e4nda ordet ”analys” alls?<\/p>\n

Svaret \u00e4r att bara en snabb beskrivning inte \u00e4r en analys, men att analysen b\u00f6rjar med att man g\u00f6r ett stort antal s\u00e5dana beskrivningar. M\u00e5let kan vara att skapa en taxonomi f\u00f6r klassifikation av ett stort bildmaterial, men analysen kan ocks\u00e5 g\u00e5 ut p\u00e5 att analysera hur vissa grupper av m\u00e4nniskor (till exempel olika \u00e5ldersgrupper) beskriver bilder. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det i \u00e4mnen som etnologi och sociologi man har anv\u00e4nt sig mest av direkt analys av bilder.<\/p>\n

En typisk situation \u00e4r den d\u00e4r en etnolog har ett antal bilder som f\u00f6rest\u00e4ller livet i en by f\u00f6r m\u00e5nga decennier sedan. Det finns fortfarande n\u00e5gra f\u00e5 personer i livet som minns m\u00e4nniskor och byggnader som fanns d\u00e5. De intervjuas genom att de f\u00e5r se bilderna, och de spontana minnen som bilderna v\u00e4cker spelas in och skrivs ner. Inom antopologi\/etnologi finns det en s\u00e4rskild term f\u00f6r detta: ”photo elicitation”.<\/p>\n

Men den allra st\u00f6rsta andelen av direkt visuell analys \u00e4r idag s\u00e5 spridd att vi knappast l\u00e4ngre l\u00e4gger m\u00e4rke till den – n\u00e4mligen ”taggning” av digitala bilder. Att ”tagga” inneb\u00e4r idag oftast att du \u00f6ppnar bildens metadata (i Windows h\u00f6gerklick, sedan ”properties”, sedan ”details” och ”tags”). Orden du sedan skriver in f\u00f6r att beskriva bilden g\u00f6r att den kommer upp i s\u00f6kningar p\u00e5 de orden i bildprogram som Picasa, p\u00e5 Internet eller i en databas. Bilden p\u00e5 ”d\u00f6dskallemannen” \u00e4r till exempel taggad med termerna:<\/p>\n

ansikte; extrem; f\u00e4rg; h\u00f6gkontrast; man; om\u00e4ttad; opersonlig; piercing; polykulturell; ring; stav; tatuering,<\/em><\/p>\n

samt webbadressen d\u00e4r bilden hittades: http:\/\/my.opera.com\/Zaphira\/albums\/show.dml?id=673992<\/a><\/p>\n

Bilden ing\u00e5r i en insamling och taggning av \u00f6ver 1500 bilder som fotografen Eddie Sv\u00e4rd (se flickr)<\/a> gjorde p\u00e5 uppdrag av mig tidigare i \u00e5r. Syftet var dels att f\u00e5 en f\u00f6rsta \u00f6verblick \u00f6ver det visuellt (och etnologiskt) intressanta fenomenet BM (body modification)<\/em>, dels att pr\u00f6va hur en mer systematisk taggning kan g\u00e5 till. En mer utf\u00f6rlig beskrivning fr\u00e5n den 25 maj finns h\u00e4r<\/a>. F\u00f6r att g\u00f6ra bilderna s\u00f6kbara utifr\u00e5n vissa specifika fr\u00e5gest\u00e4llningar hade jag i f\u00f6rv\u00e4g definierat en lista av standardtermer och ordnat dem enligt vad vi kan kalla EBB-taxonomin (Eakins, Briggs & Burford, ”Image Retrieval Interface” 2004<\/a>). Den h\u00e4r taxonomin anv\u00e4nder vi ocks\u00e5 i kursen ”Visuell analys”.<\/p>\n

Taxonomin har nio niv\u00e5er som enligt Eakins\/Briggs\/Burford<\/em> motsvarar de statistiskt vanligaste kategorierna i folks spontana beskrivningar av bilder. Tre niv\u00e5er handlar om ”Perceptionsdata” (som f\u00e4rg), ”Basgeometri” (som komposition) och ”Rumslighet” (eller Visual Extension.)<\/em> Exempelbilden har tre taggar fr\u00e5n perceptionsniv\u00e5n: f\u00e4rg, om\u00e4ttad <\/em>och h\u00f6gkontrast<\/em>. Den fj\u00e4rde niv\u00e5n handlar om det ”semantiska” inneh\u00e5ll vi ser direkt, som man<\/em>, ansikte<\/em>, tatuering, <\/em>ring, stav<\/em>. F\u00f6ljande fyra niv\u00e5er handlar mest om det vi inte ser direkt i bilden utan\u00a0 ”abstraherar” ur olika kunskaper och k\u00e4nslor. Det r\u00f6r sig om ”kontextuell abstraktion”(inomhus, hem)<\/em>, ”kulturell abstraktion”(piercing, polykulturell<\/em>), ”emotionell abstraktion” (opersonlig<\/em>, extrem)<\/em> och ”teknisk abstraktion” (ring, stav: vilken<\/em> metall?)<\/em>. (Jag ser att ”stav” nog \u00e4r fel term. Personen har snarare piggar<\/em> som opererats in vid n\u00e4sroten – se bilden.) Den nionde niv\u00e5n, slutligen, \u00e4r ”metadata” – allts\u00e5 det som aldrig kan vara synligt i en ren bild, till exempel uppgifter om datum och webbadress.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 en begreppslig bild av fenomenet BM <\/em>f\u00f6rberedde jag ocks\u00e5 ett ”system network”. Det \u00e4r en typ av diagram som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra komplexa begrepp. H\u00e4r blev diagrammet en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r den visuella sorteringen och analysen, eftersom det visar vad jag som b\u00e5de professionell (i visuell analys) och amat\u00f6r (i n\u00e5gon sorts ”etnologi”) f\u00f6rv\u00e4ntar mig att vi ska hitta d\u00e4rute<\/em>. Jag antog att BM<\/em> kan delas in i ”m\u00f6nstrad hud”, ”piercing”, ”implantat och kirurgi” samt ”sj\u00e4lvskada”. De tre f\u00f6rsta kategorierna uppfattas som hedonistiska och bejakande medan den fj\u00e4rde \u00e4r destruktiv. De destruktiva inneb\u00f6rderna kan beskrivas som ”dysmorfi” (faktisk eller inbillad fysisk brist) och ”dysfori” (motsatsen till eufori). Diagrammet ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\n

\"M\u00f6jliga<\/a>

M\u00f6jliga typer av Body Modification idag. (c) Fred Andersson 2012<\/p><\/div>\n

Jag har naturligtvis argument f\u00f6r varje niv\u00e5 i schemat – s\u00e4rskilt de som kan verka underliga. Det \u00e4r en brist att jag fortfarande inte har f\u00e5tt n\u00e5gon respons p\u00e5 indelningen. Efter mycket tvekan och \u00e4ndringar best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att tatueringen kan delas in i underkategorierna ”old school” och ”polykulturell” med argumentet att istort sett allting idag \u00e4r polykultur bortsett fr\u00e5n en medveten renodling av \u00e4ldre bildtraditioner, t.ex. gamla sj\u00f6manstatueringar och annan ”old school”.<\/p>\n

Den ovanliga ansiktstatueringen i bildexemplet kan t.ex. \u00e5terfinnas i g\u00e4ngkultur i Mexiko, men d\u00f6dskallemotivet g\u00e5r ocks\u00e5 tillbaka p\u00e5 pre-columbiansk d\u00f6dskult. Resultatet \u00e4r polykultur som kan upprepas var som helst i v\u00e4rlden av n\u00e5gon annan person som identifierar sig s\u00e5 starkt med d\u00f6dens symbol att han vill bli ett med den, outpl\u00e5nligt och o\u00e5terkalleligt.<\/p>\n

Detta \u00e4r n\u00e5got som kan intressera en etnolog eller en religionsforskare, medan jag som bildforskare \u00e4r mer intresserad av sj\u00e4lva bilderna som iscens\u00e4ttningar av personernas identitet och k\u00e4nslor.\u00a0 H\u00e4r blir det viktigt med fr\u00e5gor som ”vilken vinkel \u00e4r bilden tagen ur?”, ”\u00e4r det en n\u00e4rbild eller en distanserad bild?”, ”\u00e4r den personlig eller opersonlig?”, ”hur bidrar kontrast och f\u00e4rger till st\u00e4mningen?” Det kan finnas intressanta m\u00f6nster i hur olika grupper v\u00e4ljer att utforma sina bilder.<\/p>\n

F\u00f6r att kunna s\u00e4ga n\u00e5got trov\u00e4rdigt om detta r\u00e4cker det inte med att titta p\u00e5 bara n\u00e5gra f\u00e5 bilder – det beh\u00f6vs tusentals. Taxonomier och scheman hj\u00e4lper oss att f\u00e5 en f\u00f6rsta \u00f6verblick och att hitta det som \u00e4r intressant att studera. Om studenter \u00e4r intresserade skulle det kanske kunna bli n\u00e5gra kandidatuppsatser med utg\u00e5ngspunkt i materialet. Som sagt skulle s\u00e5v\u00e4l religionsvetare och etnologer\/folklorister som konst\/bildvetare kunna hitta aspekter att studera.<\/p>\n

l\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ig\u00e5r n\u00e4mnde jag skillnaden mellan direkt och indirekt analys – men vad skiljer en direkt analys fr\u00e5n vilken snabb, vardaglig beskrivning som helst? Och g\u00e5r det verkligen inte att skilja mellan beskrivning och analys? Vad \u00e4r det i s\u00e5 fall f\u00f6r mening med att anv\u00e4nda ordet ”analys” alls? Svaret \u00e4r att bara en snabb beskrivning […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[79,219,33,80,268,266,77],"tags":[179,420,410,419,232,417,421,413,416,418,231,411,412,414,415,396],"class_list":["post-748","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bildsociologi","category-body-modification-2","category-fotografi","category-perception","category-sjalvskadebeteende-2","category-ungdomskultur","category-visuell-analys","tag-body-modification","tag-dodskult","tag-etnologi","tag-gangkultur","tag-internet","tag-kirurgi","tag-mexico","tag-picasa","tag-piercing","tag-polykultur","tag-sjalvskada","tag-sociologi","tag-taggning","tag-tatuering","tag-taxonomi","tag-visuell-analys-2"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/748","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=748"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/748\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":780,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/748\/revisions\/780"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=748"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=748"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=748"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}