{"id":974,"date":"2013-08-24T11:38:46","date_gmt":"2013-08-24T09:38:46","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=974"},"modified":"2013-08-27T10:34:14","modified_gmt":"2013-08-27T08:34:14","slug":"tecknade-serier-och-mentala-strukturer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2013\/08\/24\/tecknade-serier-och-mentala-strukturer\/","title":{"rendered":"Tecknade serier och mentala strukturer"},"content":{"rendered":"
\"F\u00f6rsta<\/a>

F\u00f6rsta sidan i Mari Ahokoivus "Talviunta" (vinterdr\u00f6m), 2013<\/p><\/div>\n

F\u00f6rra g\u00e5ngen jag gjorde ett inl\u00e4gg h\u00e4r p\u00e5 bloggen var i juni, och d\u00e5 med l\u00f6fte om mer information om v\u00e5ra kurser om visualisering av data och om \u00e4mnet Imagologi. Sedan blev tiden f\u00f6r knapp, och sommaren \u00e4r inte heller en tid d\u00e5 folk f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4sa inl\u00e4gg om kurser och forskning. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som har m\u00e4rkts p\u00e5 statistiken \u00f6ver antalet bes\u00f6kare p\u00e5 bloggen i sommar. D\u00e4rf\u00f6r har jag v\u00e4ntat tills nu med att \u00f6nska gamla och nya l\u00e4sare v\u00e4lkomna tillbaka. Jag befinner mig just nu i Helsingfors d\u00e4r konferensen ”Imagined Worlds”<\/a> har p\u00e5g\u00e5tt fr\u00e5n onsdag till fredag – en konferens som samlat deltagare fr\u00e5n konsthistoria, litteraturstudier och filosofi kring fr\u00e5gan om fiktionens betydelse nu och d\u00e5. Den amerikanske filosofen Nelson Goodman<\/strong> och hans id\u00e9er om ”worldmaking” och fiktionernas p\u00e5verkan p\u00e5 den verkliga v\u00e4rlden har st\u00e5tt i fokus i de flesta av presentationerna p\u00e5 konferensen. Fr\u00e5n \u00c5bo Akademi deltog f\u00f6rutom jag sj\u00e4lv ocks\u00e5 forskarna Marie-Sofie Lundstr\u00f6m<\/strong> och Jenny Wiik <\/strong>fr\u00e5n \u00e4mnet konstvetenskap, Freja Rudels<\/strong> fr\u00e5n litteraturvetenskap och Petter Skult<\/strong> fr\u00e5n engelska spr\u00e5ket och litteraturen.<\/p>\n

P\u00e5 en s\u00e5dan h\u00e4r konferens \u00e4r det tydligt hur stort intresse det finns idag f\u00f6r kognitiv psykologi och mentala strukturer bland forskare fr\u00e5n de mest skilda f\u00e4lt. Kognitiv psykologi kan hj\u00e4lpa oss f\u00f6rst\u00e5 hur en v\u00e4rld byggs upp i l\u00e4sarens eller betraktarens medvetande och hur h\u00e4ndelser och skeenden byggs upp i olika genrer. P\u00e5 konferensen presenterades forskning om allt ifr\u00e5n rekonstruktionen av st\u00e4der som Los Angeles i videospel till f\u00f6rest\u00e4llningen om Orienten i det sena 1800-talets finska bildkonst. Intressanta samband blev tydliga, till exempel hur konstn\u00e4rer i 20-talets Europa (som den holl\u00e4ndska gruppen De Stijl<\/em>) t\u00e4nkte sig ett universellt spr\u00e5k med abstrakta visuella tecken – n\u00e5got som f\u00f6reb\u00e5dade mycket av kommunikationen med diagram och visualiseringar idag. En forskare som litteraturvetaren Merja Polvinen<\/strong> i Helsingfors vill veta hur olika typer av fiktion (t.ex. Fantasy<\/em>) aktiverar visuella mentala funktioner. Detta har en klar klar koppling till b\u00e5de visualiseringar och Imagologi – \u00e4mnet Imagologi skulle man kunna definiera som studiet av v\u00e4rldsbilder.<\/p>\n

Sj\u00e4lv valde jag att inte ta upp Nelson Goodman och hans ”worldmaking” men d\u00e4remot en filosof som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt var Goodmans motsats – Charles Sanders Peirce<\/strong>, en av den moderna semiotikens (teckenteorins) grundare. Peirces t\u00e4nkande handlade inte bara om enstaka tecken och hur de uttrycker ett inneh\u00e5ll (eller refererar till en grupp av ”verkliga” f\u00f6rem\u00e5l) utan ocks\u00e5 om mentala strukturer i en v\u00e4ldigt vid bem\u00e4rkelse. Hans teori om interpretanter <\/em>har haft stor betydelse f\u00f6r nutida kognitiv psykologi, trots att Peirce skrev sina texter f\u00f6r mer \u00e4n hundra \u00e5r sedan. Det \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e4tt att i korta ord f\u00f6rklara vad ett tecken eller en interpretant<\/em> \u00e4r enligt Peirce. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00f6rklara Peirces teckenbegrepp med hj\u00e4lp av den svenske konstn\u00e4ren Elis Erikssons<\/strong> m\u00e4rkliga tecknade serie Pavan<\/em>, som jag presenterade p\u00e5 konferensen.<\/p>\n

Jag \u00e4r ocks\u00e5 intresserad av hur Peirces interpretanter<\/em> kan hj\u00e4lpa oss f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nder – mentalt – n\u00e4r vi l\u00e4ser tecknade serier. Trots att hans formuleringar kunde vara kr\u00e5ngliga handlar Peirces teorier till stor del om vardagliga handlingar och praktiskt f\u00f6rnuft. Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att han sj\u00e4lv kallade sin filosofi ”pragmaticism” och att hans efterf\u00f6ljare blev k\u00e4nda som ”pragmatiker”. Jag tror att anledningen till att tecknade serier \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4ra \u00e4r att deras struktur p\u00e5minner om hur vi bearbetar och reagerar p\u00e5 den st\u00e4ndiga str\u00f6mmen av intryck i vardagen. Med andra ord hur vi st\u00e4ndigt formar interpretanter.<\/em> P\u00e5 konferensen f\u00f6r serieforskning i Helsingfors i maj f\u00f6rs\u00f6kte jag f\u00f6rklara det h\u00e4r med hj\u00e4lp av bland annat tre mycket olika seriesidor av olika tecknare. Den finska serietecknaren Mari Ahokoivu<\/strong> valde jag som exempel p\u00e5 serier som drastiskt avviker fr\u00e5n vad som ses som ”mainstream” i serier. Mari har en hemsida d\u00e4r man kan l\u00e4sa mer om hennes produktion:<\/p>\n

Mari Ahokoivus hemsida<\/a><\/p>\n

Tack vare v\u00e5rt L\u00e4rcentrum i \u00c5bo och deras redskap f\u00f6r undervisning via N\u00e4tet har jag kunnat spela in min presentation om serier och interpretanter<\/em> s\u00e5 att den \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla. Presentationen \u00e4r gjord i programmet Camtasia Studio <\/em>och \u00e4r 25 minuter inklusive abstract<\/em> i b\u00f6rjan. V\u00e4lkomna att h\u00f6ra och se mina argument via den h\u00e4r l\u00e4nken som \u00f6ppnas i ett nytt f\u00f6nster:<\/p>\n

Fred Andersson: The Level of the Interpretant \u2013 Towards an Extended Use of Peircean Typology in Comics Analysis (Helsinki May 24th 2013)<\/a><\/p>\n

L\u00e4nking p\u00e5g\u00e5r till intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rra g\u00e5ngen jag gjorde ett inl\u00e4gg h\u00e4r p\u00e5 bloggen var i juni, och d\u00e5 med l\u00f6fte om mer information om v\u00e5ra kurser om visualisering av data och om \u00e4mnet Imagologi. Sedan blev tiden f\u00f6r knapp, och sommaren \u00e4r inte heller en tid d\u00e5 folk f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4sa inl\u00e4gg om kurser och forskning. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got […]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[383,485,100,78,169],"tags":[490,170,488,495,492,340,493,491,487,489,486,513,494],"class_list":["post-974","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-imagologi-2","category-kognitiv-teori","category-psykologi","category-semiotik","category-tecknade-serier-2","tag-charles-sanders-peirce","tag-elis-eriksson","tag-freja-rudels","tag-interpretant","tag-kognitiv-psykologi","tag-konstvetenskap","tag-litteraturvetenskap","tag-mari-ahokoivu","tag-marie-sofie-lundstrom","tag-merja-polvinen","tag-nelson-goodman","tag-petter-skult","tag-tecken"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/974","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=974"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/974\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1004,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/974\/revisions\/1004"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=974"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=974"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=974"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}