{"id":985,"date":"2013-08-26T12:24:28","date_gmt":"2013-08-26T10:24:28","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/?p=985"},"modified":"2013-08-27T10:36:37","modified_gmt":"2013-08-27T08:36:37","slug":"tema-nutidskonst-gastbloggare-anna-perala","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/2013\/08\/26\/tema-nutidskonst-gastbloggare-anna-perala\/","title":{"rendered":"Tema Nutidskonst: g\u00e4stbloggare Anna Per\u00e4l\u00e4"},"content":{"rendered":"<div id=\"attachment_991\" style=\"width: 210px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/anna-perc3a4lc3a41.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-991\" class=\"size-full wp-image-991\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/anna-perc3a4lc3a41.jpg\" alt=\"Anna Per\u00e4l\u00e4. Bildk\u00e4lla http:\/\/gronalistan.wordpress.com\/about\/\" width=\"200\" height=\"300\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-991\" class=\"wp-caption-text\">Anna Per\u00e4l\u00e4. Bildk\u00e4lla http:\/\/gronalistan.wordpress.com\/about\/<\/p><\/div>\n<p>Nu och under n\u00e5gra dagar fram\u00f6ver kommer bloggen att inneh\u00e5lla texter skrivna av studenter p\u00e5 kursen Nutidskonst, som \u00e4mnet Konstvetenskap gav i samarbete p\u00e5 \u00d6ppna Universitetet under v\u00e5ren. Uppgiften var att skriva om valfri p\u00e5g\u00e5ende utst\u00e4llning och\/eller byggnaden d\u00e4r utst\u00e4llningen visas. F\u00f6rst ut \u00e4r Anna Per\u00e4la, som studerar konstvetenskap hos oss och som ocks\u00e5 har arbetat p\u00e5 Museicentralen i \u00c5bo i sommar. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet vill vi p\u00e5minna om att vi utbildar m\u00e5nga beg\u00e5vade unga skribenter som skulle kunna berika den svenskspr\u00e5kiga konstkritiken och publicera sina texter i finlandssvensk press. Samtidigt som jag publicerar Annas text s\u00e4nder jag d\u00e4rf\u00f6r ett meddelande till alla kulturredakt\u00f6rer i svenskfinland och hoppas p\u00e5 en givande dialog.<\/p>\n<p>Fred Andersson <strong> <\/strong><\/p>\n<p><strong>Tuula Lehtinen p\u00e5 WAM \u2013 Romantiska dr\u00f6mmar och barndomsminnen <\/strong><\/p>\n<p>Av Anna Per\u00e4l\u00e4<strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<p>P\u00e5 W\u00e4in\u00f6 Aaltonens museum i \u00c5bo fanns under perioden 15.3\u201326.5.2013 en utst\u00e4llning av den finl\u00e4ndska bildkonstn\u00e4ren och grafikern Tuula Lehtinen. Utst\u00e4llningen <em>Om sk\u00f6nhet<\/em> sprider sig till alla museets utst\u00e4llningsrum och best\u00e5r av Lehtinens verk fr\u00e5n mitten av 1990-talet tills idag. Utst\u00e4llningen erbjuder en dos av romantik och nostalgi samt en blandning av olika tekniker och konsthistoriska referenser som \u00e4r typiska f\u00f6r postmodernismen. I denna uppsats diskuteras Lehtinens verk, hennes motivval och de varierande teknikerna i f\u00f6rh\u00e5llande till internationella bildkonstens utveckling fr\u00e5n 1960-talet till idag.<\/p>\n<p>Tuula Lehtinen (1956) utexaminerades fr\u00e5n Finlands konstakademi i Helsingfors \u00e5r 1980, och har sedan dess arbetat fr\u00e4mst som konstgrafiker. \u00c4ven om Lehtinen st\u00e4ndigt har utvidgat sin teknikrepertoar under sin karri\u00e4r, \u00e4r verkens yta ofta dekorerade med grafiska tekniker, fr\u00e4mst serigrafi. Lehtinen har arbetat som l\u00e4rare i konstgrafik och publicerat artiklar om \u00e4mnet. Hon \u00e4r ocks\u00e5 en av grundarna till Finlands st\u00f6rsta grafikverkstad <em>Himmelblau<\/em> i Tammerfors och styr f\u00f6retaget <em>Frei Zimmer<\/em> som erbjuder konsulttj\u00e4nster i samband med offentliga konstprojekt. Hon arbetar i en snabb takt och har st\u00e4llt ut sina verk flitigt under hela sin karri\u00e4r. (\u201dTuula Lehtinen\u201d konstn\u00e4rens meritf\u00f6rteckning, <a href=\"http:\/\/c0027077.cdn1.cloudfiles.rackspacecloud.com\/a972ab5bca1e83777d39a6ac50779f0f.pdf\" target=\"_blank\">pdf via denna l\u00e4nk<\/a>, 2.5.2013.)<\/p>\n<div id=\"attachment_986\" style=\"width: 443px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-986\" class=\"size-full wp-image-986\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen2.jpg\" alt=\"Tuula Lehtinen, v\u00e4gginstallation fr\u00e5n utst\u00e4llningen p\u00e5 WAM. Porslin. Foto av Fred Andersson, 2013.\" width=\"433\" height=\"583\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen2.jpg 433w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen2-222x300.jpg 222w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-986\" class=\"wp-caption-text\">Tuula Lehtinen, v\u00e4gginstallation fr\u00e5n utst\u00e4llningen p\u00e5 WAM. Porslin. Foto av Fred Andersson, 2013.<\/p><\/div>\n<p>I utst\u00e4llningen p\u00e5 W\u00e4in\u00f6 Aaltonens museum finns bland annat installationer av porslinsf\u00f6rem\u00e5l, blomsterm\u00e5lningar p\u00e5 mjukt uppstoppade dukar och stora mosaiker. De flesta verken \u00e4r dekorerade med blomsterornament eller av massiva blommiga ramar. Ornamenten \u00e4r l\u00e5nade till exempel fr\u00e5n glansbilder, textilier, tapeter, k\u00e4rl och m\u00f6blers dekorationsm\u00e5lningar. Verken \u00e4r glest placerade p\u00e5 v\u00e4ggarna i de stora utst\u00e4llningsrummen. Porslinsinstallationerna \u00e4r placerade i m\u00f6rka rum och belysta med starka ljusstr\u00e5lar, vilket skapar en k\u00e4nsla av elegans och mystik. I museets st\u00f6rsta sal och mellanv\u00e5ning finns stora ljusr\u00f6da mosaiker och m\u00e5lningar som badar i dagsljus tack vare glasv\u00e4ggarna till museets atrium och de stora takf\u00f6nstren.<\/p>\n<p>Lehtinens s\u00e4tt att kopiera \u00e4ldre tiders dekorationsmotiv \u00e4r ett typexempel p\u00e5 hur konstn\u00e4rerna i slutet av 1900 har f\u00e5tt upp \u00f6gonen f\u00f6r historia. Postmodernismen pr\u00e4glas av historiska referenser. Som exempel p\u00e5 kan n\u00e4mnas Lehtinens installationer d\u00e4r keramiska mj\u00f6lkburkar, skor och avloppsr\u00f6r \u00e4r dekorerade p\u00e5 liknande s\u00e4tt som de traditionella porslinsserviserna. Lehtinens pastischer av 1600-talsstilleben och av det tidiga 1800-talets landskapsm\u00e5leri \u00e4r ytterligare exempel p\u00e5 hennes versioner av \u00e4ldre konst. Lehtinen visar ett genuint intresse f\u00f6r de g\u00e5ngna tiders estetik och kopierar sina f\u00f6rebilder utan ironi och sarkasm. Lehtinens f\u00f6rh\u00e5llande till sina f\u00f6rebilder \u00e4r till exempel l\u00e5ngt fr\u00e5n minimalisternas avsky mot konstens tradition, som Frank Stella och Donald Judd beskriver i en k\u00e4nd intervju. (Glaser, \u201dIntervju med Stella och Judd\u201d, 33\u201354.)<\/p>\n<p>Lehtinens utst\u00e4llning representerar det s\u00e5 kallade \u201dpost-medium condition\u201d<em> <\/em>som Michael Archer beskriver i sin bok <em>Art since 1960. <\/em>Termen betyder att konstn\u00e4rerna \u00e4r allt friare att r\u00f6ra sig mellan de olika medierna och teknikerna. Till exempel fotografi och installation, som \u00e4nnu p\u00e5 1980-talet uppfattades som nya och radikala konstformer, kan numera kombineras med \u00e4ldre tekniker. (Archer, 2003, 213\u2013245.) Detta syns till exempel i de mosaiker som Lehtinen har tillverkat utg\u00e5ende fr\u00e5n digitala fotografier. I de stora ljusr\u00f6da rosorna har digitalbildens pixlar ersatts av sm\u00e5 handf\u00e4rgade mosaikplattor. Samtidigt visar Lehtinens verk hur de digitala teknikerna bygger p\u00e5 samma princip som anv\u00e4ndes redan i de antika golvmosaikerna eller bysantiska v\u00e4ggmosaikerna.<\/p>\n<div id=\"attachment_987\" style=\"width: 719px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-987\" class=\"size-full wp-image-987\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen1.jpg\" alt=\"Tuula Lehtinen, &quot;A Piece of Cake&quot; fr\u00e5n utst\u00e4llningen p\u00e5 WAM. Mosaik. Foto av Fred Andersson, 2013.\" width=\"709\" height=\"514\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen1.jpg 709w, https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/files\/lehtinen1-300x217.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 100vw, 709px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-987\" class=\"wp-caption-text\">Tuula Lehtinen, &quot;A Piece of Cake&quot; fr\u00e5n utst\u00e4llningen p\u00e5 WAM. Mosaik. Foto av Fred Andersson, 2013.<\/p><\/div>\n<p>Helhetsintrycket i Lehtinens mosaiker \u00e4r liknande som i Roy Lichtensteins verk d\u00e4r rasterpunkterna p\u00e5 flit har l\u00e4mnats synliga. Hans verk visar att massproduktionens trycktekniker accepterades redan i samband med popkonsten. Tekniskt sett kan \u00e4ven man j\u00e4mf\u00f6ra Lehtinens mosaikrosor med den brittiska Marcus Harveys m\u00e5lning <em>Myra<\/em> fr\u00e5n \u00e5r 1995, men motiven \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n varandra som m\u00f6jligt: en romantisk ros och ett svartvitt portr\u00e4tt av en seriem\u00f6rdare. Bildpunkterna p\u00e5 Harveys m\u00e5lning \u00e4r dessutom formade som ett barns handavtryck f\u00f6r att starkare koppla m\u00e5lningen till den avportr\u00e4tterade m\u00f6rdarens offer, minder\u00e5riga flickor och pojkar.<\/p>\n<p>Lehtinens stora blommor och sirliga ornament har sitt ursprung i en kvinnlig sf\u00e4r, n\u00e4mligen i den traditionsinriktade heminredningen. Denna sf\u00e4r hade l\u00e5g status under modernismen d\u00e5 s\u00e5v\u00e4l hemmen som museirummen skulle moderniseras med nya material och avskalade interi\u00f6rer. (Ghirardo, 1997,7\u201327.) D\u00e4rf\u00f6r st\u00e5r Lehtinens verk i en stark kontrast med Matti och Irma Aaltonens arkitektur. W\u00e4in\u00f6 Aaltonens museum \u00e4r byggt i mitten av 1960-talet och reflekterar modernismens str\u00e4va, geometriska arkitektur och den vita l\u00e5dans museiideal.<\/p>\n<p>Modernismen har ofta kopplats till maskulinitet, kanske p\u00e5 grund av formspr\u00e5kets regelbundenhet och strikthet. I den postmoderna konsten har reglerna blivit l\u00f6sare. I takt med att k\u00f6nsf\u00f6rdelningen bland konstn\u00e4rerna har j\u00e4mnats ut har \u00e4ven de traditionellt kvinnliga motiven och teknikerna f\u00e5tt en allt h\u00f6gre status. \u00c4ven det som i betraktarnas \u00f6gon kan likna hantverk, torgkonst eller kitsch har f\u00e5tt en upph\u00f6jd st\u00e4llning i Lehtinens utst\u00e4llning. \u00c5r 2012 presenterade W\u00e4in\u00f6 Aaltonens museum i samband med textilkonstens triennale en stor skara nutidskonstn\u00e4rer som inspirerats av det traditionella handarbetets tekniker och material. Som exempel kan Heli Ryh\u00e4nens, Virpi Vesanen-Laukkanens och Tuija Teiskas lekfulla skulpturer n\u00e4mnas.<\/p>\n<p>En del av Lehtinens verk \u00e4r kollage, d\u00e4r oljem\u00e5lning och fotografi kombineras med serigrafi, korsstygn och broderi. De upprepade blomsterornamenten p\u00e5minner om Mari Rantanens och Joyce Kozloffs pattern painting. B\u00e5da har inspirerats av estetiken hos traditionella hantverksprodukter s\u00e5som hemmets textilier, lappt\u00e4cken och golvmosaiker. Fast m\u00f6nstren i deras verk oftast best\u00e5r av geometriska sm\u00e5 f\u00e4rgf\u00e4lt, \u00e4r helheten p\u00e5 liknande s\u00e4tt nostalgisk och romantisk som i Lehtinens verk.<\/p>\n<p>Lehtinen har hela sitt liv varit bosatt i Tammerfors, och i sina nyaste verk har hon behandlat sina r\u00f6tter, sitt barndomshem och sin familjehistoria. Detta kan ses som ett tecken p\u00e5 ett postmodernt uppsving f\u00f6r nostalgi, minnen och personhistoria. Samtidigt inneh\u00e5ller n\u00e5gra av Lehtinens verk en stark koppling till en viss plats, till exempel hennes barndomshem i Tammerfors eller Viborg d\u00e4r hennes mamma bott som ung. Verken inneh\u00e5ller foton fr\u00e5n familjealbum samt stadsvyer och kartor fr\u00e5n Viborg. \u00c4ven om verken \u00e4r flyttbara och traditionella konstobjekt framh\u00e4ver de den lokala st\u00e4mningen p\u00e5 liknande s\u00e4tt som platsspecifik konst. Viborg avbildas med en v\u00e4rme och en vemodig st\u00e4mning som troligen har en koppling till hur Finlands krigshistoria vanligtvis ber\u00e4ttas och hur det efterkrigstida traumat behandlas.<\/p>\n<p>Utg\u00e5ende fr\u00e5n Lehtinens verk verkar hennes barndomsminnen vara lyckliga och harmoniska. I hennes konst visas familjen i ett positivt ljus och barndomsscenerna erbjuder trygghet och v\u00e4rme. De sm\u00e5 familjefotografierna p\u00e5 verket <em>Ainos och Lauris Finland <\/em>visar konstn\u00e4ren som en liten flicka som sitter i sin mammas famn och i leker ringlekar med sin pappa. Konstn\u00e4rens varma f\u00f6rh\u00e5llande till sin familj st\u00e5r i stark kontrast med Mako Idemitsus videoverk fr\u00e5n 1980-talet, d\u00e4r mamman till filmens huvudfigur \u00f6vervakar sitt barns liv via videokameror och st\u00e4mningen \u00e4r hotfull. (Rush 2005, 93.) En annan j\u00e4mf\u00f6relsepunkt kan vara Richard Billinghams fotografier fr\u00e5n sitt barndomshem i en brittisk f\u00f6rort. Billingham visar h\u00e4nsynsl\u00f6st sina f\u00f6r\u00e4ldrar i ett negativt ljus: den alkoholiserade pappan, den \u00f6verviktiga mamman och de st\u00f6kiga bostadsf\u00f6rh\u00e5llandena. (Andersson, f\u00f6rel\u00e4sning 9.)<\/p>\n<p>De sm\u00e5 keramiska bildf\u00e4lten i <em>Ainos och Lauris Finland<\/em> bildar tillsammans en stor Finlands flagga. Kombinerat med de lyckliga barndomsminnena strax efter andra v\u00e4rldskriget skapar flaggan en k\u00e4nsla av romantisk patriotism. I rummet bredvid i museets \u00f6versta v\u00e5ning finns en stor serie kollage, som Tuula Lehtinen har gjort som best\u00e4llningsarbete till finansbolaget Finlandia Group. Seriens alla verk inneh\u00e5ller fotorealistiskt avbildade naturlandskap fr\u00e5n finl\u00e4ndska skogar och sj\u00f6ar. De omges av sm\u00e5 notfragment fr\u00e5n en av Jean Sibelius kompositioner samt serigrafi och m\u00e5lningar med blomstermotiv. Den starkt positiva nationalk\u00e4nslan i serien \u00e4r helt annan \u00e4n den som finns i den finl\u00e4ndska popkonstn\u00e4ren Harro Koskinens verk. Harro Koskinen smutskastade staten i sina m\u00e5lningar d\u00e4r Finlands flagga avbildas brinnande, sm\u00e4ltande och blodfl\u00e4ckig. (\u201dHarro Koskinen\u201d i <em>Kuvataiteilijamatrikkeli,<\/em> <a href=\"http:\/\/www.kuvataiteilijamatrikkeli.fi\/fi\/taiteilijat\/638\" target=\"_blank\">pdf via denna l\u00e4nk<\/a>, 3.5.2013.)<\/p>\n<p>Bland de 1980-, 1990- och 2000-talskonstn\u00e4rerna som diskuterats under kursen Nutidskonst \u00e4r det l\u00e4tt att hitta direkta motsatser till Tuula Lehtinen. Som exempel kan Paul McCarthys eller Mike Kelleys skulpturer n\u00e4mnas. De uppfattas ofta som perversa och \u00e4ckliga. Dessa konstn\u00e4rers syfte \u00e4r att skapa en motbjudande effekt och att provocera. (Archer, 2003, 213\u2013245.) Till skillnad fr\u00e5n deras verk syftar Tuula Lehtinen till att g\u00f6ra entydigt vacker och tilltalande konst. Hennes verk inneh\u00e5ller inte obehagligt dokument\u00e4riskt, chockerande eller politiskt material. Lehtinen har sj\u00e4lv sagt att bes\u00f6karna inte ska l\u00e4mna hennes utst\u00e4llningar illam\u00e5ende och deprimerade. Konsten beh\u00f6ver inte enligt henne visa verklighetens brutala och perversa sidor. D\u00e4rmed tar hon avst\u00e5nd fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l politiska konstr\u00f6relser som den dokumentariska foto- och videokonsten.<\/p>\n<p>Lehtinens produktion inneh\u00e5ller drag som \u00e4r typiska f\u00f6r f\u00f6retagsverksamhet och industriell produktion, vilket \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 att skillnaden mellan konst och konsumtionskultur har suddats ut. Lehtinen producerar nya verk i snabb takt och kombinerar traditionellt hantverk med tekniker som till\u00e5ter (mass-)reproduktion. Hon \u00e5teranv\u00e4nder sina grafikplattor i nya verk och s\u00e4ljer reproduktioner av sina verk i form av broderimodeller. Lehtinen anst\u00e4ller g\u00e4rna konststuderande som praktikanter i sin atelj\u00e9 och f\u00e5r d\u00e4rmed b\u00e5de arbetskraft, id\u00e9er och kunskap om de nyare, digitala teknikerna. (Per\u00e4l\u00e4, diskussion med Tuula Lehtinen i WAM 13.3.2013.)<\/p>\n<p>Lehtinen \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 hur konstn\u00e4rerna p\u00e5 2000-talet allt oftare arbetar p\u00e5 som f\u00f6retagare. Lehtinens f\u00f6retag <em>Frei Zimmer<\/em> g\u00f6r noggranna kostnadskalkyler och planer f\u00f6r platsspecifika konstprojekt. Verken planeras ofta s\u00e5 att de helt och h\u00e5llet kan integreras i arkitekturen. Som exempel kan n\u00e4mnas verket <em>Kotimets\u00e4<\/em> som f\u00f6rverkligades i samband med Tammerfors stads konstprojekt i stadsdelen Vuores 2011. <em>Kotimets\u00e4<\/em> best\u00e5r av v\u00e4ggelement till h\u00f6ghusens trappuppg\u00e5ngar. De genomskinliga elementen inneh\u00e5ller bilder fr\u00e5n granskogen som tidigare v\u00e4xt p\u00e5 platsen. (\u201dTuula Lehtinen\u201d i <em>Kuvataiteilijamatrikkeli<\/em>, <a href=\"http:\/\/www.kuvataiteilijamatrikkeli.fi\/fi\/tilaustyot\/749\" target=\"_blank\">pdf via denna l\u00e4nk<\/a>, 2.5.2013.)<\/p>\n<p><strong> <\/strong><\/p>\n<p><strong>Litteraturf\u00f6rteckning<\/strong><\/p>\n<p>Archer, Michael, <em>Art since 1960<\/em>, London: Thames &amp; Hudson, 2002.<\/p>\n<p>Ghirardo, Diane, <em>Architecture after modernism<\/em>, London: Thames &amp; Hudson, 1996.<\/p>\n<p>Glaser, Bruce, \u201dIntervju med Stella och Judd\u201d, <em>Minimalism och postminimalism,<\/em> Sven-Olov Wallenstein (red.), Stockholm: Kairos, 2005, 33\u201354.<\/p>\n<p>Rush, Michael,<em> New Media in Art<\/em>, London: Thames &amp; Hudson, 2005.<\/p>\n<p><strong>Elektroniska resurser<\/strong><\/p>\n<p>Andersson, Fred, kursmaterialet p\u00e5 kursen <em>Nutidskonst<\/em> vid \u00c5bo Akademi, 2013.<\/p>\n<p>\u201dHarro Koskinen\u201d i <em>Kuvataiteilijamatrikkeli,<\/em> http:\/\/www.kuvataiteilijamatrikkeli.fi\/fi\/taiteilijat\/638, 3.5.2013.<\/p>\n<p>\u201dTuula Lehtinen\u201d, konstn\u00e4rens meritf\u00f6rteckning, http:\/\/c0027077.cdn1.cloudfiles.rackspacecloud.com\/a972ab5bca1e83777d39a6ac50779f0f.pdf, 2.5.2013.<\/p>\n<p>\u201dTuula Lehtinen\u201d i <em>Uppslagsverket Finland<\/em> http:\/\/www.uppslagsverket.fi\/bin\/view\/Uppslagsverket\/LehtinenTuula, 2.5.2013.<\/p>\n<p>\u201dTuula Lehtinen\u201d i <em>Kuvataiteilijamatrikkeli<\/em>, http:\/\/www.kuvataiteilijamatrikkeli.fi\/fi\/taiteilijat\/749, 2.5.2013.<\/p>\n<p><strong>Opublicerade<\/strong><\/p>\n<p>Per\u00e4l\u00e4, Anna, Diskussion med Tuula Lehtinen p\u00e5 W\u00e4in\u00f6 Aaltonens museum, 13.3.2013.<\/p>\n<p>L\u00e4nkning p\u00e5g\u00e5r till <a href=\"http:\/\/intressant.se\" target=\"_blank\">intressant.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nu och under n\u00e5gra dagar fram\u00f6ver kommer bloggen att inneh\u00e5lla texter skrivna av studenter p\u00e5 kursen Nutidskonst, som \u00e4mnet Konstvetenskap gav i samarbete p\u00e5 \u00d6ppna Universitetet under v\u00e5ren. Uppgiften var att skriva om valfri p\u00e5g\u00e5ende utst\u00e4llning och\/eller byggnaden d\u00e4r utst\u00e4llningen visas. F\u00f6rst ut \u00e4r Anna Per\u00e4la, som studerar konstvetenskap hos oss och som ocks\u00e5 har [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[53,496,497],"tags":[499,503,502,501,507,500,506,511,504,510,505,509,498,512,508],"class_list":["post-985","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-konst","category-konstkritik","category-utstallningar","tag-anna-perala-waino-aaltonen-museo","tag-donald-judd","tag-frank-stella","tag-frei-zimmer","tag-heli-ryhamen","tag-himmelblau","tag-irma-aaltonen","tag-joyce-kozloff","tag-marcus-harvey","tag-mari-rantanen","tag-matti-aaltonen","tag-tuija-teiska","tag-tuula-lehtinen","tag-viborg","tag-virpi-vesanen-laukkanen"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/985","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=985"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/985\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1008,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/985\/revisions\/1008"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=985"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=985"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/visuellastudier\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=985"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}