En av samlingarna som ingår i det av Cultura administrerade Svensk-Finlands textilarkiv, är Barbro Gardbergs bandsamling.
Barbro Gardberg föddes i Åbo till i Helsinge bosatta föräldrar den 6 december 1924 som dotter till etnologen och historikern John Gardberg och konstnärinnan Göta f. Olsoni. Hon kom att växa upp i Karis i en konstnärlig och akademisk miljö, då hennes far fungerade som rektor och lärare i historia vid Karis-Billnäs samskola. Föräldrarna var aktiva inom samhälls- och kulturfrågor, ett intresse som även deras barn ärvde.
Redan som 16-åring skötte hon skadade soldater under kriget vid sjukhuset i Mjölbolsta och var senare också aktiv lotta vid östfronten. Barbro Gardberg började senare studera medicin, men avbröt dessa studier för att i stället studera kemi vid Åbo Akademi. Under studietiden i Åbo designade Gardberg emblemet som Florakören alltjämt använder. Blomman är en stiliserad skogsstjärna, en blomma som växer rikligt i Gardbergs barndomsmiljö i Karis.
En karriär inom matindustrin i Sverige och Finland mellan åren 1947 och 1967 tog slut då Barbro Gardberg flyttade tillbaka till Karis och började följa sin passion för textilkonst i stället. Att just textilkonsten blev hennes passion kan dels bero på den bandgrind från Houtskär de hade i hemmet, dels på tillgången till moderns vävstol och alla de linnegarner som fanns till hands.
Hennes produktion är omfattande och de s.k. transparanger, som hon inledde karriär med att tillverka, följde henne genom karriären. Transparanger är genomskinliga, vävda verk av linne, många av dem pryder olika kyrkor i Finland. Gardbergs textilier hittas i bl.a. Åbo domkyrka, Tenala kyrka, Bromarv kyrka och S:ta Katarina kyrka i Karis. I exempelvis den moderna kyrkan i Bromarv, byggd 1981, är textilierna i aktiv användning och kan beundras av kyrkobesökarna.
Det speciella med Barbro Gardbergs linnevävnader är det handspunna lingarn de är gjorda av. Hon använde sig gärna av lokalt lingarn från Nyland men också från Åboland. Linets egenskaper, naturliga färgskiftningar och strukturer framkommer tydligt i det handspunna garnet och Gardberg gjorde många olika versioner av sina mönster med lingarn i olika tjocklekar och färg.
Ett annat intresseområde var vävda band och även band tillverkade med andra tekniker. Hon forskade i historiska band, vävar, symboler och ornamentik och gjorde banbrytande forskning om forntextiler i de nordiska länderna och i Baltikum. Hon hjälpte även till att bestämma tekniken på band funna i gravar. Gardberg höll kurser i bandvävning, inte bara i Finland utan också exempelvis i Island, Norge, Sverige och Estland. Genom dessa kurser och sin forskning byggde hon upp ett omfattande nätverk med andra bandintresserade personer. Genom dessa kontakter erhöll hon mönster och ibland även färdiga band från olika länder.
Sin första utställning höll Gardberg 1972 och under sin livstid och även senare ordnades flera utställningar med Gardbergs verk såväl i Finland som utomlands. Utomlands ställdes hennes verk ut på bland annat Island, i Sverige och i Norge. Hennes verk finns också i flera samlingar som Finlands hantverksmuseums samling och Raseborgs stads konstsamling.
Barbro Gardberg avled 26 mars 2011 i Mjölbolsta.
Bandsamlingen utgör nu grunden i Culturas Barbro Gardberg-samling. Antalet band i samlingen uppgår till 1243 och det totala antalet föremål är drygt 2400. En del av banden är sökbara i finna.fi och i framtiden ska de alla vara synliga där. Banden är av olika typ och mönstren från olika länder. Största delen av banden är vävda på bandgrind och mönstren är finländska, men även Sverige, Norge, de baltiska länderna och länder som Irak, Ecuador och Peru är representerade i samlingen. Banden från de sistnämnda länderna är troligen inköpta. En del andra band har också märklappar som berättar att de vävts av andra personer och givits som gåva åt Barbro Gardberg. Till samlingen hör också ett stort antal dokument och utställningstexter om textil samt över 1000 diapositiv.