Jag har haft förmånen att få delta i Nordic ESEROS (European Space Education Resource Office) fältkurs ”Exploring the Universe” på Teneriffa tillsammans med 19 andra lärare från Finland, Sverige och Norge.

Under kursen har vi tagit del av både föreläsningar och praktiska övningar. Vi har besökt Teide Observatory i Izana, Instituto de Astrofísica de Canarias (IAC) och Museum de las Ciencias y el Cosmos (MMC) i La Laguna. Målet med kursen var att undersöka hur man kan använda astronomi som ett verktyg i skolan för att uppnå olika lärandemål inom mångvetenskapliga lärområden.

Här finns hela bloggtexten med många fina bilder!

Jenny Teir

Europeiska konferensen om spelbaserat lärande hölls för första gången 14 år sedan. Platsen för konferensen har varit Österrike, Skottland, Spanien, Portugal, Tyskland, Grekland, Norge och Frankrike för att bara nämna några av de länder som har varit värd. ECGBL intresserar i allmänhet deltagare från fler än 40 länder och lockar en intressant kombination av akademiska forskare, spelutövare, speldesignare, lärare och övriga som är engagerade i olika aspekter av spelbaserat lärande och olika former av spel. Tidskrifter Electronic Journal of e-Learning (http://www.ejel.org/issue/current.html ) publicerar en specialutgåva av de bästa artiklarna som presenteras under konferensen.

Tillsammans med Matilda Ståhl och Hannah Kaihovirta fick vi möjligheten att föreläsa om TIU, teater i undervisningen där vi utgår från ett helhetsskapande samarbetsprojekt med utgångspunkt i drama, bildkonst samt modersmål och litteratur. Projektet genomfördes under hösten 2018 i samarbete med Wasa Teater och fick mycket synlighet i både skolor och media. Temat för pjäsen var flyktingkrisen som drabbade Europa. I föreläsningen försöker vi vidga synen på spelbaserat lärande genom att synliggöra interaktioner mellan interaktiv teater och spel. Läs mera om forskningen kring detta projekt här!

Utöver att föreläsa fick jag fördjupa mig i olika möjligheter till att använda spel i skolvardagen. Det är givande att reflektera över hur spel kan fungera som kommunikationsform för andra syften än ren underhållning och skapa pedagogiska och konstnärliga värden. Många föreläsare bekräftade det som egentligen är självklart; för att utnyttja spel på ett bra och kreativt sätt krävs en genomtänkt pedagogik som hjälper eleverna att orientera sig i spelvärlden. Spelbaserat lärande är ett pedagogiskt verktyg bland andra och dagens lärare kan utvidga sin verktygslåda med olika spel inför morgondagens lärande. Många menar att skolans viktigaste uppgift idag är att väcka nyfikenhet för kunskap samt omvärlden och då är alla medel tillåtna. Spel är ett sätt att höja motivationen och inlärningen blir roligare vilket självfallet gynnar inlärning.

Minna Rimpilä

Övningsskolornas lärare och rektorer möttes under tre dagar i Joensuu under eNorssi-nätverkets höstdagar. Temat för höstdagarna var  ”Luovuuden monet kasvot – Kreativitetens många ansikten”.

Vi som deltog, Mats, Elisabet, Kasper, Lasse och Annika  fick ta del av ett professionellt och mångsidigt program.

Professor i luovuuskasvatus, Antti Juvonen öppnade dagarna med föreläsningen ”Finns det utrymme för kreativitet i dagens skola”. Han diskuterade kring hur vi kan skapa förutsättningar och uppmuntra till kreativitet. Juvonens presentation finns på eNorssis hemsidor. 

Den för mig intressantaste föreläsningen hölls av Professor Matti Tedre under rubriken ”Koneiden läpimurto tietotyössä ja luovuuden uudet luojat”. Tedres föreläsning fokuserade på maskininlärning och han betonade betydelsen av dataläsfärdighet men ifrågasatte skolans iver om att undervisa alla i kodning. Han menar att arbetslivet inte längre behöver renodlade kodare i en värld där maskininlärning kommer att ersätta de traditionella kodarnas arbete.  Också Tedres föreläsningsunderlag finns på eNorssis hemsidor.

Professor Päivi Atjonen är känd för de flesta som studerat bedömning. Trots att mycket var bekant i hennes föreläsning lyckades hon  väcka tankar kring kreativitet och bedömning då hon föreläste under rubriken ”Luovuus ja arviointi – toistensa ystävät vai viholliset” Kreativitet och bedömning – varandras vänner eller fiender.

I Joensuu finns nu för tiden två övningsskolor Tulliportin normaalikoulu och Rantakylän normaalikoulu.  Tulliportin normaalikoulu har en lång historia. Då övningsskolan i Nyslott avslutades byggdes Rantakylän normaalikoulu. Till den nybyggda skolan flyttade rektor och flere lärare från Savonlinna. Det är en skola där ledningen och arkitekten har skapat  öppna, flexibla lärmiljöer som är topputrustade vad gäller datateknisk utrustning och är planerade för samundervisning.  Det var många fina upplevelser vi bjöds på då vi bekantade oss med skolan, dess lärare och några elever.

På fotot beundrar våra lärare Heimo och Hillevi de flexibla lärmiljöerna i Rantakylän normaalikoulu. Skolan  är indelad i olika  öppna lärmiljöer och i en sådan kan samtidigt ca 75 elever från samma årskurs finnas. Naturligtvis har klassen då flera lärare och elevgångsbiträden. I en kort film presenteras skolan. Via denna länk når man filmen.

Under höstdagarna fick vi också ta del av intressanta workshops. Den för mig mest givande workshopen var då digiagenterna vid Rantakylän koulu lärde oss använda greenscreen. Digiagenterna hade egna tröjor med ett foto på av Erkki som är skolans datatekniker. Digiagenterna som kallades för ”minierkki”  hade  namnet tryckt bak på tröjan och naturligtvis behövde de också en egen coach.

En stor del av föreläsningarna och fredagens workshop försiggick i Tulliportin normaalikoulu i anslutning till universitetet. Tulliportti är ett fint exempel på hur en äldre skolbyggnad kan renoveras och uppdateras lärmiljömässigt för att överenstämma med den pedagogik som skolan representerar. Under workshopen ”Marriage of three” fick vi ta del av samundervisning i en lärmiljö som skapats inom Utbildningsstyrelsens lärmiljöprojket. Tre klassrum hade byggts om och inretts  till en lärmiljö för tre klasser i samma utrymme med tre lärare. Lärarna beskrev sina pedagogiska arbetsmetoder med stort intresse. Deras arbetsmetoder bestod av bland annat projektarbete och stationsundervisning . De arbetade medvetet med att differentiera undervisningen med tanke på de enskilda eleverna. Som bäst forskar en av lärarna i hur handledning av lärarstuderande sker inom projektet Marriage of three.

Det avlånga klassrummet och dess tre lärare.

Interiör i bortre ändan av klassrummet.

Vi blev väl omhändertagna av värdskolans personal under dagarna och vi lämnade Joensuu med ny energi och många nya ideér.

I början av sommaren fick jag möjlighet att tillsammans med rektorerna från de finländska övningsskolorna besöka några skolor i Barcelona. Målet med resan var att bekanta oss med och inspireras av olika innovativa skolor och universitet i Barcelona. Skolorna vi besökte var kommunala, privata och en intressant kombination av statliga friskolor. Det var rektorer, lärare och elever från både lågstadier, högstadier, gymnasier och ett universitet vi fick stifta bekantskap med.

Vårt första skolbesök gick till Collegi Montserrat https://www.cmontserrat.org/en/montserrat-school/

I skolan fanns allt från förskola till gymnasium och en IB-linje. Skolans pedagogiska vision beskrevs tydligt av de som guidade oss och var synlig i de pedagogiskt designade lärmiljöerna. De som befann sig i skolan blev dagligen påminda om de pedagogiska budskapen som var proffsigt och tydligt synliggjorda.

”Emerging global learning”

Man poängterade ett kollaborativt, projektbaserat, experimentellt lärande med fokus på att utveckla olika kompetenser. Då pedagogiken beskrevs hänvisades till internationellt kända pedagoger. Till exempel i förskolans pedagogik betonas Dr Glenn Doman ”There is no greater freedom as the right to be intelligent”.

Escola Congres Indians

Under en av dagarna guidade Eduard Vallory oss. Eduard besökte vår skola senaste läsår i samband med att vi hade en grupp lärarstuderande från Barcelona hos oss. Några av studerandena som besökte oss  senaste läsår var med oss i Escola Congres Indians http://escolacongresindians.com/ .  Skolan är en kommunal förskola och grundskola. Verksamhetskulturen präglades av vårdnadshavarnas starka medverkan och engagemang och  skolans ledning  delade vårdnadshavarnas syn på  speciellt fostran. I den pedagogiska verksamheten betonades speciellt emotionella kompetenser.

Escola Sadako – en Change Maker School

https://escolasadako.cat/ är en ”change maker” skola https://www.ashoka.org/en-SE där man fokuserar på kompetenser och betonar de emotionella kompetenserna. Man arbetar i lärarteam med kollaborativa arbetssätt. Man menar att varje elev kan bli en change maker och medverka till en godare värld.

Skolans logo och symbol är en japansk trana i origami

I presentationen av skolan medverkade tre syskon från Finland som går i skolan . Då vi lämnade skolan gav de var och en av oss en trana i origami.

Institut Arnau Cadell

Den sista dagen besökte vi Institut Arnau Cadell http://institutarnaucadell.cat/ Den här grundskolan arbetade med helhetsskapande mångvetenskapliga lärområden på liknande sätt som vi gör i årskurserna 7-9 och det var verkligen intressant att få följa med arbetet i några av elevteamen.

Många likheter med vår kompetensinriktade läroplan

De skolor vi besökte gjorde ett djupt intryck på mig. De ingår i  utvecklingsprogrammet Escola Nova 21 i Katalonien https://www.escolanova21.cat/english/.  De uttalade pedagogiska visionerna om en kompetensinriktad skola där lärare och elever kollaborerar kring  större teman överensstämmer med den syn på kunskap, lärande och den pedagogik vår läroplan förespråkar. Att få se hur man på olika sätt förverkligat den nya pedagogiken på innovativa sätt var inspirerande. De lärare vi mötte hade ett brinnande intresse för sin skola och brann för skolutvecklingsprojekt de var engagerade i.

Ett stort tack riktas till Tina Mäkelä, edudesign Finland,Jyväskylä universitet som var vår värdinna under resan. Hon är bosatt i Barcelona för att forska i den pågående skolutvecklingen i Barcelona.

INNOKOMP är ett så kallat spetsprojekt inom slöjdämnena och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet koordineras av Turun yliopisto. De övriga universiteten är Åbo Akademi, Helsingin yliopisto och Itä-Suomen yliopisto. Varje universitet har med sig några pilotskolor, varav Vasa övningsskola är en. Dessa skolor gör projekt med någon klass i sin skolan inom den mångmateriella slöjden, dokumenterar projektet och diskuterar det med de andra skolorna.

Vi har besökt de olika universiteten och där har funnits föreläsare som har berättat om det senaste inom slöjden. Vi har också haft olika workshops, både inom mjuka och hårda material. I början av april var det Itä-Suomen yliopisto som var värd för seminariet.

Efter öppnandet av seminariet berättade professor Matti Tedre från Itä-Suomen yliopisto om teknologi, automation och digitalisering. Han är framtidsforskare och han hade en intressant föreläsning om hur samhället har ändrats och kommer att ändras tack vare digitaliseringen. Han berättade bl. a. om vad datorer inte klarar av.

• De saknar förmåga att kommunicera.
• De förstår sig inte på samhället eller på de rätta frågorna.
• De kan inte heller göra innovationer, mentorskap eller förändringar.

Han menar också att datalogisk läskunnighet är viktigare än att kunna koda, eftersom kodningen hela tiden kommer att förenklas.

Under föreläsningen ställde han frågor via mentimeter.com som han bad oss svara på, där han jämförde samhället och skolan. Efteråt gick han igenom några svar och kommenterade dem.

Före eftermiddagens workshoppar gjorde vi en guidad rundtur i byggnaden Taitola, som var nyrenoverad för slöjdämnena inom lärarutrymmena.

Jag valde programmering i Arduino som workshop. Första delen var en introdel, där man gick igenom kretskortets funktioner i Arduino Uno. Efter att vi bekantat oss med Uno kretskortet kunde vi parvis påbörja kodningen efter en given botten som man ändrade värden på. I den senare delen av workshopen bekantade vi oss med Arduino Nano kretsen. Den är mindre till formatet och billigare än Unon, så man kan bygga in den i en slöjdprodukt. Vi gjorde ett program där en temperatursensor mätte temperaturen i rummet och gav resultatet med LEDs i olika färger.

Seminariet var inspirerande, både föreläsningen och workshopparna, där utbildarna gjorde ett bra jobb.

/Lars Broman

SETT 2019 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Årets tema var Co-create & Educate. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 9-11 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av ett urval av det vi fick ta del av under mässan.

Det var en inspirerande mässa med skapandet i fokus, kreativitet, kollaboration och möten som möjliggör ett fördjupat lärande. Det som speciellt intresserade och inspirerade mig var föreläsningarna med fokus på de nya samhällsutmaningar som teknikens utveckling för med sig. Artificiell Intelligens, Internet of Things, Makerspace och den uppkopplade hjärnans utmaningar samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen för med sig.

Några föreläsare som var speciellt intressanta var Carl Heath, Max Tegmark och Elias Granath. Keynote speaker Carl Heath lyfte bland annat frågan om att samhällets digitalisering förändrar förutsättningarna för det demokratiska samtalet. Vi behöver en ökad medie- och informationskunnighet och en ökad förmåga att motstå desinformation, propaganda och näthat för att säkra en demokrati i en digital tid. Forskning visar att falska nyheter sprider sig sju gånger snabbare än sanna nyheter. Upp till 80% av gymnasieelever kan inte se skillnad på en redaktionell artikel och så kallade ”junk news” skräpnyheter som ger sken av att vara sanna. Skolans primäruppdrag enligt Heath är fortsättningsvis att lära elever läsa och skriva, det är viktigt att de är medielitterata för den tid vi lever i. Näthat påverkat det demokratiska samtalet i samhället. Det påverkar vardagen, hur vi gör med strategier och planer i det offentliga eftersom vi vet att vi kan bli hotade. Det leder även till att politiska beslut fattas på felaktiga grunder. Det spelar roll vad vi gör på nätet, vilka ord vi använder, hur vi stöttar någon utsatt, hur vi inte lämnar någon i tystnad.

Max Tegmark från MIT förde fram vikten av att förstå programmering för att kunna förstå hur samhället kommer att förändras. Det föränderliga samhället bör tas i beaktande av skolledare och lärare. Tegmark ansåg att vi ska sluta kalla utvecklingen digitalisering. Vi lever redan i en digital verklighet. Han ansåg att vi behöver lära tekniska elever grunderna maskininlärning samt att programmera och använda neurala nätverk. Skolan behöver lära ungdomar vad som håller på att hända i världen, visa på större helhetsperspektiv.

Elias Granath talade om den uppkopplade hjärnans utmaningar. Han sade att Internet borde vara en dröm för lärandet och frågade sig varför digitaliseringen inte förbättrar resultaten i skolan? Svaret var att Internet som system uppmuntrar till multitasking, problemet är att vi inte klarar av det. Då man frågar yngre personer anser de att de är bra på multitasking. Äldre personer inser att de inte är det. Granath påpekade att Internet förändrar vår hjärna. Neuroplasticiteten innebär att hjärnan omformas av det vi gör. Läsning förändrar också hjärnan. Skumläsning är det nya normala och skolan behöver mer än någonsin tidigare fokusera på studieteknik för att stöda eleverna.

Under rubriken “Molnvakt – ett framtidsyrke?” gjorde Angelica Hedin en intressant analys av vilka kompetenser som är viktiga idag och för framtiden. Hon menade att vi har en hel del utmaning framför oss så som att jobb som finns idag försvinner, integriteten minskar (vi delar med oss av information både frivilligt och ofrivilligt), större inkomstklyftor och olika grupper i samhället har olika tillgång på tjänster. Hon tänkte vidare att det i framtiden kommer att finnas yrken som inte ännu finns idag, som t.ex. avfallsingenjör, organ- och kroppsdelsarkitekt, minneskirurg, kommersiell rymdpilot, klimatrevisor. Hur förbereder vi i skolan våra elever och studerande för dessa och andra liknande yrken?

Enligt Angelica Hedin behöver våra elever och studerande få vara innovativa och skapande samt att de kompetenser som behövs för framtiden är:

1. Mental elasticitet
2. Kritiskt tänkande
3. Kreativitet
4. Social kompetens
5. STE(A)M. Kompetenser inom Science, Technology, Engineering, the Arts and Mathematics
6. SMAC – som står för social, mobile, analytics and cloud.
7. Tvärvetenskapliga kompetenser

Vi vill tacka Svenska Kulturfonden, JPÅA, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland  och Vasa övningsskola för att vi kunde genomföra vår resa!

Anders Fransén, Moja Ladvelin, Andreas Sundstedt och Jenny Teir

Torsdagen den 14 februari fick vi möjlighet att delta i ILS-slutseminarium här i Vasa. ILS står för “InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor” och är ett av Niilo Mäki institutets projekt. Projektet har pågått i fyra år (2015–2018) och beskrivs närmare på hemsidan http://inlarningochstod.fi. Målet med projektet har varit att utveckla forskningsbaserad kunskap om inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem. Projektet är uppdelat i två delområden a) nämligen läsning, skrivning och benämning samt b) självreglering och uppmärksamhet.

Ulrica Wolff från Göteborgs universitet
Seminariets första talare var Ulrica Wolff från Göteborgs universitet. Wolff lyfter fram Torgesen som menar att undervisning som sker två gånger i veckan hela läsåret gör att eleverna kan hänga med, men att de inte kommer ikapp de andra eleverna. Det som han förespråkade var två 50-minuters pass per dag i 8 veckor (67,5 timmars 1:1 undervisning). I fokus är strukturerad undervisning om fonem/grafem samt ordbilder. På så sätt skulle eleverna få intensiv träning i läsning vilket skulle göra att de kommer i kapp de övriga eleverna.

Ouppmärksamma, impulsiva, motoriskt rastlösa barn – hur kan vi stöda dem i daghem och skola?
Vesa Närhi höll en föreläsning om hur man i skolan kan stöda elever med självregleringssvårigheter, vilket är ett centralt problem vid ADHD. Vesa är docent och universitetsforskare vid Jyväskylä universitet. Hans forskning kretsar kring uppmärksamhets- och beteendesvårigheter samt hur man stöder barn med sådana svårigheter i skolan. Han framhöll tre nödvändiga förutsättningar som behöver uppfyllas för att eleven ska ha möjlighet att lyckas i skolan. För det första behöver eleven veta vad som förväntas av honom eller henne. För det andra behöver barnet motivation att göra det som förväntas. För det tredje behöver barnet färdigheter att göra det som förväntas. De vuxnas uppgift är stöda barnet så att dessa förutsättningar kan uppfyllas.

Vesa Närhi är också en av upphovsmännen till ”ProKoulu-projektet”. ProKoulu är en fyraårig interventionsstudie med syfte att utreda SWPBIS – School Wide Positive Behavioral Interventions and Support-modellens lämplighet och verkningar i finländska skolor med tanke på arbetsro i skolan, beteendeproblem och elevernas och lärarnas välmående. Inom projektet utforskas också Check in-check out- modellen (CICO). En handbok i CICO har utgivits 2017. Man kan läsa mer om ProKoulu-projektet på deras hemsida www.prokoulu.fi.

Presentation av delprojekt för självreglering och uppmärksamhet
Henrik Husberg och Susanna Slama presenterade det material som framställts inom delprojektet för självreglering och uppmärksamhet. Frågeformuläret Keskittymiskysely kartlägger svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet, motorisk rastlöshet och exekutiva funktioner. Inom projektet har man samlat in finlandssvenska normer vilket gör det mera tillförlitligt i finlandssvenska skolor. Man har även översatt två handböcker från finska. Den ena är ett träningsprogram för barn med koncentrationssvårigheter, den andra en konsultationsmodell för daghem. Inom projektet har man också skrivit en ny handbok som kommer ut våren 2019. Denna kommer att handla om självreglering och exekutiva funktioner i skolan.

Vad vet vi nu om läsning, skrivning och benämning i finlandssvenska skolor?
Dagens sista föreläsning hölls av Ann-Katrine Risberg samt Pia Vataja. Temat de föreläste om handlade delvis om ILS-materialet men även om vad vi nu vet om läsning, skrivning och benämning i finlandssvenska skolor. Risberg och Vataja poängterar hur viktigt det är att få forskningsbaserad information om utveckling av läsning, skrivning och benämning. Ett av resultaten som Risberg och Vataja lyfte fram var att elever med lässvårigheter ofta utvecklar en god nivå gällande korrekthet i läsning medan läsflytet förblir problematiskt.

Vi ser fram emot de fortbildningsdagar som ILS-projektet ordnar ännu i vår för
användningen av kartläggningsmaterialen ”ILS – Individuell Läsning och Skrivning” samt ”SSB – Test i Snabb Seriell Benämning”.

Vi tackar för inspirerande och intressanta inlägg!
Skolpsykolog Emilia Kronqvist
Speciallärare Susanna Stenbacka
Klass- och speciallärare Annika Lassus

Dialog 2019 ordnades för lärare, skolledare och personal inom undervisningssektorn för åttonde gången i Mariehamn i februari. Seminariet bestod av inspirerande föreläsningar som rör skolan i ett digitalt samhälle med fokus på delaktighet. Också utställare fanns med i form av en mässa. De flesta deltagarna kommer från Åland men det fanns deltagare också från fastlandet. Föreläsarna kom från Sverige, fastlandet och Åland.

Jag var inbjuden som föreläsare och min rubrik var ”Helhetsskapande undervisning som kompetensutveckling i grundskolan”. Själva föreläsningen fokuserade på förändringsprocesser av skolans verksamhetskultur utgående från läroplanen och min utgångspunkt var vår pågående utveckling av den helhetsskapande undervisningen i årskurserna 7-9. På skolans hemsida https://oldwww.abo.fi/vos/utmaningen7 finns den helhetsskapande undervisningen beskriven under temat ”Utmaningen”. Utmaningen har under tre år utvecklats tillsammans med lärarkåren för att detta läsår genomgå en djupare förändring och blir en temavecka i mars som benämns ”Kompetensveckan”.

De första tre årens processutveckling av Utmaningen finns noggrant beskriven och utgör grunden för aktionsforskning. Att förändra en verksamhetskultur är alltid utmanande och Engeström (2004) benämner denna form av lärande som expansivt. Expansivt lärande är en modell för lärande inom olika verksamhetssystem där svaret inte är givet. Också planerade förändringsprocesser innehåller faser som jag benämner smärtpunkter (ristiriitoja enligt Engeström). Enligt Engeström är smärtpunkterna en naturlig del av förändringsprocesser och nytt lärande skapas då man tillsammans löser smärtpunkterna. I bilden beskriver jag förändringsprocessen för Utmaningen.

Jag hann också själv delta i seminariet. Den första Keynote föreläsaren var Fredrik Zimmermann som forskar om maskulinitetsnormer bland pojkar. Hans rubrik var ”Hur kan man motverka en antipluggkultur bland pojkar”.  Zimmerman har forskat i två niondeklasser som domineras av en pluggkultur.  Några av hans påståenden är:

• Generellt presterar elever som har synen att man BLIR bra i ett ämne bättre. Oftast säger pojkar att de ÄR bra i ett ämne medan flickor pratar om att de BLIR bra.
• Att studera ambitiöst anses som feminint bland pojkar och det är detta som bland annat är utmärkande för skolor där det råder en antipluggkultur och en ”ingen ansträngnings-kultur”.
• I antipluggulturer har det skapats normer som understöder beteenden så som skojretande där pojkarna kan hälsa på varandra på ett fult sätt ”Hej, idiot”. Flickor hälsar oftast på varandra genom att ge varandra komplimanger.

Går det att ändra på skolkulturer? Enligt Zimmerman går det. I den skola han forskade råder pluggkultur och där diskuterar lärarna återkommande studieteknik med eleverna, de betonar återkommande att man når framsteg genom att studera. Man har också varje vecka schemalagda träffar med klassläraren och eleverna. Träffarna har en positiv kontrollfunktion enlig Zimmerman. I en pluggkultur går lärarna aldrig med på skojretande och skojretar aldrig själva.

Den här föreläsningen inbjöd till eftertanke och gav mer smak . Det finns en hel del om Zimmermans forskning på nätet. Här är en länk till pedagogiska magasinet.

https://pedagogiskamagasinet.se/det-gar-att-forandra-konsnormer/

En presentation av ”appfabriken” av matteläraren Per Bodelius hann jag också med. Egentligen var det rubriken s”Med pedagogik som drivkraft” som lockade mig. En del av Pers drivkraft tror jag låg i oron för de svenska lärarnas kunskap i programmering. År 2017 beslöt man i Sverige att eleverna ska lära sig programmering i grundskolan. Programmering ska vara roligt och han gav som exempel att eleverna i slöjden gör en produkt och produkten är man stolt över. Klarar du av att göra en egenhändigt gjord app på riktigt har du något konkret att vara stolt över. Programmet han använder är LiveCode som är gratis. Med LivCode kan man utveckla appar för Windows, OS X och Linux samt appar för både IOS och Android.  Appfabriken är ett läromedel som man kan bekanta sig med på adressen  https://appfabriken.org/about-us.html

Den första dagen avslutades med antropologen Katarina Graffman och ” Ungdomars mediekommunikation och digitala vanor”. Hennes fokusområde var hur ny medieteknik förändrar människors beteenden, främst med fokus på yngre användare.

Jag kan varmt rekommendera seminariet Dialog på Mariehamn! Jag fick ta del av intressanta aktuella föreläsningar. Seminariet är lagom stort liksom utställningsmässan i anslutning till seminariet. Att jag dessutom som föreläsare blev mottagen och omhändertagen  på ett mycket professionellt sätt gjorde resan till Åland minnesvärd.

Det har varit mycket givande att under två dagar få fokusera på kreativitet, skapande och lärande ur olika perspektiv i London.

Under Apple Education for Leadership fortbildningsdagen var det övergripande temat ”Ignite creativity”. Temat handlade om att väcka kreativitet och ingick som en röd tråd i föreläsarnas inlägg och i workshopparna.

Förmiddagen inleddes med en mäktig och imponerande förevisning kring musikskapande med hjälp av applikationen Garage Band. Föreläsaren, som visade sig vara en av upphovsmännen till applikationen, gjorde sitt yttersta för att övertyga publiken om att alla kan skapa musik.

Vi hade möjlighet att delta i två workshoppar som tangerade dagens rubrik utgående från helhetsskapande teman. Med hjälp av typisk engelsk rekvisita skapade vi mångsidiga multilitterära produkter.

Som stöd för elevernas och lärarnas arbete finns avgiftsfria publikationer i iBooks. Nedan ser du en bild över publikationerna: Everyone Can Create: Music, Drawing, Teacher Guide, Photo och Video.

Kvällen avslutades tillsammans med mPro. Linn Österås berättade om och demonstrerade olika funktioner i applikationen Keynote. Därefter blev det dags för spelbaserat lärande där Joe Moretti lotsade deltagarna genom ett utmanade och spännande mysterium. Vi använde den nya applikationen Sleuth IT.

Skolbesök till Hove Park School

Hove Park School ligger i Brighton. Skolan består av två olika byggnader där The Valley Campus är för elever i årskurserna 7-9 och Nevill Campus för elever i årskurserna 10-13. Vi besökte den förstnämnda. Skolan blev utnämnd till Apple Distinguished School i januari 2017. Utmärkelsen tilldelas framstående skolor som uppfyller kriterier för bl a innovation, ledarskap och lärande. Skolan är en 1:1 skola (iPad) med en tydlig vision ”Together We Achive”. Under skolbesöket berättade Michelle Prentice om skolans verksamhetskultur och satsningar. Vi blev guidade av elever och fick ta del av lektioner inom matematik, konst, modersmål och kemi. Under rundvandringen fick vi en inblick i hur man använder lärplattan som stöd för lärande. I skolan använde eleverna och lärarna olika applikationer, men de tre obligatoriska applikationerna var iTunes U, Firefly och Foldr. Det var intressant att höra hur man inom skolan utvecklat ett system där elever fungerade som tutorer för varandra gällande användningen av iPads.

Under lektionen i bildkonst var temat återanvändning. Eleverna arbetade med att identifiera färger och nyanser med hjälp av applikationen Brushes Redux. Som slutprodukt designade eleverna en egen figur på en konservburk.

Vi vill tacka Svenska Kulturfonden, JPÅA och Vasa övningsskola för att vi kunde förverkliga vår resa.

Annika Lassus och Lars Broman

Tisdag 4.12.2018 inledde Vasa övningsskola i samarbete med Övningsskolnätverket eNorssi, Utbildningsstyrelsen och Regionförvaltningsverket en ny fortbildningshelhet som består av tre moduler. Rubriken för fortbildningshelheten är Fördjupade färdigheter i bedömning som en del av lärarnas yrkesliv . Inom fortbildningen diskuterar vi bedömning av lärande, delar vi ny kunskap och god praxis.  Våra mål är bland annat att begrunda bedömning av lärande, arbete och uppförande utifrån vetenskaplig forskning och att uppmuntra det regionala nätverkandet.

Som ansvariga utbildare från Vasa       övningsskola fungerar Elisabet Backlund-     Kärjenmäki och Annika Lassus

Enligt utvärderingar och publikationer finns det brister i elevernas likabehandling och jämlikhet när det gäller bedömning av elevernas lärande. Därför behöver vi öka bedömningskunnandet utgående från intentionerna i kapitel 6, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014.

Maj-Len Engelholm från Utbildningsstyrelsen presenterade resultaten från den tankesmedja på nätet som ordnas tidigare i höst. I den fick elever, vårdnadshavare, lärare och utbildningsanordnare delta med sina synpunkter och åsikter om likvärdigheten i bedömningen. I hennes presentation som finns på Lp-verktygsbacken http://ops-tyokalupakki.fi/vasa/ kan man ta del av hur elever och vårdnadshavare talar om bedömning och de teman som vårdnadshavare och lärare framhöll som viktiga. Eleverna fick i undersökningen beskriva vilken bild som bäst motsvarar den bedömning de får i skolan. De fick också beskriva hurudan en rättvis bedömning är.

I vår utbildning deltar ett 70-tal lärare från trettio finlandssvenska skolor. Bland deltagarna finns lärare, tutorlärare, skoldirektörer och rektorer. De tre modulernas rubriker är Vad är bedömning? Metoder och material för bedömning och Vi utvecklar bedömningen. Till det sista tillfället hösten 2019 har deltagarna utfört en studieupppgift som ska stöda utvecklingen av bedömningen i den egna skolan, kommunen.

Då deltagarna innehar varierande uppdrag i skolornas organisation är det viktigt att alla känner att fortbildningen är givande. Vi startade dagen med en gallup som bestod av frågor anknutna till vad en jämlik bedömning innebär. Med hjälp av ett digitalt formulär där deltagarnas svar genast projicerades i form av cirkeldiagram på filmduk fick alla snabbt en bild över några viktiga frågor. Sammanställning av frågeformulär ”Jämlik bedömning”

Alla presentationer från fortbildningsdagen finns publicerade på Lp-verktygsbacken http://ops-tyokalupakki.fi/vasa/ . Via Facebook-sidan LPstöd 2016 som idag har 738 medlemmar delas också information om och från fortbildningen. Vi uppmanar också medlemmarna att publicera aktualiteter i anslutning till skolornas läroplansimplementering på sidan.

Övningsskolornas nya tvåspråkiga publikation Bedömning som stöder lärande hittar man under adressen  http://www.enorssi.fi/arviointijulkaisu  

Boken är kurslitteratur i fortbildningen.

Den första modulen ordnades enbart i Vasa men då efterfrågan från de södra delarna av landet är stor kommer modul 2 och 3 att ordnas i både Vasa och Helsingfors.