Kategoriarkiv: Okategoriserade

INNOKOMP seminarium i Joensuu

INNOKOMP är ett så kallat spetsprojekt inom slöjdämnena och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet koordineras av Turun yliopisto. De övriga universiteten är Åbo Akademi, Helsingin yliopisto och Itä-Suomen yliopisto. Varje universitet har med sig några pilotskolor, varav Vasa övningsskola är en. Dessa skolor gör projekt med någon klass i sin skolan inom den mångmateriella slöjden, dokumenterar projektet och diskuterar det med de andra skolorna.

Vi har besökt de olika universiteten och där har funnits föreläsare som har berättat om det senaste inom slöjden. Vi har också haft olika workshops, både inom mjuka och hårda material. I början av april var det Itä-Suomen yliopisto som var värd för seminariet.

Efter öppnandet av seminariet berättade professor Matti Tedre från Itä-Suomen yliopisto om teknologi, automation och digitalisering. Han är framtidsforskare och han hade en intressant föreläsning om hur samhället har ändrats och kommer att ändras tack vare digitaliseringen. Han berättade bl. a. om vad datorer inte klarar av.

  • De saknar förmåga att kommunicera.
  • De förstår sig inte på samhället eller på de rätta frågorna.
  • De kan inte heller göra innovationer, mentorskap eller förändringar.

Han menar också att datalogisk läskunnighet är viktigare än att kunna koda, eftersom kodningen hela tiden kommer att förenklas.

Under föreläsningen ställde han frågor via mentimeter.com som han bad oss svara på, där han jämförde samhället och skolan. Efteråt gick han igenom några svar och kommenterade dem.

Före eftermiddagens workshoppar gjorde vi en guidad rundtur i byggnaden Taitola, som var nyrenoverad för slöjdämnena inom lärarutrymmena.

 

Jag valde programmering i Arduino som workshop. Första delen var en introdel, där man gick igenom kretskortets funktioner i Arduino Uno. Efter att vi bekantat oss med Uno kretskortet kunde vi parvis påbörja kodningen efter en given botten som man ändrade värden på. I den senare delen av workshopen bekantade vi oss med Arduino Nano kretsen. Den är mindre till formatet och billigare än Unon, så man kan bygga in den i en slöjdprodukt. Vi gjorde ett program där en temperatursensor mätte temperaturen i rummet och gav resultatet med LEDs i olika färger.

Seminariet var inspirerande, både föreläsningen och workshopparna, där utbildarna gjorde ett bra jobb.

/Lars Broman

 

SETT 2019

SETT 2019 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Årets tema var Co-create & Educate. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 9-11 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av ett urval av det vi fick ta del av under mässan.

Det var en inspirerande mässa med skapandet i fokus, kreativitet, kollaboration och möten som möjliggör ett fördjupat lärande. Det som speciellt intresserade och inspirerade mig var föreläsningarna med fokus på de nya samhällsutmaningar som teknikens utveckling för med sig. Artificiell Intelligens, Internet of Things, Makerspace och den uppkopplade hjärnans utmaningar samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen för med sig.

Några föreläsare som var speciellt intressanta var Carl Heath, Max Tegmark och Elias Granath. Keynote speaker Carl Heath lyfte bland annat frågan om att samhällets digitalisering förändrar förutsättningarna för det demokratiska samtalet. Vi behöver en ökad medie- och informationskunnighet och en ökad förmåga att motstå desinformation, propaganda och näthat för att säkra en demokrati i en digital tid. Forskning visar att falska nyheter sprider sig sju gånger snabbare än sanna nyheter. Upp till 80% av gymnasieelever kan inte se skillnad på en redaktionell artikel och så kallade ”junk news” skräpnyheter som ger sken av att vara sanna. Skolans primäruppdrag enligt Heath är fortsättningsvis att lära elever läsa och skriva, det är viktigt att de är medielitterata för den tid vi lever i. Näthat påverkat det demokratiska samtalet i samhället. Det påverkar vardagen, hur vi gör med strategier och planer i det offentliga eftersom vi vet att vi kan bli hotade. Det leder även till att politiska beslut fattas på felaktiga grunder. Det spelar roll vad vi gör på nätet, vilka ord vi använder, hur vi stöttar någon utsatt, hur vi inte lämnar någon i tystnad.

Max Tegmark från MIT förde fram vikten av att förstå programmering för att kunna förstå hur samhället kommer att förändras. Det föränderliga samhället bör tas i beaktande av skolledare och lärare. Tegmark ansåg att vi ska sluta kalla utvecklingen digitalisering. Vi lever redan i en digital verklighet. Han ansåg att vi behöver lära tekniska elever grunderna maskininlärning samt att programmera och använda neurala nätverk. Skolan behöver lära ungdomar vad som håller på att hända i världen, visa på större helhetsperspektiv.

Elias Granath talade om den uppkopplade hjärnans utmaningar. Han sade att Internet borde vara en dröm för lärandet och frågade sig varför digitaliseringen inte förbättrar resultaten i skolan? Svaret var att Internet som system uppmuntrar till multitasking, problemet är att vi inte klarar av det. Då man frågar yngre personer anser de att de är bra på multitasking. Äldre personer inser att de inte är det. Granath påpekade att Internet förändrar vår hjärna. Neuroplasticiteten innebär att hjärnan omformas av det vi gör. Läsning förändrar också hjärnan. Skumläsning är det nya normala och skolan behöver mer än någonsin tidigare fokusera på studieteknik för att stöda eleverna.

Under rubriken “Molnvakt – ett framtidsyrke?” gjorde Angelica Hedin en intressant analys av vilka kompetenser som är viktiga idag och för framtiden. Hon menade att vi har en hel del utmaning framför oss så som att jobb som finns idag försvinner, integriteten minskar (vi delar med oss av information både frivilligt och ofrivilligt), större inkomstklyftor och olika grupper i samhället har olika tillgång på tjänster. Hon tänkte vidare att det i framtiden kommer att finnas yrken som inte ännu finns idag, som t.ex. avfallsingenjör, organ- och kroppsdelsarkitekt, minneskirurg, kommersiell rymdpilot, klimatrevisor. Hur förbereder vi i skolan våra elever och studerande för dessa och andra liknande yrken?

Enligt Angelica Hedin behöver våra elever och studerande få vara innovativa och skapande samt att de kompetenser som behövs för framtiden är:

  1. Mental elasticitet
  2. Kritiskt tänkande
  3. Kreativitet
  4. Social kompetens
  5. STE(A)M. Kompetenser inom Science, Technology, Engineering, the Arts and Mathematics
  6. SMAC – som står för social, mobile, analytics and cloud.
  7. Tvärvetenskapliga kompetenser

Vi vill tacka Svenska Kulturfonden, JPÅA, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland  och Vasa övningsskola för att vi kunde genomföra vår resa!

Anders Fransén, Moja Ladvelin, Andreas Sundstedt och Jenny Teir

ILS-seminarium i Vasa 14.2.2019

Torsdagen den 14 februari fick vi möjlighet att delta i ILS-slutseminarium här i Vasa. ILS står för “InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor” och är ett av Niilo Mäki institutets projekt. Projektet har pågått i fyra år (2015–2018) och beskrivs närmare på hemsidan http://inlarningochstod.fi. Målet med projektet har varit att utveckla forskningsbaserad kunskap om inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem. Projektet är uppdelat i två delområden a) nämligen läsning, skrivning och benämning samt b) självreglering och uppmärksamhet.

Ulrica Wolff från Göteborgs universitet
Seminariets första talare var Ulrica Wolff från Göteborgs universitet. Wolff lyfter fram Torgesen som menar att undervisning som sker två gånger i veckan hela läsåret gör att eleverna kan hänga med, men att de inte kommer ikapp de andra eleverna. Det som han förespråkade var två 50-minuters pass per dag i 8 veckor (67,5 timmars 1:1 undervisning). I fokus är strukturerad undervisning om fonem/grafem samt ordbilder. På så sätt skulle eleverna få intensiv träning i läsning vilket skulle göra att de kommer i kapp de övriga eleverna.

Ouppmärksamma, impulsiva, motoriskt rastlösa barn – hur kan vi stöda dem i daghem och skola?
Vesa Närhi höll en föreläsning om hur man i skolan kan stöda elever med självregleringssvårigheter, vilket är ett centralt problem vid ADHD. Vesa är docent och universitetsforskare vid Jyväskylä universitet. Hans forskning kretsar kring uppmärksamhets- och beteendesvårigheter samt hur man stöder barn med sådana svårigheter i skolan. Han framhöll tre nödvändiga förutsättningar som behöver uppfyllas för att eleven ska ha möjlighet att lyckas i skolan. För det första behöver eleven veta vad som förväntas av honom eller henne. För det andra behöver barnet motivation att göra det som förväntas. För det tredje behöver barnet färdigheter att göra det som förväntas. De vuxnas uppgift är stöda barnet så att dessa förutsättningar kan uppfyllas.

Vesa Närhi är också en av upphovsmännen till ”ProKoulu-projektet”. ProKoulu är en fyraårig interventionsstudie med syfte att utreda SWPBIS – School Wide Positive Behavioral Interventions and Support-modellens lämplighet och verkningar i finländska skolor med tanke på arbetsro i skolan, beteendeproblem och elevernas och lärarnas välmående. Inom projektet utforskas också Check in-check out- modellen (CICO). En handbok i CICO har utgivits 2017. Man kan läsa mer om ProKoulu-projektet på deras hemsida www.prokoulu.fi.

Presentation av delprojekt för självreglering och uppmärksamhet
Henrik Husberg och Susanna Slama presenterade det material som framställts inom delprojektet för självreglering och uppmärksamhet. Frågeformuläret Keskittymiskysely kartlägger svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet, motorisk rastlöshet och exekutiva funktioner. Inom projektet har man samlat in finlandssvenska normer vilket gör det mera tillförlitligt i finlandssvenska skolor. Man har även översatt två handböcker från finska. Den ena är ett träningsprogram för barn med koncentrationssvårigheter, den andra en konsultationsmodell för daghem. Inom projektet har man också skrivit en ny handbok som kommer ut våren 2019. Denna kommer att handla om självreglering och exekutiva funktioner i skolan.

Vad vet vi nu om läsning, skrivning och benämning i finlandssvenska skolor?
Dagens sista föreläsning hölls av Ann-Katrine Risberg samt Pia Vataja. Temat de föreläste om handlade delvis om ILS-materialet men även om vad vi nu vet om läsning, skrivning och benämning i finlandssvenska skolor. Risberg och Vataja poängterar hur viktigt det är att få forskningsbaserad information om utveckling av läsning, skrivning och benämning. Ett av resultaten som Risberg och Vataja lyfte fram var att elever med lässvårigheter ofta utvecklar en god nivå gällande korrekthet i läsning medan läsflytet förblir problematiskt.

Vi ser fram emot de fortbildningsdagar som ILS-projektet ordnar ännu i vår för
användningen av kartläggningsmaterialen ”ILS – Individuell Läsning och Skrivning” samt ”SSB – Test i Snabb Seriell Benämning”.

Vi tackar för inspirerande och intressanta inlägg!
Skolpsykolog Emilia Kronqvist
Speciallärare Susanna Stenbacka
Klass- och speciallärare Annika Lassus

Dialog 2019 – Ett minnesvärt seminarium

Dialog 2019 ordnades för lärare, skolledare och personal inom undervisningssektorn för åttonde gången i Mariehamn i februari. Seminariet bestod av inspirerande föreläsningar som rör skolan i ett digitalt samhälle med fokus på delaktighet. Också utställare fanns med i form av en mässa. De flesta deltagarna kommer från Åland men det fanns deltagare också från fastlandet. Föreläsarna kom från Sverige, fastlandet och Åland.

Jag var inbjuden som föreläsare och min rubrik var ”Helhetsskapande undervisning som kompetensutveckling i grundskolan”. Själva föreläsningen fokuserade på förändringsprocesser av skolans verksamhetskultur utgående från läroplanen och min utgångspunkt var vår pågående utveckling av den helhetsskapande undervisningen i årskurserna 7-9. På skolans hemsida https://oldwww.abo.fi/vos/utmaningen7 finns den helhetsskapande undervisningen beskriven under temat ”Utmaningen”. Utmaningen har under tre år utvecklats tillsammans med lärarkåren för att detta läsår genomgå en djupare förändring och blir en temavecka i mars som benämns ”Kompetensveckan”.

De första tre årens processutveckling av Utmaningen finns noggrant beskriven och utgör grunden för aktionsforskning. Att förändra en verksamhetskultur är alltid utmanande och Engeström (2004) benämner denna form av lärande som expansivt. Expansivt lärande är en modell för lärande inom olika verksamhetssystem där svaret inte är givet. Också planerade förändringsprocesser innehåller faser som jag benämner smärtpunkter (ristiriitoja enligt Engeström). Enligt Engeström är smärtpunkterna en naturlig del av förändringsprocesser och nytt lärande skapas då man tillsammans löser smärtpunkterna. I bilden beskriver jag förändringsprocessen för Utmaningen.

Jag hann också själv delta i seminariet. Den första Keynote föreläsaren var Fredrik Zimmermann som forskar om maskulinitetsnormer bland pojkar. Hans rubrik var ”Hur kan man motverka en antipluggkultur bland pojkar”.  Zimmerman har forskat i två niondeklasser som domineras av en pluggkultur.  Några av hans påståenden är:

  • Generellt presterar elever som har synen att man BLIR bra i ett ämne bättre. Oftast säger pojkar att de ÄR bra i ett ämne medan flickor pratar om att de BLIR bra.
  • Att studera ambitiöst anses som feminint bland pojkar och det är detta som bland annat är utmärkande för skolor där det råder en antipluggkultur och en ”ingen ansträngnings-kultur”.
  • I antipluggulturer har det skapats normer som understöder beteenden så som skojretande där pojkarna kan hälsa på varandra på ett fult sätt ”Hej, idiot”. Flickor hälsar oftast på varandra genom att ge varandra komplimanger.

Går det att ändra på skolkulturer? Enligt Zimmerman går det. I den skola han forskade råder pluggkultur och där diskuterar lärarna återkommande studieteknik med eleverna, de betonar återkommande att man når framsteg genom att studera. Man har också varje vecka schemalagda träffar med klassläraren och eleverna. Träffarna har en positiv kontrollfunktion enlig Zimmerman. I en pluggkultur går lärarna aldrig med på skojretande och skojretar aldrig själva.

Den här föreläsningen inbjöd till eftertanke och gav mer smak . Det finns en hel del om Zimmermans forskning på nätet. Här är en länk till pedagogiska magasinet.

https://pedagogiskamagasinet.se/det-gar-att-forandra-konsnormer/

En presentation av ”appfabriken” av matteläraren Per Bodelius hann jag också med. Egentligen var det rubriken s”Med pedagogik som drivkraft” som lockade mig. En del av Pers drivkraft tror jag låg i oron för de svenska lärarnas kunskap i programmering. År 2017 beslöt man i Sverige att eleverna ska lära sig programmering i grundskolan. Programmering ska vara roligt och han gav som exempel att eleverna i slöjden gör en produkt och produkten är man stolt över. Klarar du av att göra en egenhändigt gjord app på riktigt har du något konkret att vara stolt över. Programmet han använder är LiveCode som är gratis. Med LivCode kan man utveckla appar för Windows, OS X och Linux samt appar för både IOS och Android.  Appfabriken är ett läromedel som man kan bekanta sig med på adressen  https://appfabriken.org/about-us.html

Den första dagen avslutades med antropologen Katarina Graffman och ” Ungdomars mediekommunikation och digitala vanor”. Hennes fokusområde var hur ny medieteknik förändrar människors beteenden, främst med fokus på yngre användare.

Jag kan varmt rekommendera seminariet Dialog på Mariehamn! Jag fick ta del av intressanta aktuella föreläsningar. Seminariet är lagom stort liksom utställningsmässan i anslutning till seminariet. Att jag dessutom som föreläsare blev mottagen och omhändertagen  på ett mycket professionellt sätt gjorde resan till Åland minnesvärd.

Kreativitet, lärande och skapande möts i London

Det har varit mycket givande att under två dagar få fokusera på kreativitet, skapande och lärande ur olika perspektiv i London.

Under Apple Education for Leadership fortbildningsdagen var det övergripande temat ”Ignite creativity”. Temat handlade om att väcka kreativitet och ingick som en röd tråd i föreläsarnas inlägg och i workshopparna.

Förmiddagen inleddes med en mäktig och imponerande förevisning kring musikskapande med hjälp av applikationen Garage Band. Föreläsaren, som visade sig vara en av upphovsmännen till applikationen, gjorde sitt yttersta för att övertyga publiken om att alla kan skapa musik.

Vi hade möjlighet att delta i två workshoppar som tangerade dagens rubrik utgående från helhetsskapande teman. Med hjälp av typisk engelsk rekvisita skapade vi mångsidiga multilitterära produkter.

Som stöd för elevernas och lärarnas arbete finns avgiftsfria publikationer i iBooks. Nedan ser du en bild över publikationerna: Everyone Can Create: Music, Drawing, Teacher Guide, Photo och Video.

Kvällen avslutades tillsammans med mPro. Linn Österås berättade om och demonstrerade olika funktioner i applikationen Keynote. Därefter blev det dags för spelbaserat lärande där Joe Moretti lotsade deltagarna genom ett utmanade och spännande mysterium. Vi använde den nya applikationen Sleuth IT.


Skolbesök till Hove Park School

Hove Park School ligger i Brighton. Skolan består av två olika byggnader där The Valley Campus är för elever i årskurserna 7-9 och Nevill Campus för elever i årskurserna 10-13. Vi besökte den förstnämnda. Skolan blev utnämnd till Apple Distinguished School i januari 2017. Utmärkelsen tilldelas framstående skolor som uppfyller kriterier för bl a innovation, ledarskap och lärande. Skolan är en 1:1 skola (iPad) med en tydlig vision ”Together We Achive”. Under skolbesöket berättade Michelle Prentice om skolans verksamhetskultur och satsningar. Vi blev guidade av elever och fick ta del av lektioner inom matematik, konst, modersmål och kemi. Under rundvandringen fick vi en inblick i hur man använder lärplattan som stöd för lärande. I skolan använde eleverna och lärarna olika applikationer, men de tre obligatoriska applikationerna var iTunes U, Firefly och Foldr. Det var intressant att höra hur man inom skolan utvecklat ett system där elever fungerade som tutorer för varandra gällande användningen av iPads.

Under lektionen i bildkonst var temat återanvändning. Eleverna arbetade med att identifiera färger och nyanser med hjälp av applikationen Brushes Redux. Som slutprodukt designade eleverna en egen figur på en konservburk.

Vi vill tacka Svenska Kulturfonden, JPÅA och Vasa övningsskola för att vi kunde förverkliga vår resa.

Annika Lassus och Lars Broman

 

 

 

Fördjupade färdigheter i bedömning som en del av lärarnas yrkesliv

Tisdag 4.12.2018 inledde Vasa övningsskola i samarbete med Övningsskolnätverket eNorssi, Utbildningsstyrelsen och Regionförvaltningsverket en ny fortbildningshelhet som består av tre moduler. Rubriken för fortbildningshelheten är Fördjupade färdigheter i bedömning som en del av lärarnas yrkesliv . Inom fortbildningen diskuterar vi bedömning av lärande, delar vi ny kunskap och god praxis.  Våra mål är bland annat att begrunda bedömning av lärande, arbete och uppförande utifrån vetenskaplig forskning och att uppmuntra det regionala nätverkandet.

 

 

 

 

 

 

Som ansvariga utbildare från Vasa       övningsskola fungerar Elisabet Backlund-     Kärjenmäki och Annika Lassus

 

Enligt utvärderingar och publikationer finns det brister i elevernas likabehandling och jämlikhet när det gäller bedömning av elevernas lärande. Därför behöver vi öka bedömningskunnandet utgående från intentionerna i kapitel 6, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014.

Maj-Len Engelholm från Utbildningsstyrelsen presenterade resultaten från den tankesmedja på nätet som ordnas tidigare i höst. I den fick elever, vårdnadshavare, lärare och utbildningsanordnare delta med sina synpunkter och åsikter om likvärdigheten i bedömningen. I hennes presentation som finns på Lp-verktygsbacken http://ops-tyokalupakki.fi/vasa/ kan man ta del av hur elever och vårdnadshavare talar om bedömning och de teman som vårdnadshavare och lärare framhöll som viktiga. Eleverna fick i undersökningen beskriva vilken bild som bäst motsvarar den bedömning de får i skolan. De fick också beskriva hurudan en rättvis bedömning är.

I vår utbildning deltar ett 70-tal lärare från trettio finlandssvenska skolor. Bland deltagarna finns lärare, tutorlärare, skoldirektörer och rektorer. De tre modulernas rubriker är Vad är bedömning? Metoder och material för bedömning och Vi utvecklar bedömningen. Till det sista tillfället hösten 2019 har deltagarna utfört en studieupppgift som ska stöda utvecklingen av bedömningen i den egna skolan, kommunen.

Då deltagarna innehar varierande uppdrag i skolornas organisation är det viktigt att alla känner att fortbildningen är givande. Vi startade dagen med en gallup som bestod av frågor anknutna till vad en jämlik bedömning innebär. Med hjälp av ett digitalt formulär där deltagarnas svar genast projicerades i form av cirkeldiagram på filmduk fick alla snabbt en bild över några viktiga frågor. Sammanställning av frågeformulär ”Jämlik bedömning”

Alla presentationer från fortbildningsdagen finns publicerade på Lp-verktygsbacken http://ops-tyokalupakki.fi/vasa/ . Via Facebook-sidan LPstöd 2016 som idag har 738 medlemmar delas också information om och från fortbildningen. Vi uppmanar också medlemmarna att publicera aktualiteter i anslutning till skolornas läroplansimplementering på sidan.

Övningsskolornas nya tvåspråkiga publikation Bedömning som stöder lärande hittar man under adressen  http://www.enorssi.fi/arviointijulkaisu  

Boken är kurslitteratur i fortbildningen.

Den första modulen ordnades enbart i Vasa men då efterfrågan från de södra delarna av landet är stor kommer modul 2 och 3 att ordnas i både Vasa och Helsingfors.

Internetdagarna 2018

Internetdagarna i Stockholm är ett årligen återkommande evenemang som samlar människor från olika professioner för att ägna sig åt en mängd olika ”spår”, som olika teman kallas. Gemensamt för dem alla är att de på sätt eller annat inbegriper användningen av internet. Bland årets spår fanns Artificiell intelligens: Det nya gränslandet, Sociala medier efter buzzwords, hype och backlash och Engagera mera – bakom kulisserna hos SVT (med Fab Freddie från Barnkanalen).

Själv ägnade jag mig åt skolspåret, Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?. Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar, började med att berätta om de digitala lektioner Internetstiftelsen lagt upp på nätet. Lektionerna är ett fritt material som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. De lektioner som används mest tar upp programmering och källkritik, och Kristina påpekade att det bara är en liten del av det som ingår i digital kompetens. Vi får inte glömma att digital kompetens också betyder att förstå digitaliseringens påverkan på samhället och att kunna använda sig av digitala verktyg för att lösa problem och föra fram sina tankar och idéer. Hon konstaterade att det finns lektioner som tar upp de här aspekterna, men av någon anledning är de inte lika populära som de tidigare nämnda.

Jag fick också tillfälle att lyssna till en gammal bekant och tillika favorit, Linda Mannila. Hon berättade om situationen i vår grundskola. Hon nämnde programmet Den nya grundskolan och tutorlärarna som bidragande orsaker till att digitaliseringen av den finländska skolan kommit igång, även om vi ännu bara är i början och det finns mycket som behöver göras ännu. Hon påtalade att det finns stora skillnader i hur långt olika skolor/kommuner kommit i arbetet. Hon påminde om att det är bra att utvärdera situationen emellanåt så att man får en bild över hur långt man kommit.

Lisa Söderlund från Kodcentrum talade om att undervisningen i programmering inte bara får handla om kodning, för programmering är så mycket mer. Det här är något jag hört Linda Mannila tala om flera gånger, och kan inte annat än hålla med. Programmering är problemlösning i grupp. Det gäller att analysera ett problem, bryta ner det in mindre delar och testa sig fram till lösningsmodeller för ett delproblem i taget. Man måste vara färdig att testa, förbättra och testa sina lösningar igen. Lisa gav tre tips till den som vill börja arbeta med programmering i sin undervisning:

  1. Utforska ihop med eleverna
  2. Börja enkelt
  3. Våga misslyckas!

Ett annat inslag på Internetdagarna är inbjudna talare, så kallade Keynote-talare. Bland årets talare kan nämnas minnesmästaren Ed Cooke, professorn i astrofysik Max Tegmark och futuristen Ben Hammersley. En del inspelade keynotes kan man se på Internetdagarnas hemsida.  Längst ner på sidan finns också en del inspelade spår från dagarna.

Ben Hammersley förklarade att en futurist har till yrke att tyda de tecken och trender som finns omkring oss och med hjälp av dem beskriva hur vår framtid vad gäller till exempel tjänster, prylar eller värderingar. Teknologi, samhälle och kultur är faktorer en futurist behöver ta i beaktande. Så långt fram i tiden som en futurist med en viss träffsäkerhet kan ”se” kallas ”forecast horizon”, ungefär prognoshorisont på svenska. Ben berättade att förr låg den horisonten cirka 20 år i framtiden, men nu utvecklas allt så snabbt att horisonten ligger bara tre år bort.

Till sist tipsade Ben om hur man kan få sig själv, sin familj och sitt företag att hinna ikapp tiden, att börja verka i 2018. Tekniken kallas ”Constant Legacy-Free Reinvention”, vilket betyder någonting i stil med ”Kontinuerligt åter-uppfinnande utan gammal teknik”, och består av att reflektera över två frågor för varje handling man utför. Den första är: ”vilket problem löser jag genom att göra det här?” och den andra är ”om jag skulle behöva lösa just det problemet för första gången någonsin idag, och jag måste använda moderna verktyg, hur skulle jag göra det?”. Här kan det krävas en del googlande och tid menar han, men det kommer att vara värt det.

Om man gör det här, menade Ben, kommer man att märka att man inte har någon orsak att göra många av de saker man gör. Man kan alltså sluta göra dem. Vidare kommer man att hitta nya och bättre sätt att göra andra saker. Orsaken till att man inte hittat de här bättre sätten tidigare är helt enkelt att man inte gjort sig besväret att leta. Det här gör att man hinner ikapp sin samtid, och när man har gjort det har man lättare att ana hur framtiden blir och göra smarta beslut inför den.

Jag vill avslutningsvis tacka Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och ÅA:s resestipendium för ekonomiskt stöd som möjliggjorde mitt deltagande i Internetdagarna 2018. Tack!

Utmaning och intresse i fokus – finlandssvensk utbildningskonferens i Helsingfors 

Temat för årets finlandssvenska utbildningskonferens 26-27.9.2018 i Helsingfors var att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap. Konferensen riktade sig till lärare och rektorer inom grundläggande utbildning.

Under onsdagen inspirerades vi av James Nottingham som gav exempel på kreativa och motiverande arbetssätt kopplade till forskning. Han är en pedagogisk utvecklare och författare. I skolans bibliotek finns två av hans böcker som vi varmt rekommenderar.

James Nottingham gav konkreta exempel på hur pedagoger genom att fokusera på respons, utmaning, reflektion och självkänsla kan skapa lärmiljöer som motiverar elever till reflektion över eget lärande. Han utmanade också deltagarna att ständigt under föreläsningen stanna upp och reflektera kring:

  • Hur kan man stöda barn och unga att anta utmaningar?
  • Hur kan vi stöda eleverna att våga välja ett mera utmanande och spännande alternativ?
  • Hurdan respons ger effekt?
  • Hur ska vi utmana och stöda dem som redan presterar bra men inte gör framsteg
  • Hur synliggör man progression?

Inspiration, idéer, diskussioner och delad glädje bjöd  Nottingham oss på den första dagen!

Dag två av  den finlandssvenska utbildningskonferensen började med Keith Krueger som berättade om smarta maskiner och framtiden för utbildningsdesign. Därefter delade vi oss i mindre grupper och fördjupade oss i olika teman, allt från kraften i kollegialt lärande, demokratididaktik till pedagogisk dokumentation och digital portfolio i småbarnspedagogiken.

Under utbildningens andra dag kunde vi också välja bland flera parallellprogram. Vi tog del av bland annat följande program.

”Du lär bättre då du står”

Minna Huotilainen, som är professor i pedagogik och docent i kognitionsvetenskap, har skrivit boken “Keskittymiskyvyn elvytysopas”. Hennes föreläsning var inspirerande. Hon berättade att vi lever i “Säheltämisen vuosikymmen” vilket innebär att många saker sker samtidigt och att vi riktar uppmärksamheten på flera saker samtidigt vilket kan leda till okoncentration och stress.

Huotilainen gav oss enkelt genomförbara förslag att ta med till skolan. Ett kort gymnatiserande på ca 2 minuter strax innan ett test/förhör förbättrar resultatet.  Ifall eleverna står inför ett kognitivt krävande lärandetillfälle är det viktigt att komma ihåg att man inte alltid lär sig bäst sittande.

Formativa arbetssätt och formativ bedömning 

Tutorläraren Mia Skog från Raseborg förklarade begreppen formativ och summativ bedömning mycket bildlikt. ”När kocken smakar på soppan är det formativ bedömning, men när restauranggästen avsmakar soppan är det summativ utvärdering. Mia gav oss också en checklista för för formativ bedömning.

Synligt lärande, kooperativt lärande berättade  Maria Friman, Seminarieskolan och Maria Malmsten, Katarinaskolan om. Målen för deras workshop var:

  • Uppleva vikten av rätt feedback
  • Inse betydelsen av att eleven har ett tydligt mål för sitt lärande
  • Få idéer för hur man kan göra lärandet synligt i klassen och hur man kan arbeta kooperativt

Som avslutning några citat från dagarna:

”Det enda säkra i dag är förändring” (Gun Oker-Blom, UBS)

”Developing the uniquely human will be essential” (Påstående från symposium om globalt medborgarskap, mars 2018)

”I haven´t failed. I´ve just found 10 000 ways that won´t work”. (Thomas Edison)

”Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning”. (Winston Churchill)

Slutligen fick vi ta del av skådespelaren Tom Pöystis träffsäkra berättelser om att leka på allvar. På fotot Gun Oker-Blom och Tom Pöysti som var klasskamrater under åren som elever i Zilliacuskaskolan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack till alla som var med! Vi känner oss inspirerade !

Allt  seminariematerial finns på Utbildningsstyrelsens hemsida under adressen: https://www.oph.fi/om_oss/seminarier_och_konferensmaterial/103/0/finlandssvensk_utbildningskonferens_2018

Vi som deltog i utbildningskonferensen var:

Jan Alin, Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Henrik Friberg, Gun-Britt Kull-West,  Annika Lassus och Annika Långgård,