Lars Vilks som föreläste för oss förra torsdagen gav en bred bild av kuratering idag med inblickar i olika kuratorers arbetssätt och delvis också historiska tillbakablickar. Enligt Vilks behövs kuratorn för att konsten under 80-talet miste sin estetiska identitet, det har med andra ord blivit kuratorns uppgift att bidra till att bygga upp en alternativ form för konsten och ge den mening. Detta gör kuratorerna bland annat genom så kallade ’curators statements’ där kuratorn presenterar de bakomliggande idéerna och teorierna inför större utställningar. Kuratorn har med andra ord en roll som förmedlare av rådande strömningar, tankegångar och stilar inom konsten idag. Kuratorn kan också vara med och skapa konsthistorien genom att presentera nya tankesätt, uttryck eller företeelser. Som ett exempel gav Vilks Havanna biennalen 1989 vars kuratorer, om inte skapade, så åtminstone presenterade idén om en global konstvärld.
Kuratorns uppgift idag är också att så att säga ’regissera’ utställningarna, vilket också kan innebära att det som visas delvis filtreras så att det mest provokativa faller bort. Filtreringen tar sig också utryck genom den likriktning som existerar inom kurateringen – det är få utställningar sticker ut. Enligt Vilks är det lätt att inom nutidskonst och kuratering hitta vissa riktningar som dominerar, men för att se dem måste man också bli en del av konstvärlden själv. Ju mera man själv gör och är med på, desto lättare är det att följa med och kunna läsa av.
Här kan du läsa Vilks blogginlägg om föreläsningen i Åbo.
Här kan du se de rubriker som diskuterades under seminariet The Critcal Edge of Curating som hölls vid Guggenheim museet i New York förra veckan i närvaro av många stora namn inom kurateringen.
Dagens fråga: På vilka sätt påverkar kuratorn konstfältet och hurdana etiska och moraliska frågor måste kuratorn ta ställning till i sitt arbete?