KONSTEN ATT KURATERA

Tack alla som deltog i diskussionen under den sista föreläsningen!

Tanken var att vi lite skulle försöka sammanfatta kursinnehållet och reda ut sådant som blivit oklart. Jag kommer inte att refera hela diskussionen här, men kan i alla fall ge er min inledning i korta drag.

Om man ser tillbaka till syftet och målsättningen med kursen tror jag vi har lyckats få med det mesta:

Syftet med kursen:
– ge kunskap om kuratorns arbete och det fält inom vilket hon verkar
– lyfta fram olika synvinklar av kuratorns arbete
– presentera kurateringen på både ett teoretiskt och praktiskt plan
– belysa den inverkan kuratorns arbete har i konstvärlden idag
– presentera och diskutera aktuella teman inom området

Målet med kursen:
Efter avklarad kurs skall de studerande känna till bakgrunden till kuratorsbegreppet, förstå vad kuratorns arbete går ut på, kunna redogöra för det fält på vilket kuratorn rör sig och redogöra för aktuella diskussioner inom fältet.

Allmänt kan man ju först konstatera att vi har fått ett väldigt brett ämne presenterat för oss och att vissa delar varit lättare att ta till sig, annat svårare. Det har konstaterats ett antal gånger under kursens lopp att det finns lika många sätt att kuratera som det finns kuratorer, vilket betyder att det också finns lika många sätt att definiera kuratering som det finns kuratorer. Vi ar fått uppleva kurateringen från väldigt många olika perspektiv under kursens lopp och det är tydligt att synen på kuratering och hur man utövar den påverkas väldigt mycket av kuratorns egna utgångspunkter och intresseområden.

Intressant är ändå att föreläsarna, trots helt olika bakgrund och specialiceringar, ändå talat om samma sak: att presentera konst för en publik. Sedan kan man ha olika synpunkter på vad konst innebär, hur konsten presenteras, i vilka format och forum, för vem och varför man gör det. Dessutom påverkas både konsten, kuratorn och presentationen av de ramar som läggs av konstfältet, för att inte tala om kulturen och samhället.

Det som lätt händer då man börjar fundera i de här banorna är att man glömmer bort själva kärnan av pudeln som naturigtvis i det här fallet är konsten. Hela den här diskussionen skulle inte inte finnas utan konsten, inte heller skulle kuratorn ha något arbete. Det är kuratorns ansvar att placera konsten i centrum och värna om den.

Maria Lind talade 10.11 om ’mediation’, det vill säga förmedling, inom konsten och i utställningar. Med ’mediation’ menar man vilka strategier som kan användas för att konsten så att säga skall tala till publiken och ge den något. Lind tog dels upp exempel på olika typer av förmedlingsstrategier ur utställningshistorien och funderade dels på vilka av dem som kan vara användbara idag. Helt konkret kan förmedlingen bestå av allt från klassiska museipedagogiska inslag till att låta publiken själv utrycka sin kreativitet, till att så att säga låta konsten tala för sig själv. En version av Marias föreläsning finns att läsa här.

Lind talade också om ursprunget till kurateringen som fenomen. Curare betyder ta hand om, värna om, och det är just det som kuratorn skall göra. Kuratorn ska ta hand om konsten och kontnären, och då man talar om förmedling – även publiken. Lind påpekade också att samtidskonsten är unik på så sätt att den är som en svamp, den kan suga åt sig allt som omger den, behandla det, omforma det och i bästa fall förmedla det så att budskapet landar ’rätt’ i samhället, tiden och kulturen. Lind menade också att kurateringen borde använda sig av förmedling för att återfå kontakten med den ’vanliga’ publiken efter en period då kuratorer väldigt mycket har arbetat inåt för en publik bestående av andra kuratorer, konstnärer och branchfolk.

Tid & plats: Torsdag 10.11 kl. 18-20, Arken aud. Armfelt
Föreläsare: Maria Lind
Läsning:
Lind, Maria, ”Selected Nodes in a Network of Thoughts on Curating”, Selected Maria Lind Writing, 2010, 27-31.
Maria Lind, ”The Curatorial”, Selected Maria Lind Writing, 2010, 57-66.

Lars Vilks som föreläste för oss förra torsdagen gav en bred bild av kuratering idag med inblickar i olika kuratorers arbetssätt och delvis också historiska tillbakablickar. Enligt Vilks behövs kuratorn för att konsten under 80-talet miste sin estetiska identitet, det har med andra ord blivit kuratorns uppgift att bidra till att bygga upp en alternativ form för konsten och ge den mening. Detta gör kuratorerna bland annat genom så kallade ’curators statements’ där kuratorn presenterar de bakomliggande idéerna och teorierna inför större utställningar. Kuratorn har med andra ord en roll som förmedlare av rådande strömningar, tankegångar och stilar inom konsten idag. Kuratorn kan också vara med och skapa konsthistorien genom att presentera nya tankesätt, uttryck eller företeelser. Som ett exempel gav Vilks Havanna biennalen 1989 vars kuratorer, om inte skapade, så åtminstone presenterade idén om en global konstvärld.

Kuratorns uppgift idag är också att så att säga ’regissera’ utställningarna, vilket också kan innebära att det som visas delvis filtreras så att det mest provokativa faller bort. Filtreringen tar sig också utryck genom den likriktning som existerar inom kurateringen – det är få utställningar sticker ut. Enligt Vilks är det lätt att inom nutidskonst och kuratering hitta vissa riktningar som dominerar, men för att se dem måste man också bli en del av konstvärlden själv. Ju mera man själv gör och är med på, desto lättare är det att följa med och kunna läsa av.

Här kan du läsa Vilks blogginlägg om föreläsningen i Åbo.

Här kan du se de rubriker som diskuterades under seminariet The Critcal Edge of Curating som hölls vid Guggenheim museet i New York förra veckan i närvaro av många stora namn inom kurateringen.

Dagens fråga: På vilka sätt påverkar kuratorn konstfältet och hurdana etiska och moraliska frågor måste kuratorn ta ställning till i sitt arbete?

Tid & plats: Torsdag 3.11 kl. 18-20, Arken aud. Armfelt
Föreläsare: Lars Vilks
Läsning:
Curiger, Bice, ”ILLUMInations”, ILLUMInations, 2011, 42-58.
Groys, Boris, Politics of Installation, 2009: http://www.e-flux.com/journal/view/31
On Curating, Issue 1: http://www.on-curating.org/issue_01.html
On Curating, Issue 4: http://www.on-curating.org/issue_04.html
Presstext: 8^th Shanghai Biennale 2010: http://www.kunstaspekte.de/index.php?action=termin&tid=58222
Presstext: A curatorial thinking of the 8^th Shanghai Biennale, 2010:  http://www.sinopop.org/2010/10/31/lang_ena-curatorial-thinking-of-the-8th-shanghai-biennalelang_enlang_zh%E7%AC%AC%E5%85%AB%E5%B1%8A%E4%B8%8A%E6%B5%B7%E5%8F%8C%E5%B9%B4%E5%B1%95%E7%9A%84%E7%AD%96%E5%B1%95%E6%80%9D%E8%80%83/
Svensk, Fredrik, Repetition, frihet och politik, 2010: http://www.kunstkritikk.no/kritikk/repetition-frihet-och-politik/
Vilks, Lars, § 42. Biennalernas kvalitetsdeklarationer, ART: den institutionella konstteorin, konstnärlig kvalitet, den insternationella samtidskonsten, 2011.
Vilks, Lars, § 56. Curatorer, ART: den institutionella konstteorin, konstnärlig kvalitet, den insternationella samtidskonsten, 2011.
Volk, Gregory, Poetic Justice, 2003: http://www.brooklynrail.org/2003/11/art/poetic-justice
Video:
Victoria Northoorn, 11^th Biennale de Lyon, 2011:

http://www.youtube.com/watch?v=WIhMMkWWl0w&NR=1

Förra torsdagen fick vi höra Magdalena Malm från MAP – Mobile Art Production berätta om hur kuratorn idag kan arbeta med rummet.

Bland viktiga aspekter som måste tas i beaktande då verk eller installationer uppförs nämnde Magdalena det tekniska (det vill säga hur man ställer ut verket, hurdan projektor man väljer o.s.v.), hur man placerar verken (man bör komma ihåg att rummet och tiden är förknippade), arkitekturen (i ett hurdant rum, eller hurdan miljö passar verket bäst) och kontexten i stort. Också publikens förväntningar bör tas i beaktande.

Bland konstformer är det unikt för just bildkonst att rummet kan fungera som material för verket, vilket både konstnären och kuratorn kan dra nytta av. Rummet kan ingå i verket som en del av temat, eller en fortsättning på det. Rummet kan också i bästa fall spegla konstverkaets strukturer och stämmningar eller ge verket den kontext som gör det förståeligt.

Magdalena gav många spännande exempel på projekt där man särskilt koncentrerat sig på att hitta det rätta rummet för det rätta konstverket. Man har spelat med tid och rum, så att publiken fått en helhetsupplevelse, velat stanna länge och kanske inte mera vetat vad som är fiktivt och vad som är verkligt. Mgadalena presenterade också en fråga som hon själv ibland brukar fundera på: Om vi hade konst, men aldrig hade sett den utställd i ett rum (för konst), hur skulle vi då presentera den?

MAP finns också på Facebook!

Dagens fråga: Vad innebär rum för en kurator idag?

Tid & plats: Torsdag 20.10, kl. 18-20, Arken aud. Armfelt
Föreläsare: Magdalena Malm, Mobile Art Production
Läsning:
Malm, Magdalena, ”Curatoriell metod som praktik”, Rörlig konstproduktion – Mobile Art Production, 2010, 10-30.
Ogland, Ylva, ”Att arbeta med mobile art production”, Rörlig konstproduktion – Mobile Art Production, 2010, 30-36.

Förra torsdagen presenterade Kira Sjöberg vad kurateringsarbetet i praktiken kan gå ut på och vilka uppgifter som ingår i kuratorns vardag. Utgående från utställningsprocessen före utställningen, under utställningen och efter utställningen listade Kira olika arbetsmoment – från det lilla (hur en lampa skall hänga) till det stora (att ha kolla på ekonomin). Kira tog också upp frågor kring hurdana egenskaper kuratorn som person har nytta av i sitt arbete.

Förra året då jag förberedde kursen deltog jag i seminariet Kone nimeltä kuraattori och fick då en aha-upplevlse som hade att göra med det som Kira också tog upp: att den utställning vi som besökare ser, endast är toppen av isberget då man jämför med utställningsarbetet ur kuratorns synvinkel.

Dagens fråga: Vad är det framför allt som utmärker kuratorns vardagliga arbete?