Öppna universitetets samarbetspartsträff på Stundars i Solf samlade representanter från medborgar- och arbetarinstitut från Jakobstad i norr till Närpes i söder.

Nya ämneshelheter och flexibla studiemöjligheter för vuxna förverkligas vid flera medborgar- och arbetarinstitut i Österbotten i samarbete med Åbo Akademis öppna universitet. När deltagare från hela Österbotten samlades till höstträff med öppna universitetets personal diskuterades bland annat regionernas behov av utbildning för vuxna studerande. Trots minskad finansiering i kommunerna var tongångarna positiva och initiativen många. Viljan att ordna akademiska kurser för vuxna är fortfarande stor. Speciellt stort intresse finns för nya ämneshelheter såsom bland annat idrottspsykologi, farmaci och museologi.

Nya ämneshelheter

Idrottspsykologi är ett tämligen nytt ämne inom öppna universitetet. Intresset för studier i idrottspsykologi har visat sig vara stort, och det bara växer. Från och med detta läsår inleddes samarbete med Folkhälsan utbildning Ab vid Norrvalla i Vörå.  Huvudlärarna för en stor del av studiehelheten kommer från Umeå universitet och studierna sker flexibelt med närstudiedagar, strömmade föreläsningar samt uppgifter och kommunikation i lärmiljön på nätet.

– Upplägget och kursinnehållet har fungerat jättebra för oss i Vörå. Vi vill ha mera av detta, säger Jessica Havulehto, som är verksamhetskoordinator på Norrvalla/Folkhälsan utbildning Ab.

Ett annat nytt ämne som lockar är farmaci. Nätkursen ”Läkemedel och miljö” är brinnande aktuell och berättar bland annat om de problem läkemedelsrester orsakar i jord och vatten samt hur man kan bedriva apoteksverksamhet miljömässigt ansvarsfullt.

– Nästa läsår bygger vi på utbudet med en nätkurs i näringslära där deltagaren fördjupar sig i hur kroppen fungerar och hur olika näringsämnen påverkar vårt välmående i olika situationer och skeden av livet. Kursen torde vara givande både för den som intresserar sig för kost och hälsa samt som fortbildning för farmaceuter, berättar utbildningsplanerare Johanna Fredenberg.

Möjlighet till akademiska studier för gymnasieelever

Öppna universitetet samarbetar också med flera gymnasier i Österbotten och erbjuder eleverna att på nätkurser läsa bland annat datavetenskap och datateknik. Det här ger de studerande möjligheter att läsa kurser som inte erbjuds i det egna gymnasiet. Gymnasiet har egna tutorlärare som stöder eleverna och på kurserna finns också ämneshandledare. Kursutbudet består av bland annat en introduktionskurs och två olika programmeringskurser i Java och Python. Efter avklarade grundstudier i datavetenskap eller datateknik kan den nyblivna studenten söka in till Åbo Akademi via öppna universitetsleden för antingen en ingenjörs- eller en filosofie magister examen.

Öppna universitetet erbjuder också distanskurser i matematik. Kurserna erbjuds i ett rullande system som gör det möjligt att inleda studierna när som helst. För att inspirera och öka intresset för matematik riktas kurserna speciellt till gymnasierna. Kurserna kan infogas i gymnasiebetyget och fås tillgodo ifall studenten sedan inleder universitetsstudier där matematik ingår.

Ny ämneshelhet i museologi på kommande

Öppna universitetet planerar att erbjuda grundstudier i museologi, preliminärt med start under läsåret 2015-2016. Ämnet museologi ger en teoretisk grund och praktiska färdigheter för arbete inom t.ex. museer. Grundstudierna ger den studerande en uppfattning om kulturarvsprocesser och framför allt museiarbetet.

– Studiehelheten lämpar sig för alla som intresserar sig för musealt arbete, men vuxenstuderande har förtur, berättar utbildningsplanerare Katarina Humina.

Öppna universitetet erbjuder även ett stort urval andra kurser, både i nätkursform och som föreläsningskurser. Kurserna och övrig information om öppna universitetet hittas på http://www.abo.fi/student/sv/oppnauni.

Maria Johansson

Nu ska jag avslöja någonting om mig själv i äkta Knausgård-anda: Jag har länge varit emot Facebook och tyckt att det här med diverse twittrande, kvittrande och tjattrande på nätet har varit lite obekvämt – detta trots att jag tillhör den så kallade Y-generationen, som sägs vara ständigt uppkopplade på nätet och inte går någonstans utan sina mobiltelefoner. Så sent som för några år sedan skaffade jag, lite motvilligt men samtidigt nyfiket, slutligen ett Facebook-konto. Varför gjorde jag det? Vilken nytta har man egentligen av sociala medier, både som privatperson och i arbetet? De här frågorna har jag funderat en hel del på i en värld där det ibland känns som om vi förväntas leva våra liv på internet, lite som i Standfasts låt Car Crashes: Go live your life on the Internet/That’s what this is/Conspiracies and mysteries/Science-fiction make-believe/My kind’s misery. När Laura Johansson, expert på sociala medier, besökte Centret för livslångt lärande i samband med en personalutbildning och berättade mer om sociala medier hjälpte hon mig att besvara de här frågorna och en massa andra som kan dyka upp när det gäller den djungel som sociala medier de facto är.

Sociala medier handlar i grund och botten om kontakt mellan människor på internet. Människan har alltid tyckt om att dela med sig och hålla kontakten med andra, oavsett om det sker över ett trädgårdsstaket, på ett torg eller på internet. Det finns en uppsjö av program och ställen att upprätthålla kontakten på online, varav Facebook, Twitter, LinkedIn, Yammer och olika bloggverktyg är några av de mest kända. Det viktiga är egentligen inte vilka program man använder, för programmen kommer och går, utan möjligheten att nå och nås av information, att dela med sig, få svar på frågor, samarbeta och hitta likasinnade. Allt är snabbt, enkelt och spontant, här talar vi inte om något traditionellt massmedietänkande där man måste vänta på journalistarbete och tidningstryckerier för att få reda på en nyhet – via sociala medier sprids nyheter blixtsnabbt och kan nås av stora mängder människor var som helst, när som helst. Det här är en av fördelarna med sociala medier. Om man har en bra produkt och vill nå ut med den är sociala medier en ypperlig marknadsföringskanal, som i de flesta fall dessutom är gratis. En annan fördel är att vem som helst kan använda sig av sociala medier och nå ut. Det är fritt fram att uttrycka sig och publicera sig på nätet och sociala medier kännetecknas av öppenhet och synergi på ett sätt som inte har haft sin like i historien. Laura poängterade ändå vikten av att filtrera information man får via internet, samt att man ska komma ihåg att vara personlig men inte privat.

– Tänk torg. Det du kan säga på ett torg utan att först titta dig omkring för att se vem som står bredvid, det kan du förmodligen också säga på internet, menade Laura Johansson.

Var gränsen går är svårt att definiera och kan variera från individ till individ. Det viktiga är att jag som privatperson själv bestämmer hur mycket jag delar med mig av på internet. Det är ingen som tvingar mig att berätta vad jag åt till frukost på Facebook, om jag inte själv väljer att berätta det. Jag, som förut var så skeptisk till Facebook, tycker nuförtiden att sociala medier är en tillgång på fler än ett sätt. Visst kan informationsflödet bli överväldigande ibland, men då får man helt enkelt sålla. Man kan nås av stora mängder information, och i slutändan väljer man själv vad och hur mycket man vill ta till sig. Det går alltid att stänga av datorn, koppla ner och leva sitt liv utanför internet, också.

Maria Johansson, utbildningsplanerare

Kurser på nätet utgör en del av Öppna universitetets kursutbud som kontinuerligt utvecklas. För att utbyta erfarenheter och dela med sig av sina kunskaper träffades några av Öppna universitetets planerare och diskuterade nätkurser förra veckan.

De nätkurser som erbjuds vid Öppna universitetet är uppbyggda i plattformen Moodle 2. Kursernas utformning kan variera beroende på kursens krav och ämnets struktur, men gemensamt för alla nätkurser är att undervisningen sker helt eller delvis via internet. Det finns nätstödda kurser, som kan inbegripa närstudieträffar, men det finns också helt och hållet nätbaserade kurser där allt lärande sker via internet.

Nätkurserna är indelade i olika avsnitt, moduler eller veckopass. Till de olika modulerna eller passen hör oftast någon form av diskussioner och övningsuppgifter. Man kan med andra ord studera var som helst och när som helst, bara man har tillgång till dator och internetanslutning och gör det inom ramen för kursens tidtabell. På Öppna universitetets kurser finns därför deltagare som kan befinna sig var som helst i världen och detsamma gäller även lärarna. På en grundkurs i kvinnovetenskap som arrangerades för ett antal år sedan fanns läraren i Sydafrika och studerande i Österbotten, New York, Helsingfors och Åbo.

När man studerar på nätet är det viktigt att tekniken fungerar så att man kan koncentrera sig på lärandet. Under planerarträffen kom många goda tekniska råd upp som kan underlätta för deltagarna att lyckas ta till sig det som lärs ut på nätkurserna. Eftersom tekniken utvecklas hela tiden finns det mycket att diskutera, och många goda råd att utbyta.

År 2010 firades 10-års jubileum för nätkurser vid Åbo Akademis Öppna universitet.

Tycker du att nätkurser låter intressant? Läs mer om nätkurser vid Öppna universitetet på http://www.abo.fi/public/opunatkurs och http://www.abo.fi/public/natkurser10.

På vändagen den 14 februari öppnade Centret för livslångt lärande i Åbo dörrarna till sina nygamla utrymmen på Fabriksgatan 2 för allmänheten. För att uppmärksamma att CLL är tillbaka i Arken-kvarteret efter en omfattande renovering inbjöds intresserade att bekanta sig med såväl utrymmena som med personalen vid CLL.

En del av Håkan Eklunds utställning. Foto: Pekka Tenhonen

Under tillställningen bjöds på traktering och underhållning i form av utställningar av några av CLL:s anställda. Håkan Eklund, som nyligen fått sin specialyrkesexamen för fotograf inom naturfotografering, ställde ut sina examensportfolier och lät betraktarna njuta av naturfotografier i de underbaraste färger och former.

Johanna Fredenberg förevisade sin vackra keramik, som hon också sålde. Det var nog både en och annan som med beundrande förvåning betraktade skapelserna Buddha och Ganesha, som Johanna drejat. ”Har hon verkligen gjort dem själv?” utbrast någon imponerat.

Johanna Fredenbergs keramik. Foto: Pekka Tenhonen

Carina Gräsbeck deltog med en utställning vid namn ”Tre generationer pappersdockor”. Så här berättar Carina själv om utställningen:

Tre generationer pappersdockor

”Till min stora förtjusning lockade ”Tre generationer pappersdockor” en hel del intresserad publik. Gästboken uppvisar att minst 45 personer tog sig en titt på pappersdockorna. De samstämmiga åsikterna var en förvåning över de små och sirliga pappersdockorna som var ritade på 30-talet. Idén var ju också att visa på hur dockorna med tiden blivit större hela tiden för att sedan nästan helt flytta över till den virtuella världen. Men glädjande många besökare berättade hur deras döttrar nog gärna ritar pappersdockor i olika former. Många delade också med sig av minnen från barndomen. Tyvärr har en del alster nog försvunnit i flytt och städning men jag hoppas att det fortfarande finns lådor på folks vindar som bara väntar på att få bli upptäckta och framplockade! Mitt största dilemma just nu är den där arma solen som envisas med att t o m kika in mellan nedfällda persienner…akvareller gillar ju inte soljus…”

Läs mer om Carinas utställning på http://pappersdockan.wordpress.com/
eller bekanta dig med facebookgruppen http://www.facebook.com/pages/Tre-generationer-pappersdockor/207063299371806.