Årets vuxenstuderande vid Åbo Akademis öppna universitet

Rina Blomqvist har under de tre senaste åren avlagt nätbaserade kurser i historia och konstvetenskap, båda ämnena med goda vitsord. Hennes studiemotivation har varit hög och hennes stora intresse för nämnda ämnen har varit uppenbart.

En lärare beskriver henne såhär: ”Rina var speciellt duktig och kunde utmärkt väl tillämpa kunskapen hon tog till sig och utnyttja den som grund för olika kritiska diskussioner”.

Rina kommer att motta sitt diplom i januari och vi kommer att presentera henne närmare i bloggen efter det.

Prisbelönt handledare som tror på pedagogiken

Ann-Sofie Smeds-Nylund arbetar på Åbo Akademi som universitetslärare i pedagogik. Hennes motivation i livet är att ständigt utvecklas och samtidigt sporra studerande till resultat.

PeM Ann-Sofie Smeds-Nylund tilldelades Handledarpriset år 2016. Utmärkelsen delas ut av Elvings legat. För Ann-Sofie kom priset som en överraskning.

  • Det känns trevligt. Man skulle inte vara lärare om man inte skulle sporras av att se studerande utvecklas. Det är jättekul att se någon nå sina mål. Att sen kanske ha varit en del av den här processen känns bra, säger Ann-Sofie.

Priset delas årligen ut inom Åbo Akademi till handledare som på något vis utmärkt sig i sitt arbete. Priset delades ut med motiveringen: ”… en handledare som är synnerligen engagerad och har ett genuint intresse för studerandenas framgång. Hon är bra på att motivera och ger råd anpassade till studenternas individuella behov.”.

  • Det var roligt att få det här priset för kandidatavhandlingen, den är viktig. Det var inget som var förväntat. Jag gör det jobbet jag är satt för att göra och gör det så bra jag kan, säger Ann-Sofie.

Hur blir man då en god handledare?

Enligt Ann-Sofie är det viktigt att lyssna på och finnas till för studenterna. En god handledare utmanar eleven till att själv tänka till och överskrida nya gränser.

  • Det som jag tycker är spännande är att hjälpa studenterna, hjälpa dom att hitta ett ämne som känns som dom själva. Många kommer hit med en idé så jobbar vi utifrån det. Har man ett ämne klart hjälper man till att strukturera ämnet. Har de en idé hjälper jag dem att förminska idén och att tänka mer strukturerat. Och har de ett intresseområde försöker man formulera ett syfte med avhandlingen. Det gäller att möta människan där den är i sin process, säger Ann-Sofie.

Ann-Sofie är aktiv lärare såväl på Åbo Akademi som på öppna universitetet. Det skapar en helhet som enligt Ann-Sofie kompletterar lärandeprocessen.

  • Jag är passionerat intresserad av mitt ämne, sådär på riktigt. Det är bara intressant att möta människor i olika situationer. På dagarna träffar jag unga som naturligtvis är mera oerfarna. På kvällarna träffar man äldre studerande, som ofta är mitt i arbetslivet. Det är berikande att få erfarenheter ur bägge grupperna, säger Ann-Sofie.

Ann-Sofie lyfter också fram nyttan av att kursdeltagarna kommer ur olika livsskeden. Samtidigt finns det en nytta i att fysiskt kunna träffa andra kursdeltagare.

  • Alla kan läsa på egen hand. Att sen träffas under närstudierna ger en möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter. Det gäller att planera tillfällena så att man verkligen ger utrymme och drar nytta av dessa människors röst. Och jag lär mig själv hur verkligheten ser ut inom olika sektorer, det blir en input av vad som sker i samhället, säger Ann-Sofie.

Pedagogiken bidrar med mycket

Pedagogiken är för många ett bekant ämne men som ofta kopplas ihop med lärare och lärarutbildningen. Men pedagogiken är ett brett ämne som bidrar med nytta till många sektorer, enligt Ann-Sofie.

  • Nyttoaspekten har blivit tydligare bland studerande inom öppna universitetet. Man har insett att en pedagogisk bakgrund tillför nytta till många olika sektorer. Människan i vuxenlivet ska lära sig allt mera. Det är ett ständigt lärande på många sätt, säger Ann-Sofie.

Pedagogiken ligger alltså i tiden. Vad har samhället då för nytta av pedagoger?

  • Vi är alla pedagoger i något skede, vi lär alla av varandra. Vi är kanske den som medverkar till att en annan människa utvecklas, likväl som vi behöver andra människor för att utvecklas. Det är ju en socialkonstruktivistisk syn på lärande, att lära med andra människor. Vi blir människor tillsammans med andra människor, säger Ann-Sofie.

Om vi ser på en mera konkret, personlig nyttoaspekt?

  • Det finns nytta på oändligt många plan. På ett personligt plan får man en större förståelse för sitt eget sätt att lära och vad utbildningen har för betydelse i samhället. Har man barn förstår man barnets utbildningsvärld och dess krav, för att sen kunna hjälpa barnet bättre. På en arbetsplats träffar man ofta nya människor som man behöver hjälpa in i en miljö. Då kan det vara bra att ha reflekterat över nya sätt att hjälpa kolleger. Sen bidrar det till samhällsutvecklingen genom ett starkare allmänt medborgarskap. Det är bara några aspekter, säger Ann-Sofie.

Ann-Sofie inledde sin arbetskarriär som specialsjukskötare. Sedan gav hon sig in på pedagogiken och har arbetat som lärare för vuxna, som rektor på folkhögskola samt arbetat med utvärdering i Jyväskylä innan hon kom till Åbo Akademi.

  • Det är till nytta för mig och förhoppningsvis för studenterna att jag har sett olika delar av vår utbildningsvärld, säger Ann-Sofie.

Det som Ann-Sofie upplever som mest utmanande i arbetet är att hålla sig uppdaterad på forskningsfronten, men det är någonting som arbetsmiljön hjälper till att korrigera.

  • Det finns alltid mera man kunde läsa och studera. Ny kunskap kommer ständigt och man vill ju vara i framkanten. Men den här miljön är fantastisk i det hänseendet; man går in i kafferummet så är det alltid någon som har läst någonting som man börjar diskutera. Det är en fin miljö om man är nyfiken på det man håller på med, säger Ann-Sofie.

Har priset ändrat karaktären av ditt uppdrag?

  • Jag vet inte direkt om jag gjort någonting annorlunda efter just utnämningen. Man förändras ju ständigt. Även jag har en struktur i handledningen så uppstår ändå unika situationer. Det finns en kärna kring bemötandet och samtalet men sist och slutliga är alla så unika att mina metoder förändras vart efter, säger Ann-Sofie.

Text och foto: Stefan Westergård

En praktikants hälsning

Att vara praktikant eller nyanställd är alltid en småspännande process. Det innebär nya ansikten, nya uppgifter och att vistas i en miljö som inledningsvis är ganska obekant. Nåja, nästan. Jag studerar Allmän Pedagogik på fakulteten här i Vasa. Genom detta har jag givetvis gått på ÖPUs kurser och bekantat mig med CLL:s verksamhet på ett eller annat sätt.

Men jobbet, människorna och allt där emellan är ändå nytt. Jag måste ändå erkänna att jag är positivt överraskad över arbetsklimatet. Kollegorna är öppna, uppmuntrande och framför allt är de vanliga människor – det går att prata och umgås med dem som med vem som helst.

Utöver pedagogiken har jag studerat masskommunikation som långt biämne. Det har gett mig arbete som journalist och färdigheterna att jobba med många aspekter av foto-, film-, och grafisk framställning. En del brukar ställa sig frågande till ämneskombinationen, den är kanske lite annorlunda. Personligen tycker jag att den inte kunde vara mer i tiden än den är nu!

Man behöver inte vara insatt för att konstatera att digitaliseringen förekommer i så gott som alla områden i dag. Det handlar inte bara om nya datasystem och media plattformer som konvergerar, det pågår även en förändring i vårt eget förhållande till tekniken. Samtidigt förutsätter många arbetsplatser i dag en bred kompetensfront; beroende på jobbet kan mycket vara låst i förmågan att använda och känna till olika program och funktioner.

Och det är här som jag tycker att CLL har gjort ett fantastiskt arbete med att ta till sig och ge öppna händer vad gäller arbetet. Jag får arbeta med exakt de ämnesområden som jag specialiserat mig för. Det vill säga; jag arbetar inom en organisation med ett pedagogiskt uppdrag. Förutom att vara med i planeringsmöten och delta i den öppna diskussionen har jag fått arbeta med marknadsföring och grafisk framställning. Utöver det kommer jag att ansvara för intervjuer, fotograferings- och filmprojekt i anslutning till CLL:s verksamhet.

Min unga ålder har också uppskattats som en tillgång snarare än en nackdel. Det ger en ny, fräsch insyn i en gammal instans. På så vis vill jag tacka mina kolleger för att jag fått chansen, och framför allt tilltron, att arbeta med mycket mer än mekaniska kontorsuppgifter.

På så vis rekommenderar jag CLL och ÖPU som arbetsgivare. De ger dig en chans att visa ditt kunnande! Mitt tips för egentligen vilken arbetstagare som helst är att låta chefen och kollegerna känna till dina expertområden. Arbetet löper mycket smidigare när man kan samarbeta och hjälpa varandra. Det blir också bra mycket roligare.

Arbetet på CLL förutsätter att man kan hålla många järn i elden, prioritera och eventuellt delegera uppgifter. I varje fall mina uppgifter har varit oerhört mångsidiga. En dag sitter man i ett ledningsmöte för landsomfattande projekt, en annan dag fortbildar jag personalen i kamerabruk. Samtidigt träffar jag många bekanta från studietiden i Åbo Akademis gångar och korridorer. Så ja, jag trivs mycket bra och jag kommer att sakna denna arbetsplats när praktikperioden väl är över!

/Stefan Westergård

CLLsius – nyhetsbrev för livslångt lärande 3-2017

Nyhetsbrev 3/2017 (27.9.2017)

Torbjörn Sandéns ledare

Betydelsefull i Finland

Artiklar

Håkan Hemberg – årets ÖPU-lärare
Interaktivitet och digitala verktyg i undervisningen
Livslång vägledning i fokus
Språkcenterlärare med i digipedagogiskt utvecklingsprojekt

Aktuella utbildningar

Arbetshandledare och organisationskonsulter ger praktisk hjälp
Bli smart på klimat och Östersjön
Programmering i skolan – vad, hur och varför?

Håkan Hemberg – årets ÖPU-lärare – skriver ett blogginlägg

I sedvanlig ordning önskar jag först och främst tacka CLL (Centret för livslångt lärande) och Öppna Universitetet för att jag sedan vårterminen 2013 haft möjligheten att undervisa i grundkurserna (25 sp) inom offentlig förvaltning. Samarbetet med ämnet offentlig förvaltning vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, i Åbo, har löpt smidigt och varit en förutsättning för att min undervisning, främst via inlärningsplattformen Moodle, kunnat hålla en god nivå. Jag vill också rikta ett tack till de kursdeltagare som deltagit i kurserna och flitigt utfört dem samt visat på stort intresse för ämnet offentlig förvaltning. Tack vare att kursdeltagarna har haft varierande bakgrund och erfarenhet har speciellt texterna i reflektionsinläggen bidragit till en bredare syn på det teoretiska innehållet i kurserna. Eftersom förändringar inom det offentliga ständigt är aktuella har det varit lätt att finna diskussionsteman. Det har även varit lärorikt att följa med nyhetsrapporteringen, vilken alltid utgör ett givande och nödvändigt komplement till innehållet i undervisningen.

Flexibilitet omtyckt för vuxenstuderande

Att bli utnämnd till årets ÖPU-lärare är en ärofylld och trevlig överraskning som motiverar inför kommande undervisning och till vidareutveckling av kursernas innehåll. De digitala möjligheterna ökar i snabb takt och bör också utnyttjas. Det har bevisligen varit omtyckt att kurserna haft en viss flexibilitet. För att så många som möjligt skall kunna ta del av kurserna är det för det första viktigt att man kan studera de tider under arbets-/studieveckan som bäst passar en och för det andra bör det finnas en dialog mellan lärare och kursdeltagare, ifall det blir problem med ”deadlines” för uppgifter som skall inlämnas. Som småbarnsförälder har jag förståelse för att personer i olika livs- och arbetssituationer kan råka ut för problem med ”deadlines” även om man planerat studierna och sin tidsanvändning väl och i sådana fall skall problemen gå att lösa tillsammans med läraren.

Kunskap om offentlig förvaltning nyttigt och nödvändigt

Ämnet offentlig förvaltning handlar förenklat om hur politiska beslut bereds, verkställs och uppföljs. Omkring den offentliga förvaltningen ligger flertalet andra ämnen så som bl.a. statskunskap, juridik och ekonomi. Kunskapen kring offentlig förvaltning är nyttig och nödvändig på de flesta arbetsplatser främst inom den statliga och kommunala sektorn, men även inom den privata samt den tredje sektorn. Vi kommer alla i kontakt med statliga och kommunala organisationer i vårt arbete och privat – så det är alltid fördelaktigt att förstå hur förvaltningen fungerar. Kunskapen kan vara en direkt maktfördel som t.ex. kan bidra till att arbetet löper smidigare eller att man som privatperson lättare kan sköta sina ärenden vid kommunen eller statliga instanser. Är man politiskt aktiv är kunskapen om hur förvaltningen fungerar en verklig tillgång i arbetet mot de politiskt ställda målen.

Vägen till offentlig förvaltning

Min egen väg till ämnet offentlig förvaltning inleddes efter min egen studietid (1999-2003), då jag först utbildade mig till lantmäteriingenjör (YH) vid dåvarande Svenska Yrkeshögskolan, numera Novia, och år 2003 började arbeta på dåvarande Arbetskrafts- och näringslivscentralen, i folkmun ”TE-centralen”, som inspektör och senare år 2007 på Lantmäteriverket som förrättningsingenjör. Eftersom arbetsplatserna där jag arbetat innehållit relativt mycket byråkratiskt tjänstemannaarbete och jag funderade på vidareutbildning föll valet på att jag vid sidan av arbetet studerade till, och år 2011 blev utexaminerad politices magister i offentlig förvaltning. Nyttan av att kombinera kunskapen från studierna med arbetslivet och vice versa var stor. Mitt val föll på offentlig förvaltning eftersom jag ansåg ämnet vara direkt nyttigt i arbetslivet som statlig tjänsteman och för att intresset för ämnet nog redan fanns där. I samband med att jag började undervisa i offentlig förvaltning påbörjades även doktorstudier i offentlig förvaltning. Under de ca 15 år som jag nu arbetat som tjänsteman inom staten har kraven på mätbar effektivitet ökat markant. Mitt intresseområde inom forskningen är hur man bör effektivisera verksamheten inom den statliga offentliga förvaltningen så att speciellt den etiska nivån på arbetet och tjänsterna för medborgarna håller en fortsatt hög kvalitet, eller att den t.o.m. förbättras, men till en lägre kostnad. En höjning av kostnadseffektiviteten har länge varit aktuell inom all statlig och kommunal förvaltning och trycket på lägre kostnader är nu väldigt högt. Kostnadseffektivitet kan dock inte pressas fram av arbetstagarna, utan bör skapas genom väl övervägda och ledda förändringar i arbetsmetoderna i nära samarbete med arbetstagarna och i mån av möjlighet med hjälp av ny teknik.

Förkovran är givande och deltagande i allmänbildande kurser vid CLL och Öppna Universitetet är utbildning som oftast upplevs rolig och inspirerande – inte som ett måste. Ett citat av vår gode vän filosofen Platon (427 – 347 f.Kr) lyder: ”Kunskap är näring för själen” och det är även min förhoppning att deltagandet i en kurs i offentlig förvaltning vid ÖPU skall ge mersmak för strävan efter ännu mera kunskap.

Med hopp om fortsatt utveckling!

Håkan Hemberg, PM, doktorand och timlärare i offentlig förvaltning

Håll hjärnan i skick

I mitten av maj arrangerades Åbo Akademis rekreationsdag för personalen. Dagen inleddes med en föreläsning av psykolog Ronnie Grandell, som pratade under rubriken ”Håll hjärnan i skick”.

Det är onaturligt att inte röra på sig för våra kroppar är inte byggd för stillasittande. Samhällsutvecklingen har dock lett till att vi rör på oss allt minder. Vi använder tekniska hjälpmedel, som sociala medier och telefon, för att hålla kontakt istället för att söka upp de människor som vi vill prata och umgås med. Vi utför också alltmera mentalt arbete istället för kroppsarbete. 

Varför borde vi då röra på oss mera?

Motion ger omedelbart resultat t ex i form av jämnare humör och bättre problemlösningsförmåga. Dessutom ökar kreativiteten och förmågan att lära sig när vi rör på oss. Genom motion kan vi också förbättra vår förmåga att kognitivt behandla den kunskap och information som vi tar till oss.

Rörelse och motion har även effekter på medellång sikt. De som motionerar regelbundet lider i mindre grad av ångest och depression samt upplever att de har bättre sömn på grund av en lägre stressnivå. De anser också att de har en högre livskvalitet och en högre kapacitet på jobbet eller i studierna.

På lång sikt ger regelbunden motion därtill en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt för demenssjukdomar.

Lite motion ger positiv effekt

Kroppslig rörelse medför att vi upplever ökad trygghet, lugn och balans i tillvaron. Vår uppmärksamhet vidgas och det blir lättare att hantera och lösa de problem som vi möter.

Även små mängder träning har hälsoeffekter. Korta rörelsestunder stärker koncentrationen och ökar energin. Känn efter hur det känns när du rör på dig! Testa olika motionsformer! Förläng motionsstunderna och välj motionsformer som är roliga. Byt perspektiv från att det är ett måste till att det är en gåva. Små bitar i taget!

Årets öpulärare är utsedd

Håkan Hemberg har under flera år varit en omtyckt lärare på de nätbaserade grundstudierna i offentlig förvaltning som erbjuds av det öppna universitetet vid Åbo Akademi. Hemberg har egen erfarenhet av att delta i nätkurser och började sin karriär vid det öppna universitetet år 2007 då han inledde grundstudierna i det ämne som han senare skulle undervisa i. Han har också varit med och utvecklat och byggt upp kurserna då de har uppdaterats. Nätkurserna i offentlig förvaltning, som varje år lockar ett stort antal vuxenstuderande, får genomgående gott betyg av kursdeltagarna. Såväl Hemberg som kursstrukturen uppskattas för flexibilitet gentemot de studerande.

Öppna universitetet uppvaktade årets ÖPU-lärare den 12 juni i Åbo.

Här kan du läsa mer om hur det gick till när Håkan började studera offentlig förvaltning vid öppna universitetet för att sedan bli lärare på samma kurser han själv gått.

”Att lära sig är lite som en hobby”

Intervju gjord av Joakim Back under hans praktikperiod vid öppna universitetet i Vasa, april-maj 2017.

Ari Sundberg

En av mina uppgifter här vid Öppna universitetet under praktikperioden har varit att intervjua vuxenstuderande som har läst många kurser via oss. En av dessa studerande är Ari Sundberg som studerar allmän- och vuxenpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.

Varför studerar du vid Öpu?
Ari: Jag tycker om att lära mig nya saker och öppna universitetskurser har varit ett praktiskt sätt att studera.

Hur hittade du till ÖPU?
Ari: Första gången jag kom i kontakt med CLL var i samband med att jag inledde mina studier vid Åbo Akademi för snart 30 år sedan. Därefter har jag nu som då återkommit till kurser vid öppna uni.

Vilka ämnen har du studerat?
Ari: Jag har läst kurser i bland annat dramapedagogik, arbetsplatspsykologi, historia och vuxenpedagogik.

Varför just dessa ämnen?
Ari: De har intresserat mig och de har utgjort goda komplement till mina tidigare studier.

Hur upplever du studierna?
Ari: En av de fina sidorna med kurser vid öppna uni är att man där ofta möter deltagare med många olika livserfarenheter som de ofta gärna delar med sig av, vilket ger en intressant dimension till kurserna.

Vad önskar du av ÖPU? (Allt från kurser till praktiska arrangemang)
Ari: Personligen hoppas jag på en möjlighet att läsa vissa ämnen på ämnesstudienivå.

Finns det tillräcklig studiehandledning? Behövs något mera? (För de som är nya i ÅA huset och nya till akademiska studier)
Ari: Jag har upplevt att CLL är bra på att förmedla den information som en studerande kan behöva. Det är svårt för mig att säga vad en ny studerande kunde tänkas behöva för information, då jag själv varit med så länge. Men min erfarenhet har varit att man på CLL är snabba på att svara då man skickar e-post till dem.

Hur går studierna ihop med arbete?
Visst krävs det en extra ansträngning då man kombinerar arbete med studier, men är man intresserad av ämnet så brukar man kunna ordna saken. Det gäller att planera sin tidsanvändning i god tid.

Har du haft någon nytta av studierna i arbetslivet?
Ari: Ja. Vissa kurser har gett en direkt nytta, men oftare har det handlat om att nya kunskaper gett vidgade perspektiv och en personlig utveckling.

Vad har du för mål med studierna?
Ari: Dels hoppas jag lära mig nya saker, få nya perspektiv och nya insikter, dels är själva lärandet roligt. Att lära sig är lite som en hobby.

Mvh, Joakim Back
ÖPU

ÖPU, hälsningar från en praktikant, våren 2017

Hälsningar från Joakim

Jag studerar Allmän och vuxenpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa för andra året. Just andra året är det meningen att vi skall ha praktik, jag valde då att praktisera på Öppna universitet vid Åbo Akademi i Vasa. Praktikperioden har sträckt sig över en 6 veckors period och nu är jag på sista veckan.
Jag valde att praktisera här på grund av att vi var på besök till Centret för Livslångt Lärande i början på våra studier, stämningen var på topp och personalen var mycket trevlig. Under praktikperioden har jag blivit väl omhändertagen och fått insyn i ÖPUs verksamhet ur en helt ny synvinkel än jag hade tidigare!

Jag har själv deltagit i några kurser som Öppna universitetet har ordnat, och via praktiken har jag fått ingående se allt arbete som går in i att planera en kurs, finna lärare osv.

Öppna universitetet är en verksamhet som hör till CLL, de har knappa 80 anställda i Vasa, Åbo och Jakobstad sammanlagt. Öppna universitetet är öppet för alla som är intresserade av att studera av eget intresse eller som vill fortbilda sig eller få ökad yrkeskompetens på sitt område. Öppen universitetsverksamhet fungerar som en slags koordinator mellan fakulteterna, enheterna och de lokala arrangörerna när det gäller kursplanering. Den andra verksamhetsformen som hör till CLL i Vasa är Lärarfortbildningen. Den innefattar allt från kundanpassad fortbildning, speciellt för lärare och kompletterande grundutbildning till mera omfattande utbildnings- och utvecklingsprojekt.

I CLLs kursverksamhet deltar årligen ca 4000 studerande!

Ha en fortsatt trevlig vår!

Mvh. Joakim Back