CLLsius – Nyhetsbrev om livslångt lärande 1-2017

 

 

Nyhetsbrevet på webben (utskick 7.3.2017)

Du kan läsa om

  • Alere – svensk och finsk yrkeshögskoleutbildning under samma tak
  • Data Science i AVOT-projektet (öppna universitetet)
  • Från Vasa ut i världen – med språkstudier i bagaget
  • Hälsoteknologin svarar på nya behov i samhället (öppna universitetet)
  • Tutorlärare – nya resurser i grundskolorna
  • Video förbättrar inlärningen – viktigt att uppdatera lärarnas kunskaper
  • Bandade föreläsningar 2017:
    – Tvåspråkiga lösningar – hot eller möjlighet?
    – Medietanken 2017

Cirkulär ekonomi

Förra veckan samlades ett stort sällskap i Åbo för seminariet ”Advanced Bioresources and Smart Bioproducts”.

Vi fick ta del av synpunkter på hur vi i Finland, Norden och världen fiffigast kan använda en del av de rikedomar jorden ger oss. Här hos oss tänker vi oftast först på skogen som bioresurs, men vi kan dra nytta av vilken (överbliven) biomassa som helst; cellulosa, slaktrester, reningsverkens slam. Senaste jul samlade t ex Neste in skinkspad från allmänheten för utvinning av diesel (http://www.kinkkutemppu.fi/). Allt kan ses som en tillgång och användas till något nytt.

Det här tänket utgör grunden i  den s.k. bioekonomin som i sin tur är en del av den cirkulära ekonomin, Finland strävar till att bli ett av världens ledande länder inom cirkulär ekonomi till år 2025. Cirkulär ekonomi innebär att vi inte tillåter resurser att bli avfall utan håller dem i omlopp (se t ex www.cradlenet.se/cirkular-ekonomi ). Vi designar smart, återanvänder, reparerar, återvinner. Vi använder med samvete.

Hållbarhetsfrågorna är troligen de viktigaste frågorna vi har att handskas med globalt just nu. Öppna universitetet erbjuder varje termin kurser inom temat hållbarhet och vi utvecklar just nu flera nya nätkurser! Det handlar om Nordiska aspekter av hållbar utveckling, om kemikalierna i din vardag och om den ekologiska hållbarheten med planetära gränser och fotavtryck.

Håll koll på http://www.abo.fi/student/miljok och kom med, alla behövs på den här resan!

Johanna Fredenberg, planerare

En planeringseftermiddag

Öpu-teamet i Vasa höll planeringseftermiddag på Tesses cafe igår, onsdag 15.2. Eftermiddagen inleddes med god lunch för att  sedan åtföljas av några timmars intensiv brainstorming. Vyn över Vassorfjärden, direkt utanför fönstret, inspirerade trots att solen ”lyste” med sin frånvaro under fotograferingstillfället.

Bibliotekens uppgifter utökas – syns det bland personalen?

Vi har i Finland haft en bibliotekslag som angett behörighetskrav för anställda vid allmänna bibliotek i vårt land, 60 sp studier i ämnet informationsvetenskap samt en högskoleexamen. Från och med den 1.1.2017 har vi fått en ny Lag om allmänna bibliotek http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20161492 där dessa krav slopats. I den nya lagen (1492/2016) kan man läsa följande: ”Allmänna bibliotek ska ha tillräckligt många anställda med utbildning inom biblioteks- och informationsområdet och tillräckligt många andra anställda.” Vad betyder detta och vad innebär det för personalen vid bibliotek?

Bibliotekens uppgifter har förändrats, utvecklats och utökats. Här har vi säkert orsaken bakom de förändrade kraven för biblioteksarbetare. Idag arbetar t.ex. ungdomsledare och andra i nära samarbete med bibliotek.

Professor, vid ämnet informationsvetenskap, Gunilla Widén skriver i sitt blogginlägg http://blogs.abo.fi/forskarbloggen/tag/informationskompetens/ om tvärvetenskapligheten inom ämnet. Widén nämner bland annat forskningssamarbete med pedagoger och datavetare. Lika som forskningen vinner på tvärvetenskaplighet, så hoppas jag att biblioteken vinner på att man kan ta in andra yrkesgrupper än biblioteksutbildade, så som pedagoger och datavetare (vilket också till en del redan skett). Det är helt klart att detta främst gäller stora bibliotek. Det gäller för alla anställda vid ett bibliotek att kunna ge kunderna den service som man förväntar sig mellan hyllorna och vid kunddatorerna. Kan alla detta? Skall de utbildas? Eller hänvisar man helt enkelt till kolleger med rätt kunskap inom biblioteket? Det är med intresse jag följer utvecklingen de närmaste 5 åren.

Småbarnsmamman som satsar på studier

linda_kastus_familj_460pxSmåbarnsmamman Linda Kastus har blivit utsedd till årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet 2016. När nyhetsbrevets redaktör kontaktar henne för en intervju säger hon att det passar utmärkt, bara vi kan göra intervjun medan minstingen på snart 1 år sover dagssömn. Så är det också med studierna som småbarnsmamma, man får passa på att pussla ihop studierna mellan en massa andra göromål. Titeln årets vuxenstuderande kom därför som en mycket glad överraskning för Kastus:

– Jag blev väldigt överraskad, jag visste inte ens om att det fanns en sådan utmärkelse, skrattar hon.

Många järn i elden

Linda Kastus har studerat ungdomsvetenskap och utvecklingspsykologi vid Öppna universitetet sedan 2012. Hon började med att läsa enskilda kurser, mest för sitt eget intresses skull. Nu har hon skrivit in sig som heltidsstuderande och siktar på en kandidatexamen i socialvetenskaper vid Åbo Akademi. Kastus började studera vid Öppna universitetet efter att ha fått ett tips av en arbetskamrat på ungdomspsykiatrin på Vasa sjukhus. Först studerade hon vid sidan av arbetet, och sedan tog mammaledigheten vid, men Linda Kastus fortsatte studera. Visst kräver det lite planering, och alltid är det inte så lätt, men om man är beredd att satsa är det inte oöverkomligt för den som är energisk.

– Jag tycker om att ha många järn i elden, säger Kastus.

Kombinerar arbete, studier och familjeliv

Från och med nästa höst börjar Linda Kastus jobba igen, och tanken är att fortsätta kombinera arbete, familjeliv och studier. Valet att fortsätta studera trots små barn var trots allt ganska lätt för Kastus. Hon ville inte försumma sig själv trots att hon fick barn, och hon ville fortsätta utvecklas. Enligt Kastus har det varit lätt att studera vid Öppna universitetet, och hon har varit nöjd med den tillmötesgående personalen på Öppna universitetets kontor i Vasa.

– Jag har alltid fått snabba svar och blivit vänligt bemött när jag har vänt mig till personalen med frågor, berättar Kastus.

Givande med blandade grupper

Öppna universitetets kurser är öppna för vem som helst, och Linda Kastus tycker att det är positivt att alla erbjuds möjligheten att studera och utvecklas.

– Det blir en fin blandning av personer i olika livsskeden och med olika livserfarenheter som är på föreläsningarna.

Kursinnehållet på de kurser Linda Kastus har deltagit på har varit bra, och lärarna har varit duktiga med goda kunskaper och erfarenheter. Något direkt negativt med studierna vid Öppna universitetet kommer hon inte på.

– Ibland kan det vara lite knepigt med grupparbeten i så pass blandade grupper, men samtidigt är det givande att diskutera och få fler synvinklar på ett fenomen. Bäst är om diskussionerna sker under föreläsningarna, så behöver man inte försöka pussla ihop så många kalendrar, säger hon.

Förstående omgivning

En förutsättning för att Linda Kastus har kunnat studera är förmågan till planering. En annan är en förstående omgivning. Hennes make har stöttat och hjälpt till, och mor- och farföräldrar till barnen har alltid ställt upp när det har behövts. Familjen kommer givetvis alltid först i planeringen, men Linda Kastus har lyckats få in även studierna i vardagslivet på ett fungerande sätt.

– Om jag har behövt läsa och skriva har jag fått hjälp så att jag har kunnat avlägga kurserna, säger hon.

Förutom det uppenbart positiva med att studera ser Linda Kastus att hon visar ett gott exempel för sina barn när de växer upp.

– Man kan fungera som en förebild för barnen då man har studerat och visat att allt går, bara man vill.

Maria Johansson

linda_kastus_460px

Anna Forsman – årets ÖPU-lärare

20160613_140737_red
Jag vill inleda med att tacka CLL och Öppna Universitetet som kursarrangör – och naturligtvis alla studerande som jag har haft glädjen att träffa genom åren inom ramen för mina kurser – för ett gott samarbete. Det är er förtjänst att jag fått äran att ta emot utmärkelsen ’Årets ÖPU-lärare’. Jag är ödmjukt tacksam och hedrad.

Jag är docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet och universitetslärare i utvecklingspsykologi vid Utbildningslinjen för socialvetenskaper vid Åbo Akademi i Vasa. Jag började undervisa inom ramen för Öppna Universitetet vid Åbo Akademi i Vasa under hösten 2009. Jag var då doktorand i folkhälsovetenskaper och pendlade mellan mina arbetsgivare Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg och Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Vasa, med huvudsaklig arbetsuppgift att forska om den psykiska hälsans främjande och skyddande faktorer och insatser. Eftersom jag sedan tidigare hade en magisterexamen i utvecklingspsykologi från ÅA i Vasa var jag väldigt glad för att återupprätta kontakten och samarbetet till ÅA genom mina uppdrag som ÖPU-lärare.

Jag har sedan dess verkat som kursansvarig i flera olika kurser vid Öppna Universitetet och då främst inom ämnet Hälsokunskap, där jag även var ansvarig för att tillsammans med dåvarande examinator professor Kaj Björkqvist planera studiehelheten när den reformerades år 2013. Det har varit väldigt roligt och givande att få undervisa i mina kompetensområden kring folkhälsans determinanter och relaterad forskning, praxis och policyutveckling – och att på så sätt förhoppningsvis bidra till studerandes kunskapsbyggande inom dessa områden. Det som jag har värdesatt extra mycket när jag undervisat inom ramen för Öppna Universitetet är den bredd och den mångfald som kursgrupperna haft, sett till såväl utbildningsbakgrund som erfarenheter från arbetslivet. Detta har på många sätt berikat undervisningen och även gett mej som lärare nya perspektiv, samtidigt som det har bidragit till att jag har utvecklat mina arbetssätt.

Det som jag som universitetslärare försöker utgå ifrån i min undervisning och handledning är att se till relevans, samt till den samlade forskningsevidens som finns och att alltid lyfta dessa aspekter; Varför är detta viktigt? Och Vad vet vi egentligen om detta ämne? På samma gång som dessa frågeställningar guidar mej som undervisningsplanerare och lärare, hjälper de enligt mina erfarenheter ofta också till i motivationsarbetet och det analytiska tänkandet bland kursdeltagarna. Att på olika sätt belysa både det vi vet och det vi inte vet inom ett visst samhällsaktuellt ämnesområde ger en nyanserad bild av vår kunskap och verksamhet  – och visar framför allt på var vi ännu behöver utvecklas.

Jag trivs väldigt bra i min roll som universitetslärare och uppskattar mycket kontakten som jag får med studerande och kursdeltagare i mitt arbete. Det är genom den kontakten som jag inspireras att kontinuerligt utvecklas i mina kunskapsområden och i mina arbetssätt. Jag ser det som en stor förmån att få bidra till Öppna Universitetets verksamhet – där teori och praktisk relevans många gånger på ett naturligt och okonstlat sätt flätas samman till en givande helhet.

Årets ÖPU-lärare

PhD, docent Anna Forsman har utsetts till årets Öpu-lärare och uppvaktades den 13.6.2016 av öppna universitetet med kaffe och kaka samt gåva och diplom.

Valet av årets öpu-lärare baserar sig på kursutvärderingarna där Anna har fått väldigt positiva och goda omdömen.

Motiveringen lyder: Anna Forsman har årligen haft god genomströmning på sina kurser i kombination med att hon är en engagerad och uppskattad lärare.

Vi gratulerar!

20160613_140737_red