Brett utbud av Öpukurser erbjuds på Åland

Fyra personer på rad i en soffa.

Fr.v. på bilden Pia Sjöstrand, Mirre Schauman, Marita Ahlfors och Annette Hartvik.

Presentationsrundan av våra samarbetsparter fortsätter med Öppna högskolan på Åland. Populäraste kurserna på Åland är inom psykologi, pedagogik och ekonomi. Öppna högskolan vill satsa på ett brett kursutbud och erbjuder därför också kurser i till exempel genusvetenskap, filosofi, konstvetenskap och språk. I praktiken erbjuds samma ämnen som vid Öppna universitetet vid ÅA.

Planeraren Mirjam ”Mirre” Schauman säger att Öppna högskolan är en viktig kugge i Högskolan på Åland och i hela det åländska samhället. ”Kontinuerligt lärande blir allt viktigare i dagens värld”.  

Öppna högskolan har ett brett utbud av kurser och utbildning; öppna universitets- och YH-kurser, fortbildnings- och uppdragskurser, öppna föreläsningar och seminarier samt större utbildningshelheter. Mycket ges i samarbete med Öppna universitetet vid ÅA eller Centret för livslångt lärande (CLL). Kurserna ges som närstudier, distansstudier eller hybridstudier – allt efter behov och möjligheter. För universitets- och YH-kurser gäller en terminsavgift som från och med hösten är 100 € per termin. Fortbildningskurser har skilda kursavgifter. 

Vid Öppna högskolan betjänas du av planerare Mirjam Schauman (universitets- och högskolekurser och större utbildningshelheter), planerare Pia Sjöstrand (fortbildning och uppdrag), Carina Fant (kurssekreterare med service på plats under kurserna) samt enhetschefen Bo Nygård. 

Historia

Ålands sommaruniversitet grundades 1969. Ganska snart, i början av 1970-talet, började man ge kurser även på höst och vår och då i Ålands högskolas regi.  

År 1993 uppgick Ålands sommaruniversitet helt i Ålands högskola. Högskolan på Åland bildades 2003 och då blev Öppna högskolan en enhet inom den. Samarbetet med Åbo Akademi (ÅA) inleddes direkt från start. 

Ta dig en närmare titt på kursutbudet vid Öppna högskolan på Åland, open.ax.

 

Presentation av Öppna universitetets samarbetspart, Hangö sommaruniversitet

Foto på Anne Holmström och Fredrik Åberg.

Öppna universitetets personal har redan presenterats på sociala medier och bloggen. Nu fortsätter vi med presentationer av våra samarbetsparter. Först ut bland samarbetsparterna är Hangö sommaruniversitet.

Vid Hangö sommaruni ordnas årligen Öpukurser inom bland annat följande ämnen: arbetsplatspsykologi, pedagogik, småbarnspedagogik och specialpedagogik.
Vid Hangö sommaruni står rektor Fredrik Åberg och kurssekreterare Anne Holmström till tjänst och svarar på dina frågor rörande kurserna som ordnas där. Kansliets öppethållningstider är må-fre kl. 9:00-11:30 och kl. 13:00-16:00.

Bakgrund
Hangö sommaruni startade sin verksamhet 1966-67 och samarbetet med Åbo Akademi (ÅA) har pågått sedan dess. Fram till slutet av 1990-talet arrangerades alla kurser i Hangö på sommaren. I och med detta kan man säga att ÅA fick en sommartermin vid Hangö su. Undervisningen och de examensinriktade kurserna vid universiteten förändrades och utvecklingen ledde till en alleuropeisk kvantifierad form med europeisk standard. Som en följd av denna utveckling blev till sist sommarterminen för kort för att tillgodose de studerandes studiebehov, vilket ledde till att Hangö su ända från slutet av 1990-talet ordnat examensinriktade studiehelheter året runt. Sommarkurserna har ordnats i Hangö och kurser övriga tider i Helsingfors. På grund av coronapandemin har en stor del av verksamheten digitaliserats.

Vilken typ av kurser ges vid Hangö su?
Vi har i alla tider fokuserat på pedagogiska, psykologiska och historiska ämnen. Grundstudier i allehanda ämnen erbjuds. Under coronan har det mesta arrangerats i digital studieform. Detta kommer säkert att kvarstå men kopplat till en viss mängd närstudier. Det har tyvärr blivit dyrt att bo i Hangö under sommaren. Och här finns så mycket olika sommararrangemang att det kan vara till och med omöjligt att hitta en bäddplats för bara läraren på ett och samma ställe i bara tre dagar! Detta är ingen lätt situation att handskas med och administrera. Så det digitala har nog blivit en räddning för oss.

Vad är det bästa med Hangö och Hangö su?
Det bästa med Hangö är vår unika natur och det bästa med Hangö sommaruni är nog att vi är en mycket flexibel kursarrangör hälsar Fredrik och Anne.

Annat som ni vill lyfta fram?
Hangö sommaruni arrangerar främst vuxenutbildning, men en betydande del av våra studenter är studerande vid ÅA och ÅA-studerande kan läsa Öpukurser gratis vid Hangö su.

Tack till Fredrik och Anne för presentationen av Hangö sommaruni! Vi fortsätter med det goda samarbetet!

Här hittar du hela kursutbudet samt information om avgifter vid Hangö sommaruni.

Till Öppna universitetets kursutbud

”Det finns så mycket att lära sig” – Nicklas från Sverige trivs med Öpustudier

Porträttbild på Nicklas Lundberg.Öpustuderande kan ha väldigt olika mål med sina studier. Målet kan vara att öka sin kompetens eller intresse för ett specifikt ämne. Eller så är målet kanske att söka in och avlägga en högskoleexamen.
Vi bestämde oss för att intervjua Nicklas från Sverige för att höra hur han hittat Öpus kurser och vad han har för mål med sina öpustudier.
Vem är Nicklas?
– Jag är 47 år och arbetar sen 2011 som speciallärare. Tidigare har jag arbetat som lärare och förskollärare. Jag bor i en kommun strax utanför Stockholm. På min fritid tillbringar jag tiden med min familj och leker med min 3 åriga dotter. Jag läser också lite kurser hos er.
Hur kom du på att börja studera vid Öpu?
– Min fru vars föräldrar är uppfödda i Finland, hittade era kurser. Sen bestämde vi oss för att gå en kurs ihop och det gav i sin tur mersmak och på den vägen är det.
Märker du av att du studerar i Finland och inte i Sverige?
– Det är främst tidsskillnaden som jag måste ha koll på. Jag upplever att man i Finland har ett bra system gällande ansökningar dvs. att vem som helst kan söka och bli antagen, det känns demokratiskt. Jag tycker att lärarna och de kurser jag har gått håller en hög standard och att man har en stor tillit och förtroende för de studerande. I Sverige har jag främst studerat på plats, medan här har undervisning som jag deltagit i varit via nätet.
Har du ett mål med dina studier eller gör du det som hobby?
– Jag och min fru har för avsikt att i framtiden flytta till Finland. Innan dess skulle det ha varit bra om jag hunnit skaffat mig behörighet att arbeta som skolkurator. Alternativt skulle jag kunna tänka mig att arbeta på daghem, jag passar därför på att lära mig om ert skolsystem. Men ni har så många intressanta kurser, så för mig är det nog till stor del också en hobby. Det finns så mycket att lära sig och genom att gå kurser får jag möjlighet att fördjupa mig och öka förståelsen om mig själv, andra och inom olika områden. Nu med tanke på kriget i Ukraina känns dock alla planer inför framtiden osäkra.
Trivs du med studierna?
– Ja, jag trivs riktigt bra. Men just när deadlines närmar sig, så undrar jag ibland varför jag använder min fritid till att studera. Men samtidigt får jag ut så mycket av det och det ger mycket mervärde.
Till sist, har det under kurserna hänt något roligt/överraskande t.ex. med språket?
– Ja, det har hänt ibland. Men tyvärr kommer jag inte på något konkret exempel. Att jag inte kommer på något konkret exempel, tyder väl på att kontexten är viktigare än de enskilda begreppen. Jag har liksom förstått hela sammanhanget och har inte alls upplevt att språkliga skillnader skulle utgöra ett hinder.
Tack Nicklas för att du ville dela med dig av dina tankar och erfarenheter av öpustudier!

Öppna universitetet erbjuder två nya Öpuleder i höst

Öpulederna i biovetenskaper och naturvetenskaper öppnar dörrar till många intressanta framtidsyrken.

Dekorativ bild.

 

Utbudet av så kallade Öpuleder ökar. Öpuleden, det vill säga Öppna universitetsleden, är ett alternativt sätt att söka in till Åbo Akademi. Det innebär att man avlägger kurser vid Öppna universitetet och kan sedan med dessa studieresultat ansöka om studieplats för examensstudier och få kurserna till godo inom sin examen.

Det finns nu 16 Öpuleder vid Åbo Akademi, av vilka lederna för biovetenskaper och naturvetenskaper är de nyaste tillskotten.

 

Johanna Fredenberg, utbildningsplanerare vid Öppna universitetet har varit med och tagit fram de två nya lederna.

– Här finns möjligheter att nå framtidsyrken inom branscher som är ”inne” just nu! Båda Öpulederna är också väldigt smidiga, säger Fredenberg.

Båda lederna kräver att man vid Öppna universitetet avlägger 15 studiepoäng inom respektive ämne, Öpuleden i biovetenskaper har ett vitsordskrav på minst 3, i naturvetenskaper finns inget vitsordskrav, för att sedan kunna söka in på basis av avlagda kurser. Vid varje utbildningslinje som har en Öpuled, finns kvoter för hur många som kan tas in via Öpustudier.

– Kurserna som ingår i dessa två Öpuleder kan avläggas på distans, vilket innebär att det är fullt möjligt att göra till exempel vid sidan av arbetet. Båda utbildningslinjerna är väldigt breda, så det finns att välja på vad gäller framtida yrken.

 

Inom biovetenskaper finns två huvudämnen, cell- och molekylär biovetenskap och miljö- och marinbiologi. Inriktning väljer man beroende på om man är mest intresserad av hållbarhetsfrågor, bioteknologi, biokemi eller cellbiologi.

– Utbildningen i naturvetenskaper är väldigt bred vad gäller aspekten teori-praktik, den röda tråden är jordens beskaffenhet. Man kan till exempel rikta in sig på det ganska teoretiska ämnet matematik och sedan jobba till exempel inom finans- och försäkringsbranschen eller som mattelärare, eller studera geologi, som kan ge jobb inom oljeborrning eller gruvdrift. Där emellan ryms en hel del annat, möjligheterna är många, säger Fredenberg.

De två nya Öpulederna är ännu under utveckling men det går att avlägga kurser inom dem redan nu.

– Särskilt kursutbudet i Öpuleden för naturvetenskaper är fortfarande under utveckling men från och med nästa år ska det finnas kurser som representerar alla ämnen inom utbildningslinjen, nu har vi ännu endast en del av dem.

 

Öppna universitetslederna har under de senaste två åren ökat i popularitet. Våren 2021 sökte 78 personer till Åbo Akademi via Öpuleden, 38 antogs. Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet är nöjd med utvecklingen.

– Vi har satsat på att förädla Öpulederna för att göra dem till smidiga antagningsalternativ. Lederna är särskilt lämpliga för dem som inte riktigt vet vad den vill studera, vid Öppna universitetet har man möjlighet att prova på olika kurser för att hitta det man är intresserad av. Också de som redan är i arbetslivet och vill ta steget vidare i karriären kan effektivera sina studier genom att först studera vid Öpu och sedan via Öpuleden få studieplats för examen, säger Saarinen.

 

Information om Öpulederna finns på adressen abo.fi/opuleden.
Läs om polisen Martina Mäntynen, som via Öpuleden tog examen i rättsvetenskaper.
Till Öppna universitetets kursutbud.

Text: Mia Henriksson
Bild: Pixabay

 

Öppna universitetet vid ÅA svarar på efterfrågan på litteraturvetenskap och djurrätt

Dekorativ bild.

 

Anmälan till höstens kurser vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) öppnar den 16 augusti. Öpu har ett mångsidigt utbud på närmare 300 kurser under läsåret 2021–2022.

Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade – man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att avlägga dem. De flesta av Öpus kurser är distanskurser eller nätkurser, vilket innebär att man kan delta i dem oberoende av var man bor.

Nyheter för i år är bland annat grundstudier i litteraturvetenskap och en kurshelhet i djurrätt.

Utbildningsplanerare Katariina Humina säger att man vid Öpu vill svara på en efterfrågan på studier i litteraturvetenskap på svenska.

– Hittills har vi erbjudit olika specialkurser i litteraturvetenskap, de har varit omtyckta och välbesökta. Men vi märker helt klart att det finns efterfrågan på grundstudier, till exempel inom biblioteksbranschen frågar man efter grundstudier i litteraturvetenskap, som är en bra kombination med informationsvetenskap, som Öpu också erbjuder, säger Humina.

Grundstudierna omfattar 25 studiepoäng och inleds 27 september 2021 med kursen Introduktion i litteraturvetenskap på 10 studiepoäng. Också i ämnet informationsvetenskap ges en grundkurs på fem studiepoäng, samt kurserna Informationsledning (5 sp) och Informationssamhället (5 sp).

Kurshelheten i djurrätt, AniLex, fyller en lucka inom rättsvetenskapen globalt. Det råder brist på möjligheter att studera djurrätt – såväl i Norden, Europa som i hela världen. Kurshelheten har tagits fram av Birgitta Wahlberg, som är universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi och en föregångare inom området i den ännu ganska snäva skaran personer i hela världen med vetenskaplig expertis inom djurrätt.

AniLex består av nio kurser, som alla går online på engelska. För de tre första kurserna krävs inga tidigare kunskaper inom rättsvetenskap och de sex följande kurserna kan man avlägga endera med de tre första kurserna som bas eller med annan motsvarande, bevislig rättsvetenskaplig bakgrund.

– Egentligen kan gemene man ha intresse av att avlägga kurserna, alla är välkomna, men särskilt, utöver studerande från olika akademiska områden i Norden, hoppas jag att tjänstemän inom olika förvaltningsområden deltar i kurserna. Det skulle också vara glädjande om lagstiftare, riksdagsledamöter, skulle delta i kurserna, säger Wahlberg.

Öppna universitetets utbud på så kallade Öpuleder ökar detta läsår. Öppna universitetsleden (Öpuleden) är en alternativ form av antagning, där man läser universitetskurser utan att vara inskriven och kan sedan med de avklarade kurserna ansöka om studieplats för examensstudier vid Åbo Akademi. Om man kommer in får man kurserna till godo inom sin examen.

Utbildningschef Majlen Saarinen vid Åbo Akademis Öppna universitet säger att Öpuleden som antagningsform funnits redan länge men konceptet har under de senaste åren utvecklats rejält. Numera finns det förnyade Öpuleder, som omfattar 15–30 studiepoäng, till 16 av Åbo Akademis utbildningslinjer. De senaste tillskotten är Öpulederna i biovetenskaper och i naturvetenskaper, som godkändes alldeles på tröskeln till sommaren och startar under hösten.

– Öpulederna ökar i popularitet och har blivit en betydande antagningsform. En fördel med de studerande som kommer in via Öpuleden är också att de vet vad de gett sig in på, eftersom de redan studerat ifrågavarande ämne. De vet att det är just det här de vill studera, säger Saarinen.

Öppna universitetets kursanmälan öppnar 16.8.2021, kl. 8.00. Avgiften för att studera vid Öpu är 50 euro/termin. För dem som avlägger kurser via någon av Öpus samarbetsparter kan en avgift tillkomma.

 

För mera information:

 Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet
Majlen Saarinen
Telefon: 046 920 2598

Utbildningsplanerare för bl.a. litteraturvetenskap
Katariina Humina
Telefon: 046 920 2261

Universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi
Birgitta Wahlberg
Telefon: 040 563 6107

Kurshelhet i djurrätt erbjuds internationellt online

Kurshelheten AniLex som ges av Öppna universitetet vid Åbo Akademi fyller en lucka inom rättsvetenskapen globalt. Internationella toppnamn som föreläsare.

En brun tjur.

Det råder brist på möjligheter att studera djurrätt – såväl i Norden, Europa som i hela världen.

– Vi är i en utvecklingsfas vad gäller djurrätten. Man kan ju tycka att vi borde ha kommit längre men vi i Finland har faktiskt expertis som inte finns i Norden och som är uppskattad i övriga Europa. Här kan vi nästan redan säga att djurrätt är ett etablerat rättsvetenskapligt område, medan det till exempel i Sverige inte finns ett enda universitet där man kan studera och avlägga kurser i djurrätt.

Det säger Birgitta Wahlberg, universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi, och konstaterar att tre personer i Finland doktorerat i djurrätt, hon själv vid Åbo Akademi, Visa Kurki som arbetar vid Helsingfors universitet, och Tarja Koskela vid Östra Finlands universitet. Wahlberg är en föregångare inom området och en i den ökande skaran personer i hela världen med vetenskaplig expertis inom djurrätt.

Nu tar hon nästa steg och har utvecklat kurshelheten AniLex som via Öppna universitetet vid Åbo Akademi erbjuds internationellt. Nio kurser på fem studiepoäng var, alla går online på engelska med toppföreläsare från Finland och hela världen.

– Det är fantastiskt att vi kan dela med oss av den kunskap som finns. Det finns efterfrågan och ett stort behov av kunnande inom djurrätt.

Wahlberg säger att vi aldrig har nyttjat djur så mycket som vi gör nu – och det utan ett nödvändighetskriterium.

– Vi förädlar, använder, dödar och slaktar, utan att det är nödvändigt för vår överlevnad. Vi skövlar både natur och miljö med det sätt på vilket vi använder djuren. Klimatkrisen, biodiversitetsförlusterna, zoonoserna – alla dessa sammanbinds med hur vi använder djur. Fortsätter vi förstör vi även våra egna överlevnadsmöjligheter.

 

Utöver de etiska frågorna, uppkommer också olika juridiska spörsmål i och med nyttjandet av djur. Spörsmål som behöver lösas.

– Frågan kan ställas, om inte djurrättsliga frågor kan lösas inom  förvaltningsrätten, rättsfilosofin eller miljörätten? Men det som skiljer dessa från djurrätten är att de närmar sig frågorna ur ett mänskocentrerat perspektiv medan djurrätten har en zoocentrisk synvinkel.

Det zoocentriska synsättet innebär att vi närmar oss de rättsliga spörsmålen med djuret i fokus och den kunskapen vi har idag om andra kännande varelser än människan.

– Det här perspektivet utmanar det traditionella tänkesättet om förhållandet mellan människa och andra djur, och därmed även vårt sätt att leva. Vårt sätt att leva väcker rättsliga frågor och då man närmar sig forskningsfrågor från ett nytt perspektiv kan det leda till nya resultat och utveckling av rättsläget. Nya sätt att tänka och agera har även tidigare i människans historia format samhället i stort.

Enligt Wahlberg har studerande inga problem med att förstå betydelsen och sammankopplingen av hur vi nyttjar djur med till exempel pandemin vi lever med för tillfället. Bland annat därför efterfrågas kurser i djurrätt återkommande. Hon hoppas därför att studerande från olika akademiska områden särskilt i Norden ska hitta AniLex-kurserna. Man kan ta enskilda kurser eller avlägga dem som en helhet. För studerande vid Åbo Akademi kan helheten utgöra ett biämne.

– Egentligen kan gemene man ha intresse av att avlägga kurserna, alla är välkomna, men särskilt utöver studerande hoppas jag att tjänstemän inom olika förvaltningsområden deltar i kurserna. Det skulle också vara glädjande om lagstiftare, riksdagsledamöter, skulle delta i kurserna.

För de tre första kurserna krävs inga tidigare kunskaper inom rättsvetenskap och de sex följande kurserna kan man avlägga endera med de tre första kurserna som bas eller med annan motsvarande, bevislig rättsvetenskaplig bakgrund.

– Utgångspunkten ligger i den nordiska eller europeiska rätten men via inlämningsuppgifterna speglar var och en innehållet mot sitt eget lands rättssystem och lagstiftning, det möjliggör deltagande också utanför Norden och Europa. En del frågor är också globala  som till exempel frågan om djurs rättsliga status.

 

Utöver Wahlberg själv kommer toppnamn inom djurrätt att undervisa i kurserna, bland andra redan nämnda Kurki och Koskela, Sacha Lucassen från Center for Animal Defens i Danmark, som är specialist på EU- och straffrätt och Pamela D. Frasch från Lewis & Clark Law School i USA som är expert på livsmedelsrätt.

– Vi har föreläsare bland annat från Finland, Danmark, England, Frankrike och USA, som lovat ställa upp och dela med sig av sin kunskap, säger Wahlberg.

Wahlberg påminner om att en av universitetens centrala uppgifter är att vara före sin tid – och i frågan om djurrätt har hon alltid varit det.

– Jag är så glad över att professorn i offentlig rätt vid Åbo Akademi, Markku Suksi, hela vägen trott på och stött mina strävanden för utvecklingen av djurrätt vid Åbo Akademi. Nu börjar vi vara i ett läge där vi på ett betydande sätt bidrar till utvecklingen av ett samhälle i vilken även andra kännande varelser än bara människan i rättslig bemärkelse högaktas. För det behövs vetenskapsbaserad undervisning på universitetsnivå så att vi kan reagera normativt på de oförrätter vi möter i nutid och som vi bör tillrättagöra i samhället, avslutar Wahlberg.

Fakta AniLex

Lässvårigheten hindrade inte Öpustudier 

Fanny Neittaanmäki har alltid fått jobba extra för att klara studierna – hon uppmanar alla med funktionsvariationer att våga fråga, det finns stöd att få.  

Portsättbild på Fanny Neittaanmäki.

Foto: Jenni Helin.

Det är mycket som är bra nu, drömmar som gått i uppfyllelse! Fanny Neittaanmäki har precis fått fastanställning vid Åbo stadsbibliotek, jobb på bibliotek har varit drömyrket sedan tonåren. Hon har fått studera på svenska, ett språk som hon säger sig ha haft en kärleksrelation till sedan högstadiet, hon har både lärt sig att skriva vetenskapliga texter och att small talka på svenska och kommit i kontakt med det finlandssvenska kulturarvet. 

Egentligen rings vi för att tala om hur det är att studera om man har en funktionsvariation men allt det här positiva kom först. Det har gått bra, endast två kurser återstår tills hon är behörig bibliotekarie. Fanny har studerat informationsvetenskap vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.  

– Det är tack vare Öpustudierna jag kunde få fastanställning. Jag är väldigt lycklig över mitt jobb och har verkligen trivts med studierna. Atmosfären vid Åbo Akademi är så positiv och man bemöter varandra på ett öppet och vänligt sätt, det känns som ett hem för mig.  

Fanny har läshinder. Inte av det traditionella slaget att bokstäverna byter plats, men hon har svårt att ta in text hon läser, det är lättare att förstå innehållet om hon till exempel hör innehållet men i textform är det svårt. Diagnosen fick hon först i vuxen ålder, när hon studerade etnologi vid Jyväskylä universitet.  

– Jag märkte av mitt läshinder ganska tidigt och har under åren blivit väldigt kreativ med att hitta olika egna knep i studiernaDet går till exempel lättare om jag läser all text högt, men det kräver väldigt mycket extra kraft att göra det och alltid går det ju inte. Jag har under skoltiden fått jobba hårdare och jobba extra. Mitt i kandidatstudierna i etnologi fick jag diagnosen, i och med det fick jag tillgång till Celias litteratur och studentlitteratur i talboksformat och med stöd av dem avlade jag både kandidat- och magisterexamen i snabb takt och full av iver. 

Trots lässvårigheten har Fanny alltid varit intresserad av att studera och lära sig nytt, hon har också skaffat sig pedagogisk behörighet vid sidan av sina andra utbildningar.  

 

Tillgängligt material viktigt

Fanny använder en läsare, en liten apparat som gör att hon kan lyssna på textdokument. Läsaren kräver att dokumentet är i ett visst format, .txt eller .rtfOfta lyssnar hon också på ljudböcker via mobiltelefonen. Ett alternativ för personer med lässvårighet kan vara att använda en skärmläsare, som läser upp text från datorskärmen, också här kan det tekniska ställa till med problem. Till exempel PDF-dokument, som är väldigt vanligt förekommande, måste vara ett visst format för att skärmläsaren ska kunna läsa dem – de får inte vara scannade eller sparade som en bild. Sådana dokument kan inte Fanny heller använda, eftersom hon behöver kopiera texten och spara den i ett format som hennes läsare klarar av. Likaså kan en text som är indelad i spalter ställa till med problem, eftersom läsaren ofta läser upp textblocken i fel ordning.  

För en synskadad som använder skärmläsare är det väldigt viktigt att webbsidornas struktur är logisk och tekniskt rätt uppbyggd så att skärmläsaren läser i rätt ordning, att bilder har så kallade alt-texter, det vill säga korta beskrivningar på vad bilden föreställer och att länkarna på webbsidan är gjorda på ett tillgängligt sätt.  

– Det finns många olika slags läshinder, en del har koncentrationssvårigheter och därför svårt med långa texter, andra kanske har en synskada, och så vidare. Det är väldigt viktigt att se hela skalan av funktionsvariationer när man vill förbättra tillgängligheten i studierna.  

 

Attityderna har blivit bättre

Överlag säger sig Fanny ha blivit väl bemött vad gäller lässvårigheten. Oftast handlar det om att man inte varit medveten om att materialet som erbjuds inte fungerar, något som varit möjligt att fixa när det påpekats. 

– Man måste som studerande våga fråga och vara lite svår men alla vågar tyvärr inte påpeka brister i tillgängligheten. 

Fanny säger att medvetenheten och attityderna har ändrats enormt sedan hon började studera första gången. Tidigare var inställningen mer att den studerande är en svår person, lat eller egendomlig, om man påpekade tillgänglighetsfrågor. Nu talas det mer öppet om funktionsvariationer och också EU:s nya tillgänglighetsdirektiv har ökat medvetenheten. 

Under åren har också tillgången till digitala tjänster ökat. Till exempel Celia, som Fanny fick tillgång till i och med sin diagnos, är ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering, som producerar litteratur som tal- och punktskriftsböcker åt alla som har svårt att läsa en vanlig bok. 

– Utan Celias ljudböcker skulle jag inte vara där jag är idag. De har hjälpt mig jättemycket. Det är numera lättare att få tillgång till Celias material, det lönar sig att kolla deras utbud. 

 

Våga fråga

Fanny uppmuntrar alla med funktionsvariation att våga fråga! Fråga kursplaneraren eller läraren, fråga andra med liknande problem, fråga Celia. Samtidigt uppmanar hon utbildningsinstanserna att aktivt kommunicera att det finns hjälp och stöd att få – genom att informera om vilka tjänster som finns och hur de kan nås, signalerar man också välvilja.  

Och man kan fråga bibliotekspersonalen, det säger biblioteksfunktionären själv.  

– Det har hänt ibland i mitt jobb vid Åbobibban att elever kommer och frågar efter en kort bok. De ser trötta ut och berättar att läraren har sagt att de måste läsa en bok men de vill läsa så lite som möjligt. Jag känner så bra igen mig. På högstadiet var det tortyr för mig att läsa en hel bok. Min inställning till dessa tonåringar är inte att de är lata, utan att de behöver hitta en intressant bok som är lätt att ta till sig. De behöver hitta en väg som passar dem, för att komma in i bibliotekets och böckernas värld, säger Fanny Neittaanmäki.  

 

Öppna universitetet vill bli bättre på tillgänglighet

Öppna universitetet vid Åbo Akademi jobbar  att bli bättre på tillgänglighet i studierna. Medvetenheten och viljan har länge funnits men under det senaste året har man satt särskild fokus på tillgänglighet.  

Inför att EU:s tillgänglighetsdirektiv trädde i kraft jobbade man på att göra webbsidorna mer tillgängliga, ett fortgående arbeteNu har man också sett över processen för hur man kan stöda studerande vars studier försvåras av en funktionsvariation. Bland annat har man utsett två personer, Rebecca Karlsson i Åbo och Christina Loo i Vasa, med särskilt ansvar för tillgänglighetsfrågor. Studerande får vända sig till dem för diskussioner om utmaningar i studierna, tips och råd om studieteknik samt möjligheten till individuella arrangemang. Det kan handla om möjligheten att få tilläggstid i tentamen, att få tentera muntligt, att få tentera i separat utrymme eller motsvarande.   

Karlsson och Loo ser gärna att Öpustuderande tar kontakt:  

– Det är viktigt att utbildning är tillgängligt för alla och att nedsatt syn, läs- och skrivsvårigheter, nedsatt hörsel eller annat inte hindrar någon från att delta i Öppna universitetets kurser

Kontaktuppgifter och mera information relaterat till tillgänglighet vid Öpu, under Tillgänglighet och individuella arrangemang.

Celias webbplats.

Text: Mia Henriksson
Bild Jenni Helin

Öpuleden är en väg att söka in till Åbo Akademi

Den alternativa antagningsformen, Öpuleden, har tagit stora steg framåt i och med projektet Toinen reitti yliopistoon – Alternativ väg till universitetet (TRY).

Två unga personer går upp för en trappa.

Finland har som mål att höja utbildnings- och kunskapsnivån. Strävan är att 50 procent av alla 25–34-åringar ska ha en högskoleutbildning år 2030, när det i dagsläget är 40 procent i samma åldersgrupp som har det. Bland annat det här ambitiösa målet kräver nytänk i universitetsvärlden – man behöver fler sätt att anta studerande och man behöver utveckla stödfunktionerna för att de studerande så smidigt som möjligt kan ta sig igenom sina studier.

Projektet Toinen reitti yliopistoon – Alternativ väg till universitetet (TRY) har jobbat för att göra Öpuleden till en trovärdig form av universitetsantagning. Öpuleden, det vill säga Öppna universitetsleden, innebär att man avlägger vissa kurser med tillräckligt höga vitsord vid Öppna universitetet och kan sedan med dessa studieresultat ansöka om studieplats för examensstudier och få kurserna till godo inom sin examen.

Ansökan till Öpuleden sker i gemensam ansökan, och i samband med det ska man också sända in intyg över avlagda Öpustudier. I år är gemensam ansökan till högskolor den 17−31 mars.

 

TRY-projektet inleddes 2018 och avslutas under våren 2021. Utbildningschef Majlen Saarinen vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi beskriver TYR-projektet som ett ovanligt lyckat projekt.

– Projektet hade ett konkret mål, att utveckla alternativa antagningsvägar till universiteten. Det har vi lyckats med. Öpulederna utkristalliserades som den viktigaste formen av alternativ antagningsväg. Utvecklingen fortsätter naturligtvis också efter att projektet nu tar slut men vi har en klar riktning för hur vi ska fortsätta, säger Saarinen.

Fjorton av Åbo Akademis utbildningslinjer har nu en Öpuled som omfattar 15–30 studiepoäng. Ytterligare två planeras redan aktivt och målet är att alla utbildningslinjer så småningom ska erbjuda antagning via Öpuleden som alternativ.

– Det är helt klart att det finns behov av alternativa antagningsförfaranden vid sidan av betygsantagning och urvalsprov. Öpuleden är särskilt lämplig för dem som inte riktigt vet vad den vill studera, vid Öppna universitetet har man möjlighet att prova på olika kurser. Vi har också sett flera vuxna gå Öpuleden, de tar steget vidare i karriären och kan effektivera sina studier genom att först studera vid Öpu och sedan via Öpuleden få studieplats för examen.

 

Inom TRY-projektet hade man också fokus på att utveckla informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna utgående från den studerandes behov. Antagningsgrunderna och behörighetskraven ska vara rimliga och tydligt kommunicerade och den studerande ska få stöd både före och under studierna. Vid Åbo Akademis Öppna universitet har projektet satt igång många processer kring kommunikation och studerandestöd.

– Samarbetet inom projektet har gett oss många goda tips och idéer. Vid Öpu har vi vidtagit olika åtgärder, bland annat har vi en arbetsgrupp som jobbar med att förbättra informationen på webbsidorna, vi har utsett ansvarspersoner för tillgänglighet för att underlätta för studerande med funktionsnedsättning, och vi har en arbetsgrupp som ska klargöra processen för det övergripande studerandestödet. De känns bra att kunna konstatera att vi verkligen tar stora steg framåt just nu, säger Saarinen.

 

Fakta: 

TRY-projektet (2018–2021) finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet. I projektet medverkade 11 universitet, 2 läroanstalter för fritt bildningsarbete och över 30 studieämnen. I styrgruppen fanns dessutom en bred representation av olika intressentgrupper från studerande, aktörer inom fritt bildningsarbete och studiehandledare, till universitet utanför projektet (LUT och Hanken).

Slutrapporten för Toinen reitti yliopistoon-projektet Marginaalista vakiintuneeksi valintatavaksi : ideoita avoimen väylän kehittämiseen.

En sammanfattning av Alternativ väg till universitetet-projektets publikation Från nykomling till etablerat ansökningssätt – idéer för utvecklande av öppna ansökningsleder.

Information om Öpulederna vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.

Text: Mia Henriksson

Personalpresentation: Daniel Rönnberg

Daniel Rönnberg

Hejsan! Mitt namn är Daniel Rönnberg och jag jobbar som sekreterare vid Åbokansliet sedan december förra året. Till mina uppgifter administration i form av registrering av kursdeltagare och vitsord, fakturering och skrivning av intyg. Dessutom sköter jag om Öppna universitetets mail, vilket gör att jag dagligen kommer i kontakt med studerande. Att börja ett nytt jobb mitt under en pågående pandemi har definitivt varit omtumlande, men som tur är har jag härliga kolleger som hjälpt mig och svarat på alla mina frågor.

Daniels växter

Min studiebakgrund ligger inom folkrätt och hållbar utveckling, något som jag fortsatt att utveckla mina kunskaper inom även efter att jag blivit utexaminerad. På fritiden tycker jag om att vara ute i naturen, gå på promenader och lyssna på poddar (USA-podden och Klotet är favoriterna!). Dessutom har mitt intresse för grönväxter blivit allt större under senaste året. På bilden ovan syns en del av samlingen som får sola under växtlampan under vinterhalvåret.

Rättigheter, förmåner och tjänster – allt detta och mycket till på kursen i förvaltningsrätt nästa vår

fötter trottoar

I din vardag möter du förvaltningsrättsliga frågor då du söker kontakt med myndigheter för att få ta del av lagstadgade rättigheter och förmåner. Exempel på detta är då du ansöker om dagvårdsplats till ditt barn, lämnar in ansökan om bygglov till kommunen då du vill bygga hus, eller då du efter antagning till högskolestudier ansöker om studiesociala förmåner från FPA.

Förfarandet hur ärenden, som i exemplen ovan, inleds, behandlas och avgörs av myndigheter regleras i lag. Den materiella lagstadgade rättigheten, som tex. rätten till studiestöd, konkretiseras för individer genom ett förvaltningsförfarande som leder till ett förvaltningsbeslut.

Myndigheter kan även självmant inleda och ta beslut i ärenden som påverkar ditt och andras vardagsliv. Då du är med om att planera byaföreningens höstmarknad, får du veta att regionen drabbats av en smittosam sjukdom som sprids i oroväckande takt. För att stävja smittspridningen fattar regionförvaltningsverket beslut om begränsningar av sammankomster.

Offentlig maktutövning i form av enskilda beslut om fördelar, rättigheter och skyldigheter som myndigheter vidtar med stöd av lag kan ses som kärnan i förvaltningsrätten. Men, det offentliga har också hand om verksamheter av olika slag. Konkreta exempel är grundläggande undervisning och social- och hälsovårdstjänster. Då du hör till en given åldersgrupp kan du bli vaccinerad mot en sjukdom under givna klocktider i vissa lokaler, som skolelev tar du del av undervisningen i den klass du går i, etc.  Regleringen av förfarandet hur denna typ av offentlig verksamhet/offentliga tjänster konkretiseras hittas i den specifika lagstiftningen, som kan ge ett brett utrymme för myndigheter i att välja förfaranden och tillvägagångssätt. Kravet på god förvaltning ger dock för handen att vissa principer bör förverkligas i all förvaltningsverksamhet.

Hur förfarandet i förvaltningsärenden regleras och vad principerna om god förvaltning innebär, hör till de stora helheterna som behandlas i kursen Förvaltningsrätt, 5 sp. Därtill behandlas hur förvaltningens organisering är rättsligt reglerad och hur tillsyn av myndighetsverksamhet och överprövning av myndighetsbeslut sker.

I slutet av våren går en version av kursen Förvaltningsrätt, 5 sp. vid Öppna universitetet och anmälan till kursen öppnar 21.12.2020. Mer information om kursen hittar du i studiehandboken. Vid frågor kan du kontakta utbildningsplanerare Emil Oljemark, som även fungerar som lärare i denna kurs.

https://www.abo.fi/opu-amnen/rattsvetenskap/