Första helgen i oktober deltog lärarna i historia vid Vasa övningsskola i det av Svenska litteratursällskapet och Förbundet för lärarna i historia och samhällslära r.f. anordnade seminariet– Kanon i konkurrens. Syftet med seminariet var att samla lärare i historia i grundskolan och gymnasiet från hela Svenskfinland för att diskutera huruvida det existerar eller finns behov av ett finskt historiekanon, samt vad som kunde och borde göras för att öka intresset för ämnet historia. Det är ett faktum att humanistiska ämnen överlag idag har mycket svårt att fylla antagningskvoterna vid landets universitet och att antalet skribenter i humanistiskt inriktade realämnen har minskat kraftigt i hela landet under de senaste åren.
Seminariet hölls i Ständerhuset i Helsingfors under två dagar. Båda dagarna inleddes av seminariets keynotes, Fil. Dr. Claus Haas från Aarhus universitet och docent Niklas Amnert från Linnéuniversitetet. Claus Haas föreläste om dansk historiekanon och vi kunde konstatera att undervisningen i historia i Danmark utgår från dansk historia, till skillnad från undervisningen i historia i Finland där fokus ligger på allmäneuropeisk historia. I Danmark har debatten mycket handlat om huruvida den danska historieundervisningen är för nationalistisk i ett mångkulturellt samhälle. Niklas Amnert fokuserade på temat historisk kunskap i sitt föredrag. Han har forskat i hur vi uppfattar historisk kunskap och vad detta egentligen är, vilket var mycket intressant med tanke på kommande nya läroplaner i både grundskolan och gymnasiet.
Undertecknad, som också har ingått i den arbetsgrupp som har planerat seminariet, föreläste tillsammans med lektor Petter Wallenius om var tyngdpunkterna ligger i den finländska undervisningen i historia utgående från nugällande och kommande LP. Professor Henrik Meinander kommenterade och ledde diskussionen efteråt och Fil.dr. Derek Fewster vid Helsingfors universitet fortsatte på samma tema i en mycket intressant föreläsning med rubriken Kanon i historieundervisningen – fossil nationalism i stagnerat vatten? Vi kunde konstatera att det finns en skillnad i historiesynen på svenskt och finskt håll i Finland, vilket inte alltid är helt oproblematiskt. Övriga programpunkter på seminariet var workshoppar, paneldiskussion, samt föreläsning om den genushistoriska utmaningen i historieundervisningen.
Det är mycket viktigt och av stor relevans att ämneslärare i historia har möjlighet att med jämna mellanrum träffas och diskutera och framförallt problematisera innehållet i historieundervisningen. Dylika seminarier hjälper oss att kritiskt reflektera över vår egen undervisning, vårt undervisningsämne, samt vår roll som lärare. En kritiskt tänkande lärare stöder också denna viktiga kompetens hos eleverna. Därför ser vi med stor förväntan fram emot del två i detta seminarium som redan är under planering vid SLS.
Johanna Bonäs