En eftermiddag i mars fick vi i skolbiblioteksgruppen samt andra intresserade i olika skolor möjligheten att få delta i en inspirationseftermiddag i Academill med Johan Unenge som inspiratör och föreläsare.
Unenge började eftermiddagen med att berätta om sin bakgrund, arbetet som läsambassadör samt tankar kring hur man främjar läsning. Frågan han började med att ställa oss var hur vi kan motivera barn att läsa. Unenge poängterade att vi behöver ta till vara på motivationen hos barnen. Han drog paralleller till när det var frågan om ifall serier var positivt eller negativt att läsa, jämfört med, som han benämner det, “riktiga böcker”.
Efter 5000 timmar blir man en god läsare
Unenge förklarade att forskning visat att barn som kommer från en icke-läsande familj har ett ordförråd på 7000 ord. Ett barn som kommer från en läsande familj har ett ordförråd på 17 000 ord. I Sverige går var femte kille ut grundskolan utan att kunna förstå enklare text i en dagstidning. Dessutom poängterade Unenge att en god läsare är en person som läst ungefär 5000 timmar. Precis som med mycket annat, behöver läsningen tränas för att den ska bli bra.
När börjar då motivationen till läsning? frågade Unenge. Jo, det är redan då barnet är litet och till exempel får höra godnattsagor hemma. På tio år har procenten barn som får lyssna på en godnattsaga minskat från 78 % till 36 %. Det är alltså 42 procent färre barn som får hört en godnattsaga än för tio år sedan.
I Sverige kom Skolbibliotekslagen år 2011. Målet är att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Vidare förklarade Unenge att skolbiblioteket ska fungera som stöd i skolans arbete och i elevernas lärande samt i arbetet att uppnå de uppsatta målen.
En fråga som Unenge ställde publiken var hur man i skolan kombinerar den instrumentella läsningen med nöjesläsning. Då vi i skolbiblioteksgruppen diskuterade detta kom vi fram till att vi i Vasa övningsskola har en god strategi då det kommer till att kombinera de olika lässtilarna. Varje klass har inbokat en bibliotekstid där eleverna får välja vad de själva vill läsa. Eleverna får tid att i klassen läsa de böcker de valt och de får även ta hem böckerna. I vår skola prioriterar vi nöjesläsningen samtidigt som vi inte prioriterar bort den instrumentella läsningen. Unenge förklarade att skolorna i Sverige är väldigt resultatfokuserade och därför prioriterar bort nöjesläsningen med motiveringen att de inte har tid för den.
Varför ska man läsa böcker?
Unenge presenterade sex stycken motiveringar till varför läsning är så viktigt:
- Läsning väcker nyfikenhet
- Läsning ger allmänbildning
- Läsning väcker och utvecklar empatiförmågan…
- .. och det kritiska tänkandet
- Läsning ger läsaren en samhällsorientering
- Analysförmågan utvecklas
Unenge stannade upp och poängterade att det kritiska tänkandet är ytterst viktigt i dagens samhälle.
Vilken är den största utmaningen för ett bibliotek i en digitaliserad värld?
En föreläsning med fokus på läsning kan inte undgå frågan som många ställer: hur ska bibliotek med fysiska böcker kunna konkurrera med de digitala böckerna? Unenge berättade om ett projekt i Sverige som inrett en husvagn som ett bibliotek. Denna husvagn reste runt på fotbollscuper och i pauserna mellan matcherna sattes fatboys i form av fotbollar ut och barnen fick möjlighet att läsa böcker. Böckerna var strategiskt utvalda så att barnen skulle hinna färdigt på en paus. Det här motiverade barnen att läsa.
Unenge presenterade olika projekt inom läsning i Sverige:
- Paus projektet, som samarbetar med idrottsledare runt om i Sverige med syfte att inspirera flera unga som har idrott som hobby att läsa böcker på sin fritid.
- Läsrörelsen, i samarbete med McDonalds’s Happy meal – måltider, delar ut böcker som barnen får istället för leksaker. Detta koncept har vi också tagit del av på finskt håll.
- Berättelser som förändrar. Ett projekt som Läsrörelsen under 2017 genomförde i 200 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Deltagarna fick läsa böcker och delta i stora bokcirklar.
- Läsdelegationen, som arbetar läsfrämjande och bland annat har som syfte att skapa mötesplatser med rum för läsning både i och utanför skolan.
Katrina Åkerholm, en av våra ämneslärare i modersmål och litteratur samt medverkande i arbetsgruppen för skolans bibliotek, höll en presentation om vårt skolbibliotek som är i utveckling. Under hösten 2017 har vi ordnat bland annat Monster-vecka samt Julens läsutmaning. Nu under våren har vi ordnat Vänvecka. Dessutom håller vi på att utveckla “Läslandet” vars mål är att inspirera till läsning och främja läslust.På gång i Vasa
Under eftermiddagen fick deltagarna även höra olika projekt som är på gång i skolorna runt om i Vasa. Lena Sågfors från Vasa stadsbibliotek deltog med en presentation av vad som är på gång i Vasa stadsbibliotek. 4 bibliotekspedagoger är anställda med målgruppen barn och unga. Förra året gjordes 212 bokprat samt 145 guidningar eller handledningar. Dessutom hölls det 189 sagostunder. Just nu är projekt Läspulsen Lukupulssi igång. Projektet verkar läsfrämjande och fungerar som ett stöd till regionens bibliotek. Vi hoppas få veta mera snart!
Dagen avslutades med frågor och diskussion. Unenge bjöd dessutom på en kort serie där han beskrev ungdomars fantasiförmåga samt lust till läsning och berättelser:
Vi i skolbiblioteksgruppen hoppas kunna motivera eleverna till läsning samt skapa en lärmiljö som ökar läslusten. Nu under våren planerar vi en “min berättelse”- vecka (läsvecka) där eleverna får dela med sig av sina berättelser. Vi hoppas få in många fina texter! Dessutom planerar vi även en läsutmaning för sommaren.