SETT 2018 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 11-13 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av ett urval av det vi fick ta del av under mässan.

Lärarens och lärandets roll i en digitaliserad skola – Björn Sjöden, FD

Björn Sjöden är kognitionsvetare och lektor i utbildningsvetenskap vid Halmstads universitet. Till SETT mässan var han inbjuden av nationalencyklopedin för att prata om läraren och lärandets roll i en digitaliserad skola. Sjöden konstaterade i sin föreläsning att lärarna måste lära sig att sålla bland allt digitalt material som finns på nätet. De tillgängliga digitala verktygen är väldigt många, men ingen lärare har tid att gå igenom till exempel de över 200 000 appar som finns tillgängliga inom området utbildning på app store. Lärare kan inte förväntas kunna allt men nog förväntas kunna gör produktiva val då det gäller vilka digitala verktyd man använder i klassen.

Sjöden ville inte direkt ge råd om vilka digital verktyg man bör använda men visade ändå hur några verktyg, som han tyckte var bra, fungerade. Verktygen som nämndes var Bettys brain, magiska trädgården och posterlet. Dessa verktyg har enligt Sjöden följande gemensamma nämnare.

• de är digitalt funktionella
• de är pedagogiskt agnostiska (de meddelar inte nödvändigtvis vad som är rätt och fel)
• de innehåller klara strategier för lärande oberoende av ämne
• de kombinerar flera olika sätt att lära sig

Att digitaliseringen verkligen är här är ett faktum. Sjöden konstaterade att det i den senaste undersökningen av internetvanor kunnat påvisas att 100 % av alla 12-15 åringar i Sverige nu använder youtube som en del av sitt lärande i sin vardag. Målet för både lärare och elever bör vara att gå från Know how till Understand why.

Ökad elevaktivitet med digitala verktyg – Patricia Diaz

Patricia Diaz berättade hur hon använder olika digitala verktyg för att höja elevaktiviteten i klassrummet och för att skapa mer interaktiva moment under lektionerna. Förutom sina favoritverktyg hon talat om tidigare, Kahoot, Socrative, Padlet, Quizlet och Mentimeter, nämnde hon också Quizalize och Quizizz.

Vidare behandlade hon också följande responsverktyg:

• Classroom screen: ett gratis verktyg som hon använder för synliggörande av mål, tid etc.
• Whiteboard.fi: t.ex Låt alla elever svara på frågan med mini-whiteboards
• Meetingwords: kollaborativ öppen yta för kollaborativt skrivande; varje deltagare får egen färg.
• Flipgrid: liknar Padlet, men en videoplattform för diskussion och presentation. Eleven lämnar in sina bidrag i videoform.

Ny bok utkommer hösten 2018:  Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning, Patricia Diaz.

Läsning i ett digitalt samhälle – Jenny Edwardsson

Jenny Edwardsson, lärare och författade, talade om att förändrade läsvanor är ett faktum – vi läser allt mer digital text. Hon menade att det i skolan är viktigt att utgå från de läspraktiker som eleverna ingår i på sin fritid. Vidare talade hon om att läsning av digitala texter kräver:

1) grundläggande läsförmåga
2) förmåga att förstå och tolka olika modaliteter(menyer, hyperlänkar, bilder)  Egen fundering: fragmentisering, genreblandning
3) hantera tekniken (vilken webbläsare ska användas)
4) navigera (sökstrategier, återvändsgränder)
5) källkritisk förmåga (källtillit?)

Jenny beskrev också THIEVES som är en metod för att utöka läsförståelsen i texter.  THIEVES går ut på att förhandsgranska texten innan själva läsningen sker. THIEVES är en förkortning/akronym av:

T =  title (titel)
H = headings (rubriker/överskrifter)
I = introduction (introduktion/inledning)
E = every first sentence in a paragraph (varje första mening i varje stycke)
V = visuals and vocabulary (bilder/grafik och ord)
E = end of chapter questions (frågorna i slutet av kapitlen)
S = so what?/summary (sammanfattning)

IKT – hur får man det att hända i klassrummen? – Mats Jonsson och Daniel Norrman, Grindtorpsskolan i Botkyrka kommun.

För ett antal år sedan fick Grindtorpsskolan datorer till eleverna – men inte mycket hände. Mats och Daniel poängterade vikten av att höja lärarnas IKT kompetens så att de digitala verktygen blir en naturlig del av undervisningen.

Man kom att utgå från följande frågor:

• Vart ska vi ?
• Vad står det i läroplanen om IKT?
• Vad ska eleverna kunna i olika årskurser?
• Vad kan man göra i klassrummet för att lära eleverna?
• Vilket stöd behöver lärarna?

I Grindtorpsskolan ansåg man att det är mycket viktigt att alla lärare besitter grundläggande IKT kompetens. Så småningom kom man därför att utveckla CAPI (Comprehensive Analysis of Proficiency in ICT) som är ett mätverktyg för IKT-kompetens.

”Det kan användas av organisationer eller individer för att sätta mål eller mäta nuvarande kompetensnivå – en utvecklingstrappa. När man lär sig saker så är det fördelaktigt att bryta ner kunskapen i mindre delar. Den centrala komponenten i CAPI är en lång lista över bänkmärken (milstolpar) för IKT-kompetens. Listan är indelad i kategorier och nivåer med stegrande svårighetsgrad. Förutom CAPI-testet så innehåller den här webbsidan också övningar som kan utveckla IKT-kompetens från förskolan och uppåt.”

CAPI med tillhörande material för både elever och lärare verkar vara en intressant helhet för utvecklingen av IKT-kompetens i skolor och kommuner. Materialet är fritt att använda och utveckla, så därför kunde skolledare, tutorlärare och IT-pedagoger även i Svenskfinland  gärna bekanta sig med det.

Joachim Hofman
Tina Liljeblad
Kristina Skjäl
Andreas Sundstedt