Ny läroplan siktar mot framtiden

Vi borde se skolan mindre som ett ställe där det arrangeras undervisning och mera som platsen som möjliggör lärande. Så säger filosofen Lauri Järvilehto som skrivit boken Hauskan oppimisen vallankumous. Motivation är ett centralt begrepp, lärande skall vara lustfyllt. Många pedagoger är inne på samma linje. Pasi Sahlberg, just nu gästprofessor i Harvard, talar om passion och kreativitet, att finna och att utveckla dem.

Just nu genomgår skolvärlden en förnyelseprocess, då nya läroplaner utformas. Under hösten fastställs den nationella grunden och därmed kan det lokala läroplansarbetet sätta igång på allvar. De nya läroplanerna tas i bruk hösten 2016 för förskolan och grundskolan, för gymnasiets del möjligen först 2017.
Utbildningsstyrelsen vill se skolan som en lärande organisation där verksamhetskulturen kännetecknas av välbefinnande och en trygg vardag, kommunikation och mångsidiga arbetssätt, kulturell mångfald och språkmedvetenhet, delaktighet och demokrati, ansvar för miljön och en hållbar framtid samt jämställdhet och likvärdighet.

Kompetensområden som förväntas genomsyra allt skolarbete formuleras i samma termer som skolans verksamhetskultur: eleverna lär genom att uppleva och utmanas att tänka och reflektera över det egna lärandet, att hantera vardagen, att delta och påverka och utveckla en hållbar livsstil. Digital kompetens, kulturell och kommunikativ kompetens, multimodalitet samt arbetslivskompetens och entreprenörskap kompletterar listan av framtida kompetenser.

I Vasa skrivs den lokala läroplanen i samverkan mellan den kommunala skolan och Vasa övningsskola. Den nationella processen, som startade redan 2012 har involverat intressegrupper och medborgare bredare än tidigare och önskan är att detta fortsätter på det lokala planet. Allas röst skall höras. I maj riktades en enkät till stadens invånare med möjlighet att kommentera de mest grundläggande frågorna i läroplanen, om värdegrunden, synen på lärande, framtidens kompetenser och skolans verksamhetskultur. Enkäten besvarades av drygt 300 personer varav 70 % vårdnadshavare, 15 % blivande vårdnadshavare och 15 % skolpersonal.

I enkäten ombads vasaborna reflektera över värdegrunden och delge sin syn på skolans uppdrag. Frågorna berörde vad som är viktigt för barnets individuella och sociala utveckling samt hur hemmen i samverkan med skolan kan stöda utvecklandet av önskade kompetenser.

Nästan hälften av de svarande lyfte fram glädje i lärandet som den viktigaste faktorn för barns individuella utveckling. Trygghet och uppmuntran ansågs också viktiga. För den sociala utvecklingen betonades strakt växelverkan med andra, men också välmående, delaktighet och vänskap.

Frågor i anslutning till samhällsutvecklingen gav klara besked om att respekt för andra är en central faktor, men parallellt med detta också självkännedom och öppenhet för olikhet för att främja mångfald. Något förvånande var att den egna kulturidentiteten inte ansågs som speciellt viktig och inte heller teoretiskt kunnande.

Hur skolan kan stöda utvecklandet av en hållbar livsstil rådde det mera delade meningar om, dock så att positivt tänkande lyftes fram av många, liksom uppfinningsrikedom. Kunnande runt ekologi och konsumtion betonades också. Ekonomisk kunskap och samhällsengagemang sågs inte som avgörande.

Viktigast för barnets egen framtid ansågs tron på den egna förmågan vara. Också sociala färdigheter och förmåga att hantera vardagen betonades. Hemmet kan stöda skolans verksamhet framför allt i att hantera motgångar och ställa upp mål samt öva uthållighet och problemlösningsförmåga.

Arbetsfördelningen mellan hem och skola var rätt tydlig. Hemmens viktigaste uppgift är främjandet av barnets självkännedom och skolans uppgift att utveckla samarbetsförmågan. Sunda levnadsvanor ankommer mer på hemmet, liksom utvecklandet av empati medan skolan får stå för kreativitet och kritiskt tänkande.

I den sista frågan om framtidens kompetenser ansåg hälften av de svarande att förmågan att ta hand om sig själv och hantera vardagen är allra viktigast. Självständigt tänkande och förmåga att ständigt lära sig nya saker kom på klar andra plats. Följande val var olika aspekter av kommunikativ förmåga och delaktighet. Sist på prioritetslistan finner vi IKT-kompetens, arbetslivskompetens och kulturell kompetens.

Resultatet av enkäten, tillsammans med annat material från olika intressegrupper samt lokala planer och strategier, kommer att användas i formandet av läroplanerna för skolorna i Vasa.

Gun Jakobsson

1 thoughts on “Ny läroplan siktar mot framtiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.