Internetdagarna i Stockholm är ett årligen återkommande evenemang som samlar människor från olika professioner för att ägna sig åt en mängd olika ”spår”, som olika teman kallas. Gemensamt för dem alla är att de på sätt eller annat inbegriper användningen av internet. Bland årets spår fanns Artificiell intelligens: Det nya gränslandet, Sociala medier efter buzzwords, hype och backlash och Engagera mera – bakom kulisserna hos SVT (med Fab Freddie från Barnkanalen).

Själv ägnade jag mig åt skolspåret, Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?. Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar, började med att berätta om de digitala lektioner Internetstiftelsen lagt upp på nätet. Lektionerna är ett fritt material som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. De lektioner som används mest tar upp programmering och källkritik, och Kristina påpekade att det bara är en liten del av det som ingår i digital kompetens. Vi får inte glömma att digital kompetens också betyder att förstå digitaliseringens påverkan på samhället och att kunna använda sig av digitala verktyg för att lösa problem och föra fram sina tankar och idéer. Hon konstaterade att det finns lektioner som tar upp de här aspekterna, men av någon anledning är de inte lika populära som de tidigare nämnda.

Jag fick också tillfälle att lyssna till en gammal bekant och tillika favorit, Linda Mannila. Hon berättade om situationen i vår grundskola. Hon nämnde programmet Den nya grundskolan och tutorlärarna som bidragande orsaker till att digitaliseringen av den finländska skolan kommit igång, även om vi ännu bara är i början och det finns mycket som behöver göras ännu. Hon påtalade att det finns stora skillnader i hur långt olika skolor/kommuner kommit i arbetet. Hon påminde om att det är bra att utvärdera situationen emellanåt så att man får en bild över hur långt man kommit.

Lisa Söderlund från Kodcentrum talade om att undervisningen i programmering inte bara får handla om kodning, för programmering är så mycket mer. Det här är något jag hört Linda Mannila tala om flera gånger, och kan inte annat än hålla med. Programmering är problemlösning i grupp. Det gäller att analysera ett problem, bryta ner det in mindre delar och testa sig fram till lösningsmodeller för ett delproblem i taget. Man måste vara färdig att testa, förbättra och testa sina lösningar igen. Lisa gav tre tips till den som vill börja arbeta med programmering i sin undervisning:

1. Utforska ihop med eleverna
2. Börja enkelt
3. Våga misslyckas!

Ett annat inslag på Internetdagarna är inbjudna talare, så kallade Keynote-talare. Bland årets talare kan nämnas minnesmästaren Ed Cooke, professorn i astrofysik Max Tegmark och futuristen Ben Hammersley. En del inspelade keynotes kan man se på Internetdagarnas hemsida.  Längst ner på sidan finns också en del inspelade spår från dagarna.

Ben Hammersley förklarade att en futurist har till yrke att tyda de tecken och trender som finns omkring oss och med hjälp av dem beskriva hur vår framtid vad gäller till exempel tjänster, prylar eller värderingar. Teknologi, samhälle och kultur är faktorer en futurist behöver ta i beaktande. Så långt fram i tiden som en futurist med en viss träffsäkerhet kan ”se” kallas ”forecast horizon”, ungefär prognoshorisont på svenska. Ben berättade att förr låg den horisonten cirka 20 år i framtiden, men nu utvecklas allt så snabbt att horisonten ligger bara tre år bort.

Till sist tipsade Ben om hur man kan få sig själv, sin familj och sitt företag att hinna ikapp tiden, att börja verka i 2018. Tekniken kallas ”Constant Legacy-Free Reinvention”, vilket betyder någonting i stil med ”Kontinuerligt åter-uppfinnande utan gammal teknik”, och består av att reflektera över två frågor för varje handling man utför. Den första är: ”vilket problem löser jag genom att göra det här?” och den andra är ”om jag skulle behöva lösa just det problemet för första gången någonsin idag, och jag måste använda moderna verktyg, hur skulle jag göra det?”. Här kan det krävas en del googlande och tid menar han, men det kommer att vara värt det.

Om man gör det här, menade Ben, kommer man att märka att man inte har någon orsak att göra många av de saker man gör. Man kan alltså sluta göra dem. Vidare kommer man att hitta nya och bättre sätt att göra andra saker. Orsaken till att man inte hittat de här bättre sätten tidigare är helt enkelt att man inte gjort sig besväret att leta. Det här gör att man hinner ikapp sin samtid, och när man har gjort det har man lättare att ana hur framtiden blir och göra smarta beslut inför den.

Jag vill avslutningsvis tacka Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och ÅA:s resestipendium för ekonomiskt stöd som möjliggjorde mitt deltagande i Internetdagarna 2018. Tack!

”Äntligen en teknisk grej som ger mig ett mervärde!”

Stina Ahlmark berättar om hur hon använder appen Seesaw när hon undervisar i textilslöjd vid Vasa övningsskola.

Temat för årets finlandssvenska utbildningskonferens 26-27.9.2018 i Helsingfors var att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap. Konferensen riktade sig till lärare och rektorer inom grundläggande utbildning.

Under onsdagen inspirerades vi av James Nottingham som gav exempel på kreativa och motiverande arbetssätt kopplade till forskning. Han är en pedagogisk utvecklare och författare. I skolans bibliotek finns två av hans böcker som vi varmt rekommenderar.

James Nottingham gav konkreta exempel på hur pedagoger genom att fokusera på respons, utmaning, reflektion och självkänsla kan skapa lärmiljöer som motiverar elever till reflektion över eget lärande. Han utmanade också deltagarna att ständigt under föreläsningen stanna upp och reflektera kring:

• Hur kan man stöda barn och unga att anta utmaningar?
• Hur kan vi stöda eleverna att våga välja ett mera utmanande och spännande alternativ?
• Hurdan respons ger effekt?
• Hur ska vi utmana och stöda dem som redan presterar bra men inte gör framsteg
• Hur synliggör man progression?

Inspiration, idéer, diskussioner och delad glädje bjöd  Nottingham oss på den första dagen!

Dag två av  den finlandssvenska utbildningskonferensen började med Keith Krueger som berättade om smarta maskiner och framtiden för utbildningsdesign. Därefter delade vi oss i mindre grupper och fördjupade oss i olika teman, allt från kraften i kollegialt lärande, demokratididaktik till pedagogisk dokumentation och digital portfolio i småbarnspedagogiken.

Under utbildningens andra dag kunde vi också välja bland flera parallellprogram. Vi tog del av bland annat följande program.

”Du lär bättre då du står”

Minna Huotilainen, som är professor i pedagogik och docent i kognitionsvetenskap, har skrivit boken “Keskittymiskyvyn elvytysopas”. Hennes föreläsning var inspirerande. Hon berättade att vi lever i “Säheltämisen vuosikymmen” vilket innebär att många saker sker samtidigt och att vi riktar uppmärksamheten på flera saker samtidigt vilket kan leda till okoncentration och stress.

Huotilainen gav oss enkelt genomförbara förslag att ta med till skolan. Ett kort gymnatiserande på ca 2 minuter strax innan ett test/förhör förbättrar resultatet.  Ifall eleverna står inför ett kognitivt krävande lärandetillfälle är det viktigt att komma ihåg att man inte alltid lär sig bäst sittande.

Formativa arbetssätt och formativ bedömning 

Tutorläraren Mia Skog från Raseborg förklarade begreppen formativ och summativ bedömning mycket bildlikt. ”När kocken smakar på soppan är det formativ bedömning, men när restauranggästen avsmakar soppan är det summativ utvärdering. Mia gav oss också en checklista för för formativ bedömning.

Synligt lärande, kooperativt lärande berättade  Maria Friman, Seminarieskolan och Maria Malmsten, Katarinaskolan om. Målen för deras workshop var:

• Uppleva vikten av rätt feedback
• Inse betydelsen av att eleven har ett tydligt mål för sitt lärande
• Få idéer för hur man kan göra lärandet synligt i klassen och hur man kan arbeta kooperativt

Som avslutning några citat från dagarna:

”Det enda säkra i dag är förändring” (Gun Oker-Blom, UBS)

”Developing the uniquely human will be essential” (Påstående från symposium om globalt medborgarskap, mars 2018)

”I haven´t failed. I´ve just found 10 000 ways that won´t work”. (Thomas Edison)

”Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning”. (Winston Churchill)

Slutligen fick vi ta del av skådespelaren Tom Pöystis träffsäkra berättelser om att leka på allvar. På fotot Gun Oker-Blom och Tom Pöysti som var klasskamrater under åren som elever i Zilliacuskaskolan.

Tack till alla som var med! Vi känner oss inspirerade !

Allt  seminariematerial finns på Utbildningsstyrelsens hemsida under adressen: https://www.oph.fi/om_oss/seminarier_och_konferensmaterial/103/0/finlandssvensk_utbildningskonferens_2018

Vi som deltog i utbildningskonferensen var:

Jan Alin, Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Henrik Friberg, Gun-Britt Kull-West,  Annika Lassus och Annika Långgård,

Varje sommar träffas övningsskollärarna till utbildningsdagar och denna sommar var det vår tur att arrangera och stå värd för de välbesökta dagarna. Mitt under den varmaste sommartiden 1.-3-8.2018 hade vi 120 deltagare från alla övningsskolor hos oss i Vasa. Temat för dagarna var det ”Energiska Vasa” som ju faller sig självklart när evenemanget ordnas i Vasa. Glädjande nog poängterade stadsdirektör Häyry den mänskliga energin i sitt välkomsttal och han såg likheter mellan lärprocessen och ett energiverk. Han betonade också att ingen skola klarar sig ensam och det är också orsaken till att övningsskolornas lärare och rektorer träffas för att inspireras, lära och dela med sig. Det är också pedagogiskt viktigt att som enda svenskspråkiga övningsskola ha kontaktnätverk till det finska Finland för att säkra en jämlik lärarutbildning för våra lärarstuderande i praktik hos oss.

Under tre dagar hinner man med en hel del och vi ville dela med oss ett urval av den kunskap som finns i vårt eget universitet och i Vasa och därtill bjuda in deltagarna att njuta av vårt världsnatur- och kulturarv. Då dagarna ordnas inför ett nytt läsår och inföll då sommaren i Finland bjöd på tropisk hetta behövde deltagarna få njuta av ett inspirerande mångsidigt program.

Stadens mottagning i stadshuset hör till traditionen och där fick vi njuta av tal, sång och musik samt tilltugg. I värmen var det bra att ha solfjäder med!

Först ut bland de inbjudna föreläsarna var professor Kari Uusikylä, Vasas egen pojke. Kari berättade kring rubriken ”Katso ihmistä – Se människan”. Kari är känd för sin forskning kring särbegåvningar och kreativitet. Han betonade i sin framställning att det ska räcka att vara ett helt vanligt barn och att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna är avgörande. Varje barn behöver åtminstone en som bryr sig och det är lärarens uppgift att tillrättalägga så att varje barn finner sina talanger. Kari presenterade så många klokheter att alla inte ryms med i en bloggtext men här några utvalda: Den kreativa människan är oberoende och djärv! Uppmuntrar vi allt för mycket till perfektionism? Tillåter vi misslyckanden? Uppmuntrar vi kreativitet? Ser vi tillräckligt det goda i varje elev? Hur bemöter vi olika elever?

Då övningsskolornas lärare träffas hör det till traditionen att åtminstone ett inslag i programmet berör vårt gemensamma handledaruppdrag. Vår egen handledningsguru, universitetslärare Renata Svedlin talade kring rubridken ”Ohjauksen muuttuvat muodot- Handledningens föränderliga former”. Hon presenterade sin praktiknära forskning från det nordiska projektet ”Professionell utveckling genom vejledning” där flera av våra egna lärare varit engagerade.

I reklamen inför dagarna gjordes en You tube-video med slogan ”I eget land- till havs- i vårt grannland” http://suho2018.blogspot.com/  . Således ställde vi kosan med Wasa Line till Umeå torsdag morgon och kom hem vid midnatt. Programmet på färjan bestod av företagsamhetsfostran ur flera synvinklar. Janne Elo som forskar inom ämnet filosoferade kring begreppet ur ett bredare perspektiv medan YES verksamhetsledare Sanna Lehtonen och distrikstchef Inger-Aaltonen berättade om YES-verksamheten. Varje övningsskola fick också ett undervisningspaket med sig hem. Framme i Umeå var det fritid. De flesta föreläsningarna gick i huvudsak på finska men under hemvägen fick vi njuta av Norrlandspedagogen och inspiratören Micke Hermanson som presenterade ”Grej of the Day”. Grej of the Day är mikrolektioner om olika faktaområden. “Kunskap ska vara coolt!” poängterar Micke då han delar ut armband med den slogan till alla åhörare som vågat sätta sig på första stolraden. För så gott som alla våra finskspråkiga vänner var det nog första gången de kom i kontakt med Micke. På Facebook finns också FB-gruppen Grej of The Day där lärare delar med sig av sina mikrolektioner.

Den avslutande föreläsningen på fredag hölls av professor Petri Salo under rubriken ”Luottamus energiana koulun johtamisessa – Tillit som energi i ledandet av skolan”. Petris föreläsning var mycket uppskattad av deltagarna.

”Skall vi alla inkommande läsår tillsammans utveckla undervisning och ledarskap vid övningsskolorna – med beaktande av både digitalisering och genom aktionsforskning?”

Den sista dagen höll även föreningen SUHO (Suomen Harjoittelukoulujen opettajat), som står bakom sommardagarna, sitt års- och styrelsemöte. Vandringsklockan gick vidare till Oulun normaalikoulu som ordnar dagarna inkommande sommar.

De innehållsrika dagarna avslutades med gemensamma samkväm som uppmuntrade deltagarna att nätverka och utbyta tankar.

Festmiddagen ordnades på Berny´s restaurang ute vid Replotbron med fin välkomstmottagning, värdinna och program av skolans husband.

Sommardagarna innebär att ett flertal av våra lärare har varit engagerade i planering och genomförande och därtill har flera ställt upp i programmet. Alla förtjänar ett stort tack!

Linda Degerman har doktorerat om elevers kunskaper och attityder om klimatförändringen. I det här avsnittet berättar hon om sin forskning och om vad man kan göra i grundskolan för att göra eleverna klimatsmarta.

eNorssi-vårdagar 2018 i Nyslott

Barnen och ungdomen är Finlands framtid! Under tre aprildagar i Nyslott samlades representanter från Finlands övningsskolor för att fördomsfritt låta sig hänföras av nya pedagogiska idéer och dryfta frågor i anslutning till skolans framtid. Temat för dagarna utgick från start-up företagare inom den pedagogiska IT-branschen, innovationer och internationalism. Som Keynote-föreläsare fick vi höra ägaren av hotell Punkaharju Saimi Hoyer, Janne Neuvonen från BCaster OY och Ulla Engström som skapat applikationen ThingLink. Engström berättade om teknologins inverkan på lärandet och de möjligheter de virtuella miljöerna kan ge för skapande av ett immersivt lärande dvs. möjligheten för användaren att uppleva den virtuella världen som den riktiga världen. Jag fick själv uppleva det immersiva lärandets potential då jag med VR-glasögon kastade mig utför en utmanande störtloppsbana en av dagarna. Den upplevelse och den känsla som lämnade i min kropp var mycket större en den platta filmrutans bild av störtloppsbanan. Jag var på riktigt med om loppet. Min arbetsgrupp diskuterade de pedagogiska tillämpningarna och möjligheterna det immersiva lärandet kan tillföra undervisningen.

Savon Sanomat intervjuade Ulla Engström om hennes företag som idag finns placerat i Kalifornien. I artikeln kan man bekanta sig med hennes tankar och se exempel på hur ThingLink kan utnyttjas i undervisningen.

https://ita-savo.fi/uutiset/lahella/6d2ebdeb-3443-406d-847f-6e908ccdd8ac

Ulla Engström, ThingLink

eNorssi-dagarna varvades med fina föreläsningar men är också intensiva arbetsdagar där deltagarna finns i grupperna för TuTkoKe (Tutkimus ja kokeilu- forskning och försök), Handledning, Läroplan, och IT. I arbetsgrupperna delar varje övningsskola med sig av aktualiteter som pågår i den egna skolan och utvecklar verksamheten. Vi har aktiva medlemmar i speciellt arbetsgrupperna för läroplansutveckling, IT och handledning. Inom läroplansgruppen är man på slutrakan med arbetet med en publikation om mångsidig bedömning. Annika Lassus från oss har en central roll i denna arbetsgrupp. För den som vill bekanta sig med eNorssi-dagarnas program och de olika arbetsgruppernas resultat från dagarna kan man göra det via länken nertill

http://www.enorssi.fi/enorssi-verkosto/asiakirjoja-1/20172018/Savonlinnan%20kevatseminaari%202018

Till övningsskolornas uppgift hör också att sprida goda modeller och resultat från forsknings- och försöksverksamhet. Under dagarna publicerades en digital bok om lär- och verksamhetsmiljöerna och hur man inom övningsskolorna utvecklar dem. I publikationen kan man bekanta sig med bland annat vår klasslärare Minna Rimpiläs artikel Digiskutt ur ett lärarperspektiv.

Publikationen öppnas genom att klicka på bilden.

eNorssi-verksamheten är ett viktigt sammanlänkande forum för övningsskolorna. Vår ordförande i eNorssi Tapio Heino, ledande rektor vid Rauman normaalikoulu, överräckte ordförandeklubban till Heikki Ervast, ledande rektor vid Rovaniemen normaalikoulu. Vi önskar Heikki välkommen som ordförande!

eNorssis nya ordförande Heikki Ervast med ordförandeklubban i högsta hugg och Tapio Heino som avtackades.

Elisabet Backlund-Kärjenmäki

En eftermiddag i mars fick vi i skolbiblioteksgruppen samt andra intresserade i olika skolor möjligheten att få delta i en inspirationseftermiddag i Academill med Johan Unenge som inspiratör och föreläsare.

Unenge började eftermiddagen med att berätta om sin bakgrund, arbetet som läsambassadör samt tankar kring hur man främjar läsning. Frågan han började med att ställa oss var hur vi kan motivera barn att läsa. Unenge poängterade att vi behöver ta till vara på motivationen hos barnen. Han drog paralleller till när det var frågan om ifall serier var positivt eller negativt att läsa, jämfört med, som han benämner det, “riktiga böcker”.

Efter 5000 timmar blir man en god läsare

Unenge förklarade att forskning visat att barn som kommer från en icke-läsande familj har ett ordförråd på 7000 ord. Ett barn som kommer från en läsande familj har ett ordförråd på 17 000 ord. I Sverige går var femte kille ut grundskolan utan att kunna förstå enklare text i en dagstidning. Dessutom poängterade Unenge att en god läsare är en person som läst ungefär 5000 timmar. Precis som med mycket annat, behöver läsningen tränas för att den ska bli bra.

När börjar då motivationen till läsning? frågade Unenge. Jo, det är redan då barnet är litet och till exempel får höra godnattsagor hemma. På tio år har procenten barn som får lyssna på en godnattsaga minskat från 78 % till 36 %. Det är alltså 42 procent färre barn som får hört en godnattsaga än för tio år sedan.

I Sverige kom Skolbibliotekslagen år 2011. Målet är att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Vidare förklarade Unenge att skolbiblioteket ska fungera som stöd i skolans arbete och i elevernas lärande samt i arbetet att uppnå de uppsatta målen.

En fråga som Unenge ställde publiken var hur man i skolan kombinerar den instrumentella läsningen med nöjesläsning. Då vi i skolbiblioteksgruppen diskuterade detta kom vi fram till att vi i Vasa övningsskola har en god strategi då det kommer till att kombinera de olika lässtilarna. Varje klass har inbokat en bibliotekstid där eleverna får välja vad de själva vill läsa. Eleverna får tid att i klassen läsa de böcker de valt och de får även ta hem böckerna. I vår skola prioriterar vi nöjesläsningen samtidigt som vi inte prioriterar bort den instrumentella läsningen. Unenge förklarade att skolorna i Sverige är väldigt resultatfokuserade och därför prioriterar bort nöjesläsningen med motiveringen att de inte har tid för den.

Varför ska man läsa böcker?
Unenge presenterade sex stycken motiveringar till varför läsning är så viktigt:

1. Läsning väcker nyfikenhet
2. Läsning ger allmänbildning
3. Läsning väcker och utvecklar empatiförmågan…
4. .. och det kritiska tänkandet
5. Läsning ger läsaren en samhällsorientering
6. Analysförmågan utvecklas

Unenge stannade upp och poängterade att det kritiska tänkandet är ytterst viktigt i dagens samhälle.

Vilken är den största utmaningen för ett bibliotek i en digitaliserad värld?

En föreläsning med fokus på läsning kan inte undgå frågan som många ställer: hur ska bibliotek med fysiska böcker kunna konkurrera med de digitala böckerna? Unenge berättade om ett projekt i Sverige som inrett en husvagn som ett bibliotek. Denna husvagn reste runt på fotbollscuper och i pauserna mellan matcherna sattes fatboys i form av fotbollar ut och barnen fick möjlighet att läsa böcker. Böckerna var strategiskt utvalda så att barnen skulle hinna färdigt på en paus. Det här motiverade barnen att läsa.

Unenge presenterade olika projekt inom läsning i Sverige:

• Paus projektet, som samarbetar med idrottsledare runt om i Sverige med syfte att inspirera flera unga som har idrott som hobby att läsa böcker på sin fritid.
• Läsrörelsen, i samarbete med McDonalds’s Happy meal – måltider, delar ut böcker som barnen får istället för leksaker. Detta koncept har vi också tagit del av på finskt håll.
• Berättelser som förändrar. Ett projekt som Läsrörelsen under 2017 genomförde i 200 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Deltagarna fick läsa böcker och delta i stora bokcirklar.
• Läsdelegationen, som arbetar läsfrämjande och bland annat har som syfte att skapa mötesplatser med rum för läsning både i och utanför skolan.

Katrina Åkerholm, en av våra ämneslärare i modersmål och litteratur samt medverkande i arbetsgruppen för skolans bibliotek, höll en presentation om vårt skolbibliotek som är i utveckling. Under hösten 2017 har vi ordnat bland annat Monster-vecka samt Julens läsutmaning. Nu under våren har vi ordnat Vänvecka. Dessutom håller vi på att utveckla “Läslandet” vars mål är att inspirera till läsning och främja läslust.På gång i Vasa
Under eftermiddagen fick deltagarna även höra olika projekt som är på gång i skolorna runt om i Vasa. Lena Sågfors från Vasa stadsbibliotek deltog med en presentation av vad som är på gång i Vasa stadsbibliotek. 4 bibliotekspedagoger är anställda med målgruppen barn och unga. Förra året gjordes 212 bokprat samt 145 guidningar eller handledningar. Dessutom hölls det 189 sagostunder. Just nu är projekt Läspulsen Lukupulssi igång. Projektet verkar läsfrämjande och fungerar som ett stöd till regionens bibliotek. Vi hoppas få veta mera snart!

Dagen avslutades med frågor och diskussion. Unenge bjöd dessutom på en kort serie där han beskrev ungdomars fantasiförmåga samt lust till läsning och berättelser:

Vi i skolbiblioteksgruppen hoppas kunna motivera eleverna till läsning samt skapa en lärmiljö som ökar läslusten. Nu under våren planerar vi en “min berättelse”- vecka (läsvecka) där eleverna får dela med sig av sina berättelser. Vi hoppas få in många fina texter! Dessutom planerar vi även en läsutmaning för sommaren.

På konferensen Dialog 2018 i Mariehamn berättade Katarina Eriksson om Storyfication – ett storyline-inspirerat arbete med gameification som drivkraft.

Efter att du lyssnat kan du läsa mer på Katarinas blogg och titta på det här avsnittet av UR:s Lärlabbet. 

Just nu jobbar Katarinas elever med projektet Lovelovetrainofalvik.