I det här avsnittet av Övispodden får ni träffa Johnny Sandsten, vår slagkraftige musiklärare.
Vi pratade så mycket att Johnny inte hann med ett citat av Sam Yaffa, tidigare basist i Hanoi Rocks, som han hade tänkt ta med i podden:
”Musiken är inte enbart ett andningsrum, utan även det som världens folk lever av och för. Musiken är ett sätt att förstå världens alla olika kulturer och folk, att känna och få ta del av dem. I detta skede av historien bör vi människor ta fasta på vad som förenar oss. Musiken enar och för samman folk. Musiken känner inga landsgränser. Inför rytm och harmonier är vi alla likvärdiga.”
För några veckor sedan fick jag möjligheten att delta i konferensen ”Effektivare matematikundervisning” i Stockholm tack vare Svenska Tekniska Vetenskapsakademin och Åbo Akademis resestipendium.
Hjärna = gener x jävlar anamma
Torkel Klingenberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläste om barnhjärnans utveckling och träning av matematik. I hans föreläsning påvisade han att alla barn kan lära sig matematik, det kan bara kräva variationer i hur mycket tid och ansträngning man lägger ner. Han lyfte fram GRIT som betydande för framgång, inte bara talang och gener. Ordet myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckwoth och betyder kortfattat att man har ett driv eller jävlar anamma. Det handlar vidare om en förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål och att inte ge upp vid motgångar. Det positiva är också att GRIT går att träna!
Klingenberg lyfte fram vikten av att:
uppmuntra och värdera GRIT
informera barn om rätt sorts träning
ge krävande feedback
uppmuntra till ”flexible mindset”
se störra sammanhang
Kort kan man säga att ”flexible mindset” handlar om tron på att ens egna förmågor är något som kan förändras. För att uppmuntra flexible mindset i klassrummet är det viktigt att ge beröm för prestation, strategi och ansträning i stället för ”medfödd begåvning”.
Klingenberg hänvisade till filmen Austins butterfly,
Klingenberg har tillsammans med Pekka Räsänen och Ola Helenius utvecklat appen ”Vektor” för att träna arbetsminne, taluppfattning via tallinjen samt problemlösning och spatial förmåga. Vektor är baserat på forskning om tidig matematikinlärning. Det är en lekfull och engagerande app som passar barn utan matematiska förkunskaper och barn med 1-2 års skolgång bakom sig. Programmet är uppbyggt så att man tränar ca 30 minuter varje dag i 8 veckor. Studier visar att träningen med Vektor kan förbättra barns tidiga matematikförståelse med framsteg motsvarande den förbättring som man ser under ett helt år för barn i den åldern.
”De flesta eleverna lär sig att räkna – inte att förstå matematik”
Ovan är ett citat från Wiggo Kilborns föreläsning kring ” Stöttning av svaga elever i matematikundervisningen ”. Kilborn lyfte vikten av att eleverna har resonemangsförmåga. Han påtalade vidare att han sällan ser detta i klassrum. Han påtalade att matematikundervisningen i skolorna tränar på fel saker som ofta leder till låsningar som ”Vet inte, kan inte, har ingen aning”. Han lyfte fram vikten av att diskutera matematiken med variation och att lyfta fram den grundläggande förståelsen. Resonera och kommunicera matematik och låt eleverna köpa in sig på bättre strategier.
Per Berggren och Maria Lindroth, lärare i Botkyrka, lyfte fram praktiska organisationsmodeller som de använt in sin undervisning:
EPA (tänkt själv, prata med din bänkkamrat, vänd er till ett annat par)
Gruppdiskussioner med sändebud
”Springlärare” och ”Sittlärare” (två lärare på en större grupp)
På www.matematikinspiration.se har Berggren och Lindroth publicerat rika matematikuppgifter som är fria att använda i undervisningen.
”Många lärare tror att matematik handlar om att räkna, men det handlar om att tänka”
Singapore Math sprids över hela världen. Idag är metodiken väletablerad i USA och Kanada, samt i många länder i Asien, Sydamerika och Europa. Singapore math har sin utgångspunkt i Singapores kursplan i matematik. Som vi redan vet, placerar sig eleverna från Singapore i topp i matematik i interationella undersökningar som PISA och TIMMS.
I Singapore Math lägger man stor vikt vid att skapa förståelse för matematikens grunder i ett tidigt stadium. Med det vill man att eleverna ska få en djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill. Detta kräver, enligt Singapore Math, ett nytt sätt att tänka kring hur vi organiserar undervisningen.
Det som framförallt skiljer Singapore Math är att det har en strukturerad plan för undervisningen, med en textbok och en övningsbok. Undervisningen utgår alltid från ett rikt problem som löses i grupp. Modellen bygger på konkreta exempel och visuella representationer som kopplas till mer abstrakta uppställningar.
Jag frågade föreläsarna efter föreläsningen om de känner till om någon använder denna metod i Finland. Det skulle vara intressant att följa en grupp som använder detta läromedel och se noggrannare på likheter och skillnader. Vad de visste används det inte ännu i sin helhet i någon skola i Finland. Tag gärna kontakt med mej om du hör om någon, jag skulle vara intresserad av att besöka den skolan.
Citatet ovan är ett citat av dr Yeap från Singapore math.
Kort introduktion till Singapore math:
Jag fick ta del av många flera föreläsningar och alla gav mej något. Jag kan säga att jag fick en riktig ”matematikboost”! Jag vill avsluta med att koppla tillbaka till rubriken. Jonas Hall, ”the Mad Mathematician”, påstod att vi tack vare den tekniska utvecklingen lever i ”Matematikens guldålder” jämförbar med antiken eller renässansen.
Konferensen ”Digitomorrow – next step to learning” ordnades i Savonlinna 17-19.11.2017 av Savonlinnan Normaalikoulu i samråd med Itä-Suomen Yliopisto. Syftet med konferensen var att diskutera digitaliseringen i skolorna, förhållningssätt och nya rön inom IKT-forskning.
Det så kallade ”Digiskuttet” i Finland har orsakat mycket diskussion och olikheterna i hur digitaliseringen framskridit i landets skolor är stora. Orsakerna till olikheterna är främst ekonomiska men även kommunernas och skolledningens inställning påverkar hur man investerat idigitalamaterial och kunnande. Detta var ett intressant samtalsämnen att lyssna till under kaffepauserna och i korridorerna.
Digitaliseringen medför utmaningar men så länge vi håller några saker i minnet förenklas vårt arbete med det digitala i skolorna (jf. Vallo,O).
Lärandet ska vara aktivt och produktivt för eleverna.
I processen ska eleven lära sig att ställa egna mål, utvärdera sitt arbete och planera det kommande.
Responsen ska vara en sporrande del av lärprocessen.
Digitaliseringen ska underlätta lärarens arbete – inte belasta eller krångla till det.
Professor Laura Hirsto, från Itä-Suomen Yliopisto diskuterar i sin Keynote – ”Tabletit oppimisympäristössä – varioivien kokemuksien merkityksiä”, ett omfattande forkningsprojekt där man bland annat diskuterar lärplattornas betydelse och mervärde i undervisningen. Resultatet diskuterar positiva, neutrala och negativa effekter samt hur elever, lärare och föräldrar förhåller sig till en lärmiljö där lärplattorna är vardag. Arbetet kartlägger även hur lärplattorna används i skolorna och i vilken omfång.
Frågor som väcktes under föreläsningen var:
Vilka kunskaper behöver eleverna i framtiden med tanke på det digitala?
Vilka applikationer är relevanta i skolan?
Vilka är nyckelkompetenserna som kommer att vara avgörande för ungdomarnas framtid?
I Workshoparna kunde man ta del av olika digitala program och aktiviteter. Kommersiella aktörer blandades med lärare som visade hur de jobbar med digitalaverktyg i sin vardag. Det fanns något för alla, oavsett kunksapsnivå inom det digitala. Vi deltog i workshopar som erbjöd alternativ för 360° video, VR-reality och robotik.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dagarna i Nyslott varit lärorika och givande. Vi känner oss relativt trygga med vår digitala vardag i Vasa övningsskola och uppfattar inte att skolans ”traditionella” vardag går i kors med de digitala krav som ställs. Som vi ser det handlar en digitaliserad skola om så mycket mera än kreativa tekniska verktyg. Den digitaliserade skolan ska stimulera till nya möjligheter i att lära och uppfatta världen både för lärare och elever. Den ska väcka nyfikenhet. Därav tänker vi inom snar framtid testa på 360° video- programmering med eleverna.
Forskningskonferens om estetiska ämnen e17 i Umeå, Sverige.
Syftet med konferensen är att samla forskare, lärare och doktorander i estetiska ämnen och skapa en arena för samverkan, underlätta en gemensam överblick samt skapa möjligheter att dryfta frågeställningar, uppmärksamma skillnader respektive likheter och därmed skapa nätverk för framtida forskning inom fältet.
Konferensens teman var:
Dimensioner av tyst kunnande
Kunskap och bedömning
Genus och makt
Förkroppsligar kunnande, kommunikation och gestaltning
Policy och framtid
Den inledande Keynoten hölls av Professor Liora Bresler (University of Illinois) som har en lång erfarenhet inom estetisk forskning. Hon diskuterade lärandets olika dimensioner ur ett estetiskt perspektiv.
Det som tydligt framkom under konferensen är lärarnas och lärarutbildares gemensamma oro över att de estetiska ämnens status och roll marginaliseras inom lärarutbildningen och i ett vidare perspektiv ger det negativa effekter hos lärarna på fältet. Studerandes och de nyexaminerade lärares brister i de estetiska ämnens didaktik och praktik står i kollisionskurs med aktuell forskning som påvisar att de estetiska ämnena utvecklar många färdigheter eleverna behöver i sin vardag.
Som jag ser det är styrkan i den finländska lärarutbildningen att examensordningen i Finland bygger på läroplanen (jfr Sverige) vilket självfallet har en positiv effekt i lärarnas yrkesroll i vårt land. Dessutom inverkar övningsskolans praktiker på att lärarna får undervisa estetiska ämnen under sin studietid och får professionell handledning och vägledning.
Undertecknad presenterade ett pilotprojekt tillsammans med Hannah Kaihovirta (Helsingfors universitet) med rubriken ”Det går inte att beskriva i ord – om virtuell verklighet och blandad lärmiljö i bildkonstundervisning”.
Det multilitterära projektet baserar sig på boken om den Lille Prinsen och utmynnar i VR-reality vid Experience Lab (ÅA) och 3D arbete i bildkonstsalen vid lärarutbildningen (ÅA). I projektet deltog sex elever från åk 5-6 i Vasa övningsskola. Hela projektet är dokumenterat som forskningsdata.
Bildkonstlektor Johan Vikström (Vasa övningsskola och Åbo Akademi) diskuterade i sin tur bildkonstundervisningens upplägg och innehåll i Finland under rubriken ”Den visuella kulturens multilitteracitet”. Det var speciellt intressant att ta del av Johans diskussion om begrepp i den nya läroplanen som vi i Svenskfinland konstruerat från finskan.
KiVa-dagarna 2017 ordnades vid Åbo universitet 25 – 26 augusti, välbesökta dagar som inspirerade för fortsatt antimobbningsarbete och som visade på att insatserna på skolorna kan göra avsevärd skillnad på skolnivå och individnivå. Glädjande var att man kan konstatera att vi i Norden och i Finland har en bra statistik när det gäller mobbning, trots att det fortsättningsvis är ett allvarligt problem.
Gästföreläsare och forskare Dieter Wolke, (UK) både engagerade och berörde när han i sitt anförande belyste mobbningens följder utifrån ett stort antal internationella långtidsstudier.
Gällande den psykiska hälsan i ungdomsåren och under vuxenlivet konstaterade han att mobbning har dramatiska effekter. Till exempel är risken för depression fem gånger större ifall man utsatts för mobbning och risken för andra psykiska sjukdomar är 2,5 gånger större. Vid 18 år ålder är risken för psykos tre gånger större hos de som blivit mobbade jämfört med övriga unga. Skulle vi kunna eliminera mobbningen, och allt annat i samhället skulle vara oförändrat, antar man att bland annat självskadebeteendet skulle sjunka med 20%. Långtidsstudier visar på försämrad hälsa under hela vuxenlivet, även om glappet mellan de som inte erfarit mobbning och de som mobbats minskar med åren.
Wolke valde också att provocera publiken med att hävda att föräldraskapet är övervärderat för en ung människas mående. Utifrån det faktum att vi tillbringar mer tid med jämnåriga under barn- och ungdomsåren än med våra föräldrar, samt det att vi är beroende av jämnåriga för många viktiga funktioner i livet ( så som gemenskap i vardagen, skydd i sammanhang utanför familjen, sökandet efter livskamrat) är det avgörande för livet som helhet hur vi lyckas socialt i kamratgrupperna. Wolke menade att vi traditionellt är väl medvetna om föräldrarnas inverkan på hälsan men blundar ganska långt för kamraternas inflytande.
Syskonmobbningen lyftes också fram som ett allvarligt problem – även om det är relativt vanligt är det inte desto mindre skadligt, menade Wolke och jämförde med andra vanliga åkommor som trots att de är vanliga behöver förebyggas och vårdas.
Wolke visade på forskning där det framkommit att 99 % av den mobbning som förekommer på nätet också tar sig uttryck som traditionell mobbning, endast 1 % av nätmobbningen sker endast på nätet. Nästan all nätmobbning innebär alltså att offret också är utsatt på annat sätt i sin vardag. Det konstaterades att en fokusering på arbete mot traditionell mobbning också kommer att beröra det allra flesta fall av mobbning på nätet.
Till årets KiVa-skola har en skola i Lojo valts, och de fick sin utmärkelse främst för deras aktiva insatser i det förebyggande arbetet och deras rutiner i att analysera de årliga KiVa-undersökningen som görs på skolan och hur de sätter in åtgärder specifikt utifrån de negativa tendenser man kunnat se i den sammanställda statistiken. Genom det målinriktade arbetet försöker man aktivt bryta negativa samspelsmönster där mobbning redan uppstått eller är på väg att uppstå.
Under dagarna presenterades Folkhälsans nyaste material Kompiskonst (Laaksonen & Repo), som riktar sig till elever i förskolan och nybörjarundervisningen. Materialet innehåller teori och övningar för att stärka elevernas sociala förmågor och stödja goda samspelsmönster och mobbningsförebyggande attityder. Tanken med materialet är att man tidigt ska forma elevernas beteende i grupp så mobbande förhållningssätt inte ska belönas socialt och så att osäkra elever erbjuds stöd av andra elever.
Konferensen besöktes av många lärare från Sverige som vill göra sina skolor till KiVa-skolor, så vi får vara glada och stolta över att arbetssättet för de här oerhört viktiga sakerna sprids. KiVa-materialet används nu i 16 länder.
