Dialog 2019 – Ett minnesvärt seminarium

Dialog 2019 ordnades för lärare, skolledare och personal inom undervisningssektorn för åttonde gången i Mariehamn i februari. Seminariet bestod av inspirerande föreläsningar som rör skolan i ett digitalt samhälle med fokus på delaktighet. Också utställare fanns med i form av en mässa. De flesta deltagarna kommer från Åland men det fanns deltagare också från fastlandet. Föreläsarna kom från Sverige, fastlandet och Åland.

Jag var inbjuden som föreläsare och min rubrik var ”Helhetsskapande undervisning som kompetensutveckling i grundskolan”. Själva föreläsningen fokuserade på förändringsprocesser av skolans verksamhetskultur utgående från läroplanen och min utgångspunkt var vår pågående utveckling av den helhetsskapande undervisningen i årskurserna 7-9. På skolans hemsida https://oldwww.abo.fi/vos/utmaningen7 finns den helhetsskapande undervisningen beskriven under temat ”Utmaningen”. Utmaningen har under tre år utvecklats tillsammans med lärarkåren för att detta läsår genomgå en djupare förändring och blir en temavecka i mars som benämns ”Kompetensveckan”.

De första tre årens processutveckling av Utmaningen finns noggrant beskriven och utgör grunden för aktionsforskning. Att förändra en verksamhetskultur är alltid utmanande och Engeström (2004) benämner denna form av lärande som expansivt. Expansivt lärande är en modell för lärande inom olika verksamhetssystem där svaret inte är givet. Också planerade förändringsprocesser innehåller faser som jag benämner smärtpunkter (ristiriitoja enligt Engeström). Enligt Engeström är smärtpunkterna en naturlig del av förändringsprocesser och nytt lärande skapas då man tillsammans löser smärtpunkterna. I bilden beskriver jag förändringsprocessen för Utmaningen.

Jag hann också själv delta i seminariet. Den första Keynote föreläsaren var Fredrik Zimmermann som forskar om maskulinitetsnormer bland pojkar. Hans rubrik var ”Hur kan man motverka en antipluggkultur bland pojkar”.  Zimmerman har forskat i två niondeklasser som domineras av en pluggkultur.  Några av hans påståenden är:

  • Generellt presterar elever som har synen att man BLIR bra i ett ämne bättre. Oftast säger pojkar att de ÄR bra i ett ämne medan flickor pratar om att de BLIR bra.
  • Att studera ambitiöst anses som feminint bland pojkar och det är detta som bland annat är utmärkande för skolor där det råder en antipluggkultur och en ”ingen ansträngnings-kultur”.
  • I antipluggulturer har det skapats normer som understöder beteenden så som skojretande där pojkarna kan hälsa på varandra på ett fult sätt ”Hej, idiot”. Flickor hälsar oftast på varandra genom att ge varandra komplimanger.

Går det att ändra på skolkulturer? Enligt Zimmerman går det. I den skola han forskade råder pluggkultur och där diskuterar lärarna återkommande studieteknik med eleverna, de betonar återkommande att man når framsteg genom att studera. Man har också varje vecka schemalagda träffar med klassläraren och eleverna. Träffarna har en positiv kontrollfunktion enlig Zimmerman. I en pluggkultur går lärarna aldrig med på skojretande och skojretar aldrig själva.

Den här föreläsningen inbjöd till eftertanke och gav mer smak . Det finns en hel del om Zimmermans forskning på nätet. Här är en länk till pedagogiska magasinet.

https://pedagogiskamagasinet.se/det-gar-att-forandra-konsnormer/

En presentation av ”appfabriken” av matteläraren Per Bodelius hann jag också med. Egentligen var det rubriken s”Med pedagogik som drivkraft” som lockade mig. En del av Pers drivkraft tror jag låg i oron för de svenska lärarnas kunskap i programmering. År 2017 beslöt man i Sverige att eleverna ska lära sig programmering i grundskolan. Programmering ska vara roligt och han gav som exempel att eleverna i slöjden gör en produkt och produkten är man stolt över. Klarar du av att göra en egenhändigt gjord app på riktigt har du något konkret att vara stolt över. Programmet han använder är LiveCode som är gratis. Med LivCode kan man utveckla appar för Windows, OS X och Linux samt appar för både IOS och Android.  Appfabriken är ett läromedel som man kan bekanta sig med på adressen  https://appfabriken.org/about-us.html

Den första dagen avslutades med antropologen Katarina Graffman och ” Ungdomars mediekommunikation och digitala vanor”. Hennes fokusområde var hur ny medieteknik förändrar människors beteenden, främst med fokus på yngre användare.

Jag kan varmt rekommendera seminariet Dialog på Mariehamn! Jag fick ta del av intressanta aktuella föreläsningar. Seminariet är lagom stort liksom utställningsmässan i anslutning till seminariet. Att jag dessutom som föreläsare blev mottagen och omhändertagen  på ett mycket professionellt sätt gjorde resan till Åland minnesvärd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.