• Man talar om mobbning när det är samma person som systematiskt och gång på gång blir utsatt för slag, sparkar, hån, blickar, elaka ord eller förtal. I skolan kan det också vara fråga om att gång på gång inte få vara med i leken. Det kan vara en eller flera personer som mobbar.
• Både flickor och pojkar kan vara både mobbare och utsatta för mobbning.
• Mobbningen är ofta svår att kontrollera eftersom det snarare är känslorna än förnuftet som styr.
• I skolorna finns antimobbningsplaner och många finländska skolor följer numera det mobbningsförebyggande KiVa skola programmet.

Råd till vårdnadshavare för identifiering av mobbning:

Nedan följer några tecken, utifrån vilka man kan misstänka att ett barn blir utsatt för mobbning:

• Barnet lider av fysiska åkommor såsom huvudvärk eller magsmärtor.
• Barnet ler inte lika ofta som förut.
• Barnet har blivit ensamt eller har svårt att koncentrera sig.
• Barnet kommer hem från skolan i trasiga eller smutsiga kläder.
• Barnet är ovilligt att klä sig i vissa kläder, speciellt nya kläder.
• Barnets saker går sönder eller tappas bort.
• Barnet är ovilligt att åka till skolan.
• Barnet undviker jämnåriga på fritiden.
• Barnet varierar tidpunkten när han/hon åker till skolan eller gör variationer i rutten till skolan.
• Barnet visar tecken på depression.
• Barnet är ovilligt att prata eller vill inte berätta om sådant som berör skolan.
• Barnet har börjat lida av sömnsvårigheter, mardrömmar , dag- eller nattvätning.
• Barnet kräver eller tar pengar av sina föräldrar (kan vara tecken på en möjlig utpressning eller på att barnet behöver pengar för att muta mobbarna).
• Barnet är ovanligt lättirriterat över småsaker.

Om man märker av någon eller några av ovanstående förändringar i ett barns beteende bör man genast ta kontakt med klassläraren, skolkuratorn eller skolhälsovårdaren.
En misstanke om mobbning skall alltid tas på allvar.

Nedan följer några tecken, utifrån vilka man kan misstänka att barnet är en som mobbar andra:

• Barnet har överraskande mycket pengar till sitt förfogande eller köper saker, som han/hon i vanliga fall inte brukar ha råd med.
• Barnet uppträder överlägset.
• Det kommer allt fler klagomål från skolan över barnets uppförande.

Om man märker av någon eller några av ovanstående förändringar i ett barns beteende bör man genast ta kontakt med klassläraren, skolkuratorn eller skolhälsovårdaren.
En misstanke om mobbning skall alltid tas på allvar.