Här hade jag egentligen tänkt ge en snitsig definition på ordet kuratering eller kurator, men jag inser nu, och borde genast ha insett, att det inte är så lätt. Jag ger er istället en bild från mitt häfte som jag använde då jag började spåna kring ämnet kuratering. Där finns inte så många svar, utan mera frågor, men den kanske öppnar tankebanorna.
Klicka på bilden så blir den större.
Innan kursen är slut skall vi nog ha en definition.
Vad är kuratering?
Jag tycker att ’curator’ är en mycket bra term på engelska. På finska är den fortfarande knepig, och det är den också på svenska eftersom vi har bl.a. skolkurator och andra liknande titlar som ofta blandas ihop…. förstår din mind map och varför den blivit så omfattande…
Det är nog sant att också själva ordet (inte bara dess innebörd) är förvirrande på finska och finlandsvenska eftersom man lätt får helt fel associationer. I Sverige skrivs det ju curatering och curator och dessutom tror jag att man ofta talar om curating. Måste kolla upp vad som står i ordboken.
Sant! Jag har ringt centralen för de två inhemska språken och frågat dem. 🙂 Inte kunde de förstås ge något entydigt svar, men rekommenderade faktiskt att använda ’kurator’ och ’kuratera’. I Sverige säger man dessutom ’curera’ vilket låter helknasigt.
Jätteintressant blogg by the way!
Haha, okej, men bra att det är utrett! Då håller vi oss till ’kurator’ och ’kuratera’. Helt språkligt är det ju lättare än att börja laborera med curating och curerande. Och nu då vi vet hur orden skrivs är det kanske lättare att börja definiera 🙂
Ni är så smarta hörni! Suomen Kuraattorien Yhdistys lär ha fått post av utbildningsministeriet som gäller utbildning för nån som jobbar som skolkurator… Så de jobbar med sitt på den finskspråkiga fronten.
Över hela världen kallas personen som väljer konsten till en utställning för ”curator” på engelska. Den vägen har ordet kommit till Sverige, ofta dessutom med det engelska uttalet, ”kjureitör”. De här engelska lånorden markerar den snabba utvecklingen och den är svår att stoppa. Vi kan trösta oss med att de franska lånorden på 1700-talet var överklassimport medan de engelska orden idag återspeglar det breda inflytandet från både massmedierna, vetenskapen och kulturen. Vi borde inte vara så änsliga i SvenskFinland över den utvecklingen. Tvärtom framstår det massiva finska inflytandet på vår svenska ofta som onödigt provinsiellt. Det gäller inte bara ”finskt” uttal av ord som ”scenario” och ”tonfisk” utan också t.ex. hela datortekniken där finskans ord och uttryck är konstlade och opraktiska jämfört med originaltermerna på engelska.