Månadsarkiv: september 2017

CLLsius – nyhetsbrev för livslångt lärande 3-2017

Nyhetsbrev 3/2017 (27.9.2017)

Torbjörn Sandéns ledare

Betydelsefull i Finland

Artiklar

Håkan Hemberg – årets ÖPU-lärare
Interaktivitet och digitala verktyg i undervisningen
Livslång vägledning i fokus
Språkcenterlärare med i digipedagogiskt utvecklingsprojekt

Aktuella utbildningar

Arbetshandledare och organisationskonsulter ger praktisk hjälp
Bli smart på klimat och Östersjön
Programmering i skolan – vad, hur och varför?

Håkan Hemberg – årets ÖPU-lärare – skriver ett blogginlägg

I sedvanlig ordning önskar jag först och främst tacka CLL (Centret för livslångt lärande) och Öppna Universitetet för att jag sedan vårterminen 2013 haft möjligheten att undervisa i grundkurserna (25 sp) inom offentlig förvaltning. Samarbetet med ämnet offentlig förvaltning vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, i Åbo, har löpt smidigt och varit en förutsättning för att min undervisning, främst via inlärningsplattformen Moodle, kunnat hålla en god nivå. Jag vill också rikta ett tack till de kursdeltagare som deltagit i kurserna och flitigt utfört dem samt visat på stort intresse för ämnet offentlig förvaltning. Tack vare att kursdeltagarna har haft varierande bakgrund och erfarenhet har speciellt texterna i reflektionsinläggen bidragit till en bredare syn på det teoretiska innehållet i kurserna. Eftersom förändringar inom det offentliga ständigt är aktuella har det varit lätt att finna diskussionsteman. Det har även varit lärorikt att följa med nyhetsrapporteringen, vilken alltid utgör ett givande och nödvändigt komplement till innehållet i undervisningen.

Flexibilitet omtyckt för vuxenstuderande

Att bli utnämnd till årets ÖPU-lärare är en ärofylld och trevlig överraskning som motiverar inför kommande undervisning och till vidareutveckling av kursernas innehåll. De digitala möjligheterna ökar i snabb takt och bör också utnyttjas. Det har bevisligen varit omtyckt att kurserna haft en viss flexibilitet. För att så många som möjligt skall kunna ta del av kurserna är det för det första viktigt att man kan studera de tider under arbets-/studieveckan som bäst passar en och för det andra bör det finnas en dialog mellan lärare och kursdeltagare, ifall det blir problem med ”deadlines” för uppgifter som skall inlämnas. Som småbarnsförälder har jag förståelse för att personer i olika livs- och arbetssituationer kan råka ut för problem med ”deadlines” även om man planerat studierna och sin tidsanvändning väl och i sådana fall skall problemen gå att lösa tillsammans med läraren.

Kunskap om offentlig förvaltning nyttigt och nödvändigt

Ämnet offentlig förvaltning handlar förenklat om hur politiska beslut bereds, verkställs och uppföljs. Omkring den offentliga förvaltningen ligger flertalet andra ämnen så som bl.a. statskunskap, juridik och ekonomi. Kunskapen kring offentlig förvaltning är nyttig och nödvändig på de flesta arbetsplatser främst inom den statliga och kommunala sektorn, men även inom den privata samt den tredje sektorn. Vi kommer alla i kontakt med statliga och kommunala organisationer i vårt arbete och privat – så det är alltid fördelaktigt att förstå hur förvaltningen fungerar. Kunskapen kan vara en direkt maktfördel som t.ex. kan bidra till att arbetet löper smidigare eller att man som privatperson lättare kan sköta sina ärenden vid kommunen eller statliga instanser. Är man politiskt aktiv är kunskapen om hur förvaltningen fungerar en verklig tillgång i arbetet mot de politiskt ställda målen.

Vägen till offentlig förvaltning

Min egen väg till ämnet offentlig förvaltning inleddes efter min egen studietid (1999-2003), då jag först utbildade mig till lantmäteriingenjör (YH) vid dåvarande Svenska Yrkeshögskolan, numera Novia, och år 2003 började arbeta på dåvarande Arbetskrafts- och näringslivscentralen, i folkmun ”TE-centralen”, som inspektör och senare år 2007 på Lantmäteriverket som förrättningsingenjör. Eftersom arbetsplatserna där jag arbetat innehållit relativt mycket byråkratiskt tjänstemannaarbete och jag funderade på vidareutbildning föll valet på att jag vid sidan av arbetet studerade till, och år 2011 blev utexaminerad politices magister i offentlig förvaltning. Nyttan av att kombinera kunskapen från studierna med arbetslivet och vice versa var stor. Mitt val föll på offentlig förvaltning eftersom jag ansåg ämnet vara direkt nyttigt i arbetslivet som statlig tjänsteman och för att intresset för ämnet nog redan fanns där. I samband med att jag började undervisa i offentlig förvaltning påbörjades även doktorstudier i offentlig förvaltning. Under de ca 15 år som jag nu arbetat som tjänsteman inom staten har kraven på mätbar effektivitet ökat markant. Mitt intresseområde inom forskningen är hur man bör effektivisera verksamheten inom den statliga offentliga förvaltningen så att speciellt den etiska nivån på arbetet och tjänsterna för medborgarna håller en fortsatt hög kvalitet, eller att den t.o.m. förbättras, men till en lägre kostnad. En höjning av kostnadseffektiviteten har länge varit aktuell inom all statlig och kommunal förvaltning och trycket på lägre kostnader är nu väldigt högt. Kostnadseffektivitet kan dock inte pressas fram av arbetstagarna, utan bör skapas genom väl övervägda och ledda förändringar i arbetsmetoderna i nära samarbete med arbetstagarna och i mån av möjlighet med hjälp av ny teknik.

Förkovran är givande och deltagande i allmänbildande kurser vid CLL och Öppna Universitetet är utbildning som oftast upplevs rolig och inspirerande – inte som ett måste. Ett citat av vår gode vän filosofen Platon (427 – 347 f.Kr) lyder: ”Kunskap är näring för själen” och det är även min förhoppning att deltagandet i en kurs i offentlig förvaltning vid ÖPU skall ge mersmak för strävan efter ännu mera kunskap.

Med hopp om fortsatt utveckling!

Håkan Hemberg, PM, doktorand och timlärare i offentlig förvaltning

Håll hjärnan i skick

I mitten av maj arrangerades Åbo Akademis rekreationsdag för personalen. Dagen inleddes med en föreläsning av psykolog Ronnie Grandell, som pratade under rubriken ”Håll hjärnan i skick”.

Det är onaturligt att inte röra på sig för våra kroppar är inte byggd för stillasittande. Samhällsutvecklingen har dock lett till att vi rör på oss allt minder. Vi använder tekniska hjälpmedel, som sociala medier och telefon, för att hålla kontakt istället för att söka upp de människor som vi vill prata och umgås med. Vi utför också alltmera mentalt arbete istället för kroppsarbete. 

Varför borde vi då röra på oss mera?

Motion ger omedelbart resultat t ex i form av jämnare humör och bättre problemlösningsförmåga. Dessutom ökar kreativiteten och förmågan att lära sig när vi rör på oss. Genom motion kan vi också förbättra vår förmåga att kognitivt behandla den kunskap och information som vi tar till oss.

Rörelse och motion har även effekter på medellång sikt. De som motionerar regelbundet lider i mindre grad av ångest och depression samt upplever att de har bättre sömn på grund av en lägre stressnivå. De anser också att de har en högre livskvalitet och en högre kapacitet på jobbet eller i studierna.

På lång sikt ger regelbunden motion därtill en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt för demenssjukdomar.

Lite motion ger positiv effekt

Kroppslig rörelse medför att vi upplever ökad trygghet, lugn och balans i tillvaron. Vår uppmärksamhet vidgas och det blir lättare att hantera och lösa de problem som vi möter.

Även små mängder träning har hälsoeffekter. Korta rörelsestunder stärker koncentrationen och ökar energin. Känn efter hur det känns när du rör på dig! Testa olika motionsformer! Förläng motionsstunderna och välj motionsformer som är roliga. Byt perspektiv från att det är ett måste till att det är en gåva. Små bitar i taget!