– Det finns unga som i dag mår jättebra men så finns det också de som mår mindre bra. Den psykiska ohälsan ökar och det är ett stort problem i sig. Förutom psykisk ohälsa har man genom forskning i Norge kunnat konstatera att ungdomarna idag är en ”präktig” generation.

Med en präktig generation avser Nyman-Kurkiala att dagens unga är duktiga i skolan och på fritiden. De trivs bra med sina föräldrar och även rusmedelskonsumtionen har gått ned. Denna präktighet syns också i de ungas intresse för social rättvisa och i viljan att göra rätt.

– De är måna om att rätta till sådant som tidigare generationer bara accepterat, till exempel HBTQ-frågor. Såna här rörelser brukar traditionellt sett drivas av unga, ta medborgarrättsrörelsen som exempel. Att undersöka delaktigheten i samhället har alltid varit en stor del inom ungdomsvetenskapen.

Intressant att notera är att oberoende om det gäller tankar om rättvisa, sociala normer eller nya vanor så är det oftast hos ungdomarna som delaktigheten syns först. Ungdomsvetenskapen blir därför ett ämne som står på frontlinjen när det gäller att upptäcka och undersöka samhällsfenomen.

– Det är en duktig generation men samtidigt finns den psykiska ohälsan med i bilden. Därför blir det viktigt för föräldrar och ungdomsarbetare att ge relevanta råd och hjälp. I sin tur blir ungdomsvetenskapen viktig. Samhället har ändrats mycket sedan dagens föräldrar var unga.

Vill man hjälpa blir det därför viktigt att förstå sig på ungas vardag. Enligt Nyman-Kurkiala förekommer allt större valmöjligheter kombinerat med en slags framgångsnorm i de ungas liv.

– Samhället är mycket svårare att navigera i än tidigare. Det finns många val och man upplever att man måste välja rätt, att flumma runt och söka sin plats är mycket svårare idag. Sen blir det allt snävare med ekonomin, studielånen blir kortare… Från myndigheternas sida gör man det bara svårare och svårare för de unga.

Nyman-Kurkiala lyfter fram ett exempel.

– Mycket beror på den globaliserade ekonomiska marknaden. Viss typ av låglönejobb flyttas bort från norden, och kvar finns bara mer avancerade jobb som kräver goda meriter. Det är svårare för en t.ex. skoltrött pojke att ta ett tillfälligt jobb på en båt och sen hitta tillbaks.

Det finns givetvis risker med att hamna utanför ett system. Enligt Nyman-Kurkiala är det här som mycket av dagens psykiska ohälsa föds.

– Förr sa man ”Nå, hoppa på en utbildning och se om du trivs. Annars byter du.” Det går inte lika lätt längre. Hamnar man utanför skola och arbetsliv kan man hamna i spiralen fastän man inte har något problem från början. Det är då ohälsan börjar. Det kan bli svårt att ta sig ur spiralen och då blir de deprimerade. För att motverka detta måste vi veta hur man bemöter ungdomarna.

Ungdomsvetenskapen som ämne är mångvetenskapligt och baseras på sociologi, psykologi, pedagogik och vårdvetenskap och innefattar i huvudsak allt som berör ungdomar i åldern 12 till 29 år.

– Det är nyttigt att studera för vem som helst som har att göra med ungdomar. Majoriteten av våra studerande på öppna universitetet är väl de som kommer på fortbildning ur arbetslivet, vanliga studerande eller också föräldrar. Eller de som helt enkelt vill bredda sin kunskap.

Pia Nyman-Kurkiala är filosofie doktor och ämnesansvarig för ungdomsvetenskap vid Åbo Akademi. Hon är aktiv forskare och deltar i flertalet projekt som tangerar ungdomar.

– Om man hjälper unga, eller sådana som jobbar med unga, så har det stor betydelse för resten av deras liv. Om deras livsvillkor förbättras som unga så mår de bättre som vuxna senare. Det är ett sätt att förbättra världen.

Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som erbjuder ungdomsvetenskap på svenska.

– Därför är det många socionomer från Novia eller också ungdomsarbetare som kommer hit. Det är även många som går på öppna universitetet för att fortbilda sig för sitt dagliga arbete.

I Sverige är ämnet hopslaget till barn-och ungdomsvetenskap. Vid Åbo Akademi är ämnet fortfarande ungdomsvetenskap, men i och med att barn- och förskolepedagogiken flyttar från Jakobstad till Vasaenheten så blir kombinerade studier enklare.

– Det blir enklare med samarbete i både studier och forskning. Det finns också en debatt om att slå ihop ämnena som i Sverige, men än så länge hålls de åtskilda. Det hindrar givetvis inte att man tar studier i bägge.

Stefan Westergård