Alla inlägg av Christina Loo

Personalpresentation: Christina Teirfolk

Jag heter Christina Teirfolk och jag jobbar som utbildningsplanerare. Jag stortrivs med att få vara en del av kunskapsnätverket som Öpu tillsammans med våra samarbetsparter runt om i Svenskfinland utgör. Kursplanering, samarbete, kommunikation och marknadsföring blir aldrig tråkigt!

Om du har tankar och frågor om hälsokunskap, välfärdsteknologi, krispsykologi, småbarnspedagogik, social- och hälsovårdsadministration eller studievägledning i Vasa – kontakta mig!

När jag inte jobbar laddar jag batterierna med stavgång eller vattenlöpning. Bäst trivs jag vid bakbordet, i trädgården och på villan.

//Christina

Personalpresentation: Charlotte Grägg

Mitt namn är Charlotte Grägg och jag jobbar som utbildningsplanerare. Jag började arbeta vid öppna universitet för 1,5 år sedan. Det gångna året har varit ett spännande, mångsidigt och lärorikt arbetsår. Jag har haft förmånen att få planera, arrangera och koordinera många intressanta kurser och studiehelheter i Svenskfinland. Jag ansvarar för ämnena arbetsplatspsykologi, flerspråkighetsdidaktik, specialpedagogik, ungdomsvetenskap och utvecklingspsykologi.

Under året har jag fått träffa många trevliga kursdeltagare, utbildare och samarbetspartners. Till arbetet har också hört ett intensivt samarbete med sakkunniga vid vårt universitet. Öppna universitetet består av ett stort nätverk och jag känner mig glad att få ingå i detta öpugäng.

Under min fritid ägnar jag mig åt motion och rörelse. Mitt hjärta klappar extra varmt för body tabata, body pump, fysiokimppa, zumba och vattengymnastik. Även cykling, simning och vandring i skog och mark hör till fritiden.

Är du intresserad av att studera ungdoms- och arbetslivsfrågor, undervisning och lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv alternativt utvecklingspsykologiska kurser eller temahelheter, ta gärna kontakt. Jag hoppas vi ses i öpu-sammanhang!

//Charlotte

Personalpresentation: Christina Loo

Hej! Jag heter Christina Loo och jobbar som kurssekreterare på öppna universitetet.
Mitt jobb består till stor del av information och marknadsföring. Jag försöker bland annat se till så att informationen för våra kurser är up-to-date på webben, anslagstavlan och i Peppi. Det är också jag som, under normala omständigheter, har hand om skyltningen till öpus kurser i Academill.

På fritiden hittar ni mig ofta vid sidan av en fotbollsplan, då jag följer någon av mina tre barns matcher. Men också promenader med hunden, löpning och läsning är sådant som jag gärna sysselsätter mig med på fritiden.
Är det något du undrar över, stort eller smått, så är det bara att ta kontakt. Då allt återgår till det normala igen, så hittar ni mig på B7 i Academill i Vasa.

Med önskan om en Glad Påsk och en fin vår!

//Stina

Personalpresentation: Annette Hartvik

Nu inleder vi presentation av Öpus personal här på bloggen. Först ut att presentera sig är Annette.

Hej! Ja häiter Annette Hartvik och ja arbetar som byråsekretierar på ÖPUs kansli i Vasa. Men kanski e ji best att ja fortsetter på rikti svensk å int på Pörtomdialekt. 🙂

Jag är bara inne på mitt andra år inom ÖPU men jag hoppas det blir många, många år till. Jag trivs så oerhört bra, både med mina arbetsuppgifter och mina kollegor! Mina viktigaste arbetsverktyg är studieregistret Peppi och e-posten. Jag registrerar varje kursdeltagare som anmält sig till en kurs arrangerad av oss i Vasa, jag fakturerar, registrerar vitsord och skriver intyg. Så om du vill veta ditt vitsord eller beställa intyg eller har andra frågor så är det bara att mejla mig, eller på adressen opu@abo.fi . Ibland skulle jag kunna byta min arbetstitel till detektiv för jag befinner mig ofta i arkivet och söker försvunna intyg och prestationer. 🙂

Min fritid tillbringar jag oftast med barnen och tar del av deras hobbyn, men jag gillar också att dansa zumba eller ta en promenad på Söderfjärden.

Jag hoppas ni har trevliga studiestunder på våra öpukurser och önskar er en härlig början på våren!

//Annette

Om möjligheter, motivation och självutveckling

Din väg till öppna universitetet?
Jag blev utexaminerad som polis 2005 och efter att arbetat inom yrket på både fält- och undersökningssidan i över ett decennium, så kände jag starkt en vilja att vidareutbilda mig. Hösten 2016 tog jag mod till mig och anmälde mig till min första kurs vid Åbo Akademis öppna universitet. Kursen jag valt att pröva på bar namnet ”introduktion till pedagogikens grunder” och jag minns att jag tog mig med spänning till Åbo och hade tankar att vad vet jag egentligen om pedagogik. Väl framme mötte jag en inspirerande lärare som presenterade ämnet så bra att hon inom några timmar lyckades tända en ny gnista av motivation inom mig. Under hemresan förstod jag att jag redan vet mycket om pedagogik. Vi är alla medvetet och ofta även omedvetet hela tiden omringade av det intressanta ämnet.

Vad motiverar dig att studera?
Efter att ha vågat ta steget att pröva på en kurs och fått ett registrerat vitsord, så kändes det helt naturligt att jag skulle fortsätta studierna vid öppna universitetet. Jag frågade mig själv varför jag inte gjort detta tidigare. Inom några månader hade jag utfört grundstudierna i pedagogik och förstod att mina ihopsamlade studiepoäng ger mig rättigheten att söka in till yrkeslärarutbildningen vid ÅA. Plötsligt befann jag mig i Vasa på inträdesintervju och talade från hjärtat att det enligt mig finns potential i oss alla och att jag som yrkeslärare skulle vilja stärka studerandes självkänsla och hjälpa dem att tro på sig själva. Utan vetskap om jag någonsin skulle få möjligheten att använda utbildningen inom mitt yrke så påbörjade jag hösten 2017 yrkeslärarutbildningen vid ÅA.

Intresset för ÅA:s stora utbud av kurser vid öppna universitetet hade vid det här laget även vuxit. Känslan inom mig visade vägen och jag anmälde mig helt enkelt till kurser som intresserade mig. Idag har jag utfört kurser inom pedagogik, utvecklingspsykologi, arbetsplatspsykologi och psykologi. Vid öppna universitetet samlas kunniga lärare och studerande i olika åldrar från olika fakulteter och yrkesgrupper för att dela synvinklar om ett ämne i ett och samma klassrum. Närvaron blir det mest lärorika och intressanta. Under studiernas gång insåg jag att studierna gav mig välmående, vilket också blev min största motivationsfaktor för att fortsätta.

Hur fungerar kombinationen jobb och studier enligt dig?
Jag tycker öppna universitetet beaktar vuxenstuderande på ett bra sätt. Flexibiliteten har överraskat mig positivt. Kursernas närvarodagar är placerade till kvällar och veckoslut som ger möjligheten att även kunna arbeta vid sidan om. Visst kräver det en hel del organiseringsförmåga för att kunna kombinera arbete, studier och familjeliv. Ibland får man vara beredd på att prioritera studierna. Det är inte heller ovanligt att nattimmarna går åt till att få skoluppgifter färdiga. Åbo Akademis utvecklande av olika nätkurser underlättar definitivt att samla studiepoäng vid sidan av arbetet.

Till en början satsade jag på att kombinera studierna med 70 % arbetstid. När jag blev ivrigare med studierna och ville utföra många kurser samtidigt, så prövade jag även på att ta tjänsteledigt och utnyttja en del av vuxenutbildningsstödet som man som vuxenstuderande har rätt till. Idag arbetar jag igen 100 % och har möjlighet att utföra en del av mina studier på arbetstid.

Deltagaravgiften för att delta i ÅA:s öppna universitet är inte stor, men ekonomin påverkas absolut t.ex. av studieresor och möjliga hotellövernattningar. Lyckligtvis finns det olika stipendier för studerande att söka och här vill jag passa på och rikta ett stort tack till Svenska kulturfonden som sponsrat rese- och boendekostnader relaterade till mina yrkeslärarstudier. Åbo Akademi som via ett Erasmus projekt gjorde en tre veckors praktikperiod i Norge möjlig och Sophie von Julins stiftelse som från början trott på mig och mitt mål.

I början av mina studier sade en klok man åt mig att studier lönar sig alltid. Det här är orden som hjälpt mig på vägen att acceptera kostnaderna studierna hämtar med sig och jag har sett studieresorna mera som min privattid, under vilken jag satsar på självutveckling och mitt eget välmående.

Målet med dina studier?
De ihopsamlade studiepoängen vid ÅA:s öppna universitet gav mig även senare möjligheten att söka in via öpu-leden till Åbo Akademi. Det betyder att jag sommaren 2018 fick en studieplats på socialvetenskapslinjen vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier utan att behöva delta i något skriftligt inträdesprov. Idag är mitt mål att i framtiden avlägga en magisterexamen inom utvecklingspsykologi. Även om jag idag har en studieplats vid Åbo Akademi så kan jag fortsätta utföra studier vid öppna universitetet.

I november 2018 fick jag ett samtal om att Åbo Akademis öppna universitet skulle vilja utnämna mig till årets vuxenstuderande. Tiden stannade till och jag frågade mig själv vad som riktigt hände på vägen. Min studietid kunde i ett nötskal beskrivas med uttryck som: inspiration, nya studietekniker, resor, vänner för livet, självutveckling, teoretisk kunskap som förankras med praktik i samband med arbetsuppgifter, ett diplom och en stor tacksamhet.

Med min berättelse vill jag uppmuntra dig att följa känslan och våga pröva på någonting nytt. Målet behöver inte alltid vara klart i början. Det börjar med all säkerhet hända saker på vägen vi väljer att gå på och målet kanske vi först senare kan se klart. Inom mina yrkeslärarstudier behövde jag utföra två obligatoriska praktikperioder och i samband med planeringen av den ena fick jag plötsligt en dag ett nytt arbetserbjudande. Jag tackade ja och idag arbetar jag som yrkeslärare vid den svenskspråkiga utbildningen vid Polisyrkeshögskolan. Jag stortrivs och kan endast hålla med om att studier lönar sig alltid!

Lotta Wennqvist

Lotta Wennqvist

Årets ÖPU-lärare utsedd

 

PeM Ann-Sofie Smeds-Nylund har utsetts till årets ÖPU-lärare och uppvaktades den 30.5.2018 av öppna universitetet med kaffe och kaka samt gåva och diplom.

Ann-Sofie har under flera år varit en omtyckt lärare på kurserna i pedagogik som erbjuds av det öppna universitetet och har fått genomgående god feedback av studerande.

Motiveringen lyder som följer: Ann-Sofie Smeds-Nylund har årligen haft många vuxenstuderande på sina kurser i pedagogik i kombination med god genomströmning. Ann-Sofie är en skicklig handledare som ser människan, vilket framgår av den positiva  feedbacken i hennes kursutvärderingar.

Vi gratulerar!

 

 

Soliga hälsningar från vårens praktikant 2018

Min praktik på Öppna universitet börjar lida mot sitt slut.
I två månader har jag hunnit bekanta mig med verksamheten och lärt känna människorna som jobbar i organisationen.
Jag heter Emma Backman och studerar Allmän pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Som studerande har jag deltagit i flera kurser inom Öpu och på så sätt smidigt fått ihop valbara kurser, ett kort och ett långt biämne. Under min praktikperiod har jag insett hur betydelsefull Öpus verksamhet är. De ordnar nätkurser, kurser med traditionella närstudier,  och en blandning av båda, vilket leder till att alla kan delta, oavsett ålder, utbildning, livssituation eller ekonomiska situation.

Förskole- och nybörjarundervisning

Efter att ämnet Förskole- och nybörjarundervisning haft en paus sedan läsåret 2014-15 återkommer ämnet i höst. Studiehelheten har omformats och uppdaterats med hjälp av ämnesansvariga/professor Ann-Katrin Svensson och hennes kollegor Eva Staffans och Mikaela Svanbäck-Laaksonen på uppdrag av Öpu. Kurserna har tidigare varit 2-5 studiepoäng men har nu omformats till att de alla är värda fem studiepoäng. Syftet med ämnet är att kursdeltagarna kan fördjupa och bredda sina kunskaper om utvecklingen och lärandet hos barn 6-8 år. Språk, matematik, naturvetenskap, lek och rörelse samt pedagogisk dokumentation och utvärdering tas upp i kurserna. Kreativitet inom olika lärområden är ett stort plus eftersom barnens intresse, lek och utforskande är i fokus.

Förutom att jag vill marknadsföra ämnet Förskole- och nybörjarundervisning som börjar först senare i höst, finns det ju också flera olika sommarkurser för de ivriga. Utbudet hittar du här: https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/oppna-universitetet/kurskataloger/sommarkurser-2018/

Praktik

Jag har uppskattat det trevliga arbetsklimatet här på Öpu. Även om alla har egna projekt och arbetsuppgifter så finns det alltid någon på plats som kan hjälpa vid problem. På kaffepauserna samlas hela CLL-gänget i sofforna och som utomstående har jag märkt att trots olika personligheter bryr sig alla om varandras välmående och gemenskapen är tydlig.

Före jag började här hade jag hört mycket gott om Öppna universitetet av andra studerande som hade haft sin praktik här och jag kan hålla med att det de har sagt stämmer.  Första dagen blev jag glatt mött av hela personalen och jag fick en lista med arbetsuppgifter att utföra. Under perioden har jag också hunnit med egna små projekt och andra administrativa uppgifter, så sysslolös går man inte här!

Jag kan rekommendera Öpu som praktikplats åt dem som behöver en liten paus från de teoretiska studierna och är intresserade av administrativa uppgifter samt planering. Öpu som praktikplats erbjuder dig betydelsefulla arbetsuppgifter och möjligheten att skapa ett bredare kontaktnät.

Njut av sommaren, glittrande vatten, ljusa nätter och bollglass!

Emma Backman

Specialpedagogik bidrar med förståelse

Alla individer är unika. Enligt PeD Johan Korhonen är det bra att känna till hur man bemöter människor med specialbehov; oberoende om det gäller ADHD eller överprestationer, såväl i skola som i arbetslivet.

Korhonen är aktiv som universitetslärare i specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, men också vid det öppna universitetet (ÖPU). Enligt honom har speciallärarutbildningen alltid varit populär.

  • Jag har hållit kurser i specialpedagogik på ÖPU sedan 2006, det har alltid varit ett populärt ämne. I dag är man mera medveten om barns olikheter, samhället har blivit mer individualiserat i det avseendet, säger Korhonen.

Det är en utveckling som också syns i skolan. Enligt Korhonen går utvecklingen mot en inkluderande pedagogik snarare än exkluderande. Det här sätter större krav på läraren som ofta har stora grupper av individer som ska inkluderas till en helhet.

  • En tid hade vi friskt med specialskolor, men dessa har systematiskt avvecklats. Visst finns det ännu specialklasser men det är ändå mycket mer inkluderande än för 10-20 år sen. Därför blir det viktigt att känna till specialbehov, särskilt som lärare.

Därför studerar många klass- och ämneslärare specialpedagogik för att få en bredare kompetens och kunskap i ämnet. Men Korhonen påpekar att specialpedagogiken också ger nytta utanför skolan.

  • Specialbehov försvinner vanligen inte bara för att man går ut skolan. De fortsätter in i arbetslivet och därför kan det vara bra för vem som helst att känna till vilka utmaningar t.ex. personer med inlärningssvårigheter kan uppleva i olika situationer.

Några yrkesgrupper som Korhonen räknar upp är vårdare, handledare, och i princip alla yrkesroller med någon slags stödande funktion. Också föräldrar.

  • Det är jättemånga föräldrar som går på våra kurser. Det kan hända att något av deras barn har problem inom något område eller har en funktionsnedsättning. De går kurserna för att få mer information.

Men specialpedagogiken omfattar inte bara funktions- och kognitiva nedsättningar. Det omfattar specialbehov, vilket också kan betyda överpresterande barn.

  • Det blir ju en lite spännande situation när till exempel matematikläraren får en elev som kan matematik till och med bättre än läraren. Då blir det nödvändigt för läraren att känna till hur man fortsättningsvis gynnar elevens utveckling.

När samhället förändras ställer det givetvis andra krav på utbildningen. Ett gott exempel är digitaliseringen.

  • Vi har svarat med att lägga in extrakurser på ÖPU inom digitalt lärande. Tekniken är en av de stora utmaningarna. Problemet är att tekniken går snabbt framåt medan forskningen är mera långsam. Innan man har planerat, genomfört, analyserat och rapporterat en studie så har den digitala utvecklingen redan tagit nästa steg.

Men tekniken är inte enbart negativ, Korhonen tillägger att det finns enorm potential.

  • Man måste bara fundera hur den tillämpas bäst, men det finns enorm potential med olika tekniska hjälpmedel, appar, och program. Inom detta område finns det behov av nya forskningsprojekt.

Utbildningen till speciallärare är behörighetsgivande, men det finns lite olika vägar att gå.

  • För att få den breda behörigheten som speciallärare i hela grundskolan och andra stadiet, krävs en kombination av specialpedagogik och klasslärarstudier, så att man antingen läser specialpedagogik som huvudämne eller långt biämne. Då kan ÖPU:s grundstudiepaket vara det första steget på vägen.

Det finns också andra vägar, men Korhonen menar att en kombination av specialpedagogik och klasslärarstudier är mest vanligt och ger den bredaste behörigheten.

  • Det är förstås bara behörigheter för speciallärarjobbet, själva kunskapen har man nytta av i alla situationer som rör människor. Grundstudierna på ÖPU ger en grund som kan tillämpas på många ställen. Det kan också bli lättare att söka in till utbildningen om man studerat på ÖPU innan. Vi dömer inte sökande på kunskapsbasis, men visst hjälper det om man känner till området och visar ett intresse.

Akademiska studier innebär givetvis en mera teoretisk vinkling, men ÖPU:s kursverksamhet kan ofta bli mer dynamisk jämfört med undervisningen på fakulteten.

  • Det kan vara allt från nya studerande till lärare som undervisat i 40 år som deltar. Ofta presenterar jag en teori och så delar någon kursdeltagare med sig av sina praktiska erfarenheter.

När praktik och teori blandas ger det en mera holistisk bild av verkligheten. Däremot kan teorin spara mycket tid i det praktiska arbetet.

  • Det strukturerar upp stödprocessen även om den aldrig är svartvit. Vi är alla egna individer så specialpedagogiken blir aldrig som en kokbok där man kan slå upp sida 153 och läsa om t.ex. ADHD – högstadiepojke. Men man lär sig att analysera och får en bredare kunskap om specialbehov. Allt går bättre med mera kunskap.

Korhonen blev även vald till årets handledare inom akademin, baserat på studerandes nomineringar. Enligt honom ska man ge den studerande mycket frihet.

  • Det gäller att mötas på samma plan, komma överens om förväntningar och målsättningar för avhandlingen och handledningsrelationen och ge plats för studerandes synsätt och intressen. Jag tror det är bra att jag som handledare också forskar själv, så att man förstår vad de själva kämpar med. Samtidigt ser man hur mycket de har utvecklats genom studierna. Det är ett intressant arbete, säger Korhonen.

Text och foto: Stefan Westergård

Prisbelönt handledare som tror på pedagogiken

Ann-Sofie Smeds-Nylund arbetar på Åbo Akademi som universitetslärare i pedagogik. Hennes motivation i livet är att ständigt utvecklas och samtidigt sporra studerande till resultat.

PeM Ann-Sofie Smeds-Nylund tilldelades Handledarpriset år 2016. Utmärkelsen delas ut av Elvings legat. För Ann-Sofie kom priset som en överraskning.

  • Det känns trevligt. Man skulle inte vara lärare om man inte skulle sporras av att se studerande utvecklas. Det är jättekul att se någon nå sina mål. Att sen kanske ha varit en del av den här processen känns bra, säger Ann-Sofie.

Priset delas årligen ut inom Åbo Akademi till handledare som på något vis utmärkt sig i sitt arbete. Priset delades ut med motiveringen: ”… en handledare som är synnerligen engagerad och har ett genuint intresse för studerandenas framgång. Hon är bra på att motivera och ger råd anpassade till studenternas individuella behov.”.

  • Det var roligt att få det här priset för kandidatavhandlingen, den är viktig. Det var inget som var förväntat. Jag gör det jobbet jag är satt för att göra och gör det så bra jag kan, säger Ann-Sofie.

Hur blir man då en god handledare?

Enligt Ann-Sofie är det viktigt att lyssna på och finnas till för studenterna. En god handledare utmanar eleven till att själv tänka till och överskrida nya gränser.

  • Det som jag tycker är spännande är att hjälpa studenterna, hjälpa dom att hitta ett ämne som känns som dom själva. Många kommer hit med en idé så jobbar vi utifrån det. Har man ett ämne klart hjälper man till att strukturera ämnet. Har de en idé hjälper jag dem att förminska idén och att tänka mer strukturerat. Och har de ett intresseområde försöker man formulera ett syfte med avhandlingen. Det gäller att möta människan där den är i sin process, säger Ann-Sofie.

Ann-Sofie är aktiv lärare såväl på Åbo Akademi som på öppna universitetet. Det skapar en helhet som enligt Ann-Sofie kompletterar lärandeprocessen.

  • Jag är passionerat intresserad av mitt ämne, sådär på riktigt. Det är bara intressant att möta människor i olika situationer. På dagarna träffar jag unga som naturligtvis är mera oerfarna. På kvällarna träffar man äldre studerande, som ofta är mitt i arbetslivet. Det är berikande att få erfarenheter ur bägge grupperna, säger Ann-Sofie.

Ann-Sofie lyfter också fram nyttan av att kursdeltagarna kommer ur olika livsskeden. Samtidigt finns det en nytta i att fysiskt kunna träffa andra kursdeltagare.

  • Alla kan läsa på egen hand. Att sen träffas under närstudierna ger en möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter. Det gäller att planera tillfällena så att man verkligen ger utrymme och drar nytta av dessa människors röst. Och jag lär mig själv hur verkligheten ser ut inom olika sektorer, det blir en input av vad som sker i samhället, säger Ann-Sofie.

Pedagogiken bidrar med mycket

Pedagogiken är för många ett bekant ämne men som ofta kopplas ihop med lärare och lärarutbildningen. Men pedagogiken är ett brett ämne som bidrar med nytta till många sektorer, enligt Ann-Sofie.

  • Nyttoaspekten har blivit tydligare bland studerande inom öppna universitetet. Man har insett att en pedagogisk bakgrund tillför nytta till många olika sektorer. Människan i vuxenlivet ska lära sig allt mera. Det är ett ständigt lärande på många sätt, säger Ann-Sofie.

Pedagogiken ligger alltså i tiden. Vad har samhället då för nytta av pedagoger?

  • Vi är alla pedagoger i något skede, vi lär alla av varandra. Vi är kanske den som medverkar till att en annan människa utvecklas, likväl som vi behöver andra människor för att utvecklas. Det är ju en socialkonstruktivistisk syn på lärande, att lära med andra människor. Vi blir människor tillsammans med andra människor, säger Ann-Sofie.

Om vi ser på en mera konkret, personlig nyttoaspekt?

  • Det finns nytta på oändligt många plan. På ett personligt plan får man en större förståelse för sitt eget sätt att lära och vad utbildningen har för betydelse i samhället. Har man barn förstår man barnets utbildningsvärld och dess krav, för att sen kunna hjälpa barnet bättre. På en arbetsplats träffar man ofta nya människor som man behöver hjälpa in i en miljö. Då kan det vara bra att ha reflekterat över nya sätt att hjälpa kolleger. Sen bidrar det till samhällsutvecklingen genom ett starkare allmänt medborgarskap. Det är bara några aspekter, säger Ann-Sofie.

Ann-Sofie inledde sin arbetskarriär som specialsjukskötare. Sedan gav hon sig in på pedagogiken och har arbetat som lärare för vuxna, som rektor på folkhögskola samt arbetat med utvärdering i Jyväskylä innan hon kom till Åbo Akademi.

  • Det är till nytta för mig och förhoppningsvis för studenterna att jag har sett olika delar av vår utbildningsvärld, säger Ann-Sofie.

Det som Ann-Sofie upplever som mest utmanande i arbetet är att hålla sig uppdaterad på forskningsfronten, men det är någonting som arbetsmiljön hjälper till att korrigera.

  • Det finns alltid mera man kunde läsa och studera. Ny kunskap kommer ständigt och man vill ju vara i framkanten. Men den här miljön är fantastisk i det hänseendet; man går in i kafferummet så är det alltid någon som har läst någonting som man börjar diskutera. Det är en fin miljö om man är nyfiken på det man håller på med, säger Ann-Sofie.

Har priset ändrat karaktären av ditt uppdrag?

  • Jag vet inte direkt om jag gjort någonting annorlunda efter just utnämningen. Man förändras ju ständigt. Även jag har en struktur i handledningen så uppstår ändå unika situationer. Det finns en kärna kring bemötandet och samtalet men sist och slutliga är alla så unika att mina metoder förändras vart efter, säger Ann-Sofie.

Text och foto: Stefan Westergård

En praktikants hälsning

Att vara praktikant eller nyanställd är alltid en småspännande process. Det innebär nya ansikten, nya uppgifter och att vistas i en miljö som inledningsvis är ganska obekant. Nåja, nästan. Jag studerar Allmän Pedagogik på fakulteten här i Vasa. Genom detta har jag givetvis gått på ÖPUs kurser och bekantat mig med CLL:s verksamhet på ett eller annat sätt.

Men jobbet, människorna och allt där emellan är ändå nytt. Jag måste ändå erkänna att jag är positivt överraskad över arbetsklimatet. Kollegorna är öppna, uppmuntrande och framför allt är de vanliga människor – det går att prata och umgås med dem som med vem som helst.

Utöver pedagogiken har jag studerat masskommunikation som långt biämne. Det har gett mig arbete som journalist och färdigheterna att jobba med många aspekter av foto-, film-, och grafisk framställning. En del brukar ställa sig frågande till ämneskombinationen, den är kanske lite annorlunda. Personligen tycker jag att den inte kunde vara mer i tiden än den är nu!

Man behöver inte vara insatt för att konstatera att digitaliseringen förekommer i så gott som alla områden i dag. Det handlar inte bara om nya datasystem och media plattformer som konvergerar, det pågår även en förändring i vårt eget förhållande till tekniken. Samtidigt förutsätter många arbetsplatser i dag en bred kompetensfront; beroende på jobbet kan mycket vara låst i förmågan att använda och känna till olika program och funktioner.

Och det är här som jag tycker att CLL har gjort ett fantastiskt arbete med att ta till sig och ge öppna händer vad gäller arbetet. Jag får arbeta med exakt de ämnesområden som jag specialiserat mig för. Det vill säga; jag arbetar inom en organisation med ett pedagogiskt uppdrag. Förutom att vara med i planeringsmöten och delta i den öppna diskussionen har jag fått arbeta med marknadsföring och grafisk framställning. Utöver det kommer jag att ansvara för intervjuer, fotograferings- och filmprojekt i anslutning till CLL:s verksamhet.

Min unga ålder har också uppskattats som en tillgång snarare än en nackdel. Det ger en ny, fräsch insyn i en gammal instans. På så vis vill jag tacka mina kolleger för att jag fått chansen, och framför allt tilltron, att arbeta med mycket mer än mekaniska kontorsuppgifter.

På så vis rekommenderar jag CLL och ÖPU som arbetsgivare. De ger dig en chans att visa ditt kunnande! Mitt tips för egentligen vilken arbetstagare som helst är att låta chefen och kollegerna känna till dina expertområden. Arbetet löper mycket smidigare när man kan samarbeta och hjälpa varandra. Det blir också bra mycket roligare.

Arbetet på CLL förutsätter att man kan hålla många järn i elden, prioritera och eventuellt delegera uppgifter. I varje fall mina uppgifter har varit oerhört mångsidiga. En dag sitter man i ett ledningsmöte för landsomfattande projekt, en annan dag fortbildar jag personalen i kamerabruk. Samtidigt träffar jag många bekanta från studietiden i Åbo Akademis gångar och korridorer. Så ja, jag trivs mycket bra och jag kommer att sakna denna arbetsplats när praktikperioden väl är över!

/Stefan Westergård