Alla inlägg av Christel Söderholm

Universitetskurser för alla

HogskolanAland

Många känner till att Öppna universitetet vid Åbo Akademi erbjuder kurser som är öppna för alla, oberoende av ålder och tidigare utbildningsbakgrund. Vad lika många kanske inte vet är att man kan läsa öppna universitetskurser hos Öppna universitetets samarbetsparter på olika orter runt om i Svenskfinland. En av dessa samarbetsparter är Högskolan på Åland, där enheten Öppna högskolan ordnar olika slag av universitets- och högskolekurser, fortbildning och uppdragsutbildning samt seminarier och öppna föreläsningar för allmänheten.

Pedagogik, psykologi och ekonomi lockar mest

Öppna högskolan på Åland erbjuder ett digert utbud av kurser i olika ämnen. De ämnen som just nu lockar flest deltagare är specialpedagogik och psykologi, men också vissa juridiska och rättsvetenskapliga kurser samt kurser i ekonomi är populära. Vem som helst är välkommen att delta på kurserna.

Mirre

– Vi har inte enbart akademiskt utbildade på våra kurser, utan personer med olika bakgrund som vill förkovra sig i ett ämne eller kanske siktar på att söka in till Åbo Akademi senare, berättar planerare Mirjam Schauman vid Öppna högskolan på Åland.

Kurserna hålls både dag- och kvällstid, såväl vardagar som under veckoslut och under alla årstider, året runt. Universitetskurserna går mestadels utanför vanlig arbetstid, så att vuxenstuderande som ofta arbetar dagtid kan delta.

Stort intresse för akademiska kurser

Vid Öppna högskolan arbetar förutom Schauman en enhetschef, en högskolesekreterare, en kurssekreterare och två andra planerare. Tillsammans ser de till att verksamheten för över 2000 studerande per år fungerar som den ska. Statistiken för år 2013 visar på ett deltagarantal på 2724 ”bruttostuderande”, varav 917 var män och 1807 kvinnor. Av dessa läste 541 öppna universitetskurser. Det totala antalet avlagda studiepoäng det året var 2555. Antalet studerande har ökat genom åren och många läser numera flera block och inte bara enstaka kurser.

Studiemöjligheter i framtiden

Planerare Mirjam Schauman ser med tillförsikt på framtiden för Öppna högskolan på Åland.

– Den öppna verksamheten uppfattas som viktig i ett så litet samhälle som Åland, där det annars inte finns så stora möjligheter till akademisk utbildning.

Schauman själv är född och uppvuxen i Helsingfors men bor sedan 1994 i Mariehamn med man och tre döttrar. Hon trivs bra med sitt arbete som planerare och säger att kontakten med olika människor är det bästa med arbetet.

– Kontakten med välutbildade föreläsare, motiverade studerande och trevliga samarbetsparter gör arbetet intressant, säger Schauman.

Mirjam Schauman poängterar människokontakten också i undervisningen. I tider där distansstudier får stor uppmärksamhet är det viktigt att följa utvecklingen och ge de studieformer deltagarna vill ha, men man ska heller inte glömma de fördelar närstudiekontakt för med sig.

– Distanskurser i all ära, men jag tror att det alltid kommer att finnas folk som vill och behöver närstudiekontakt.

I framtiden kan Öppna högskolan komma att satsa mer på flerformsstudier, där man kombinerar distans- och närstudier, men Schauman tror att närstudiekurserna kommer att ha en viktig roll även framöver.

Långt samarbete

Samarbetet mellan Öppna universitetet vid Åbo Akademi och det som numera heter Högskolan på Åland inleddes redan i samband med att Ålands sommaruniversitet startade 1.6.1969. År 1981 antogs en landskapslag om högskoleundervisning i lanskapet Åland och i praktiken sköttes sommarterminen av Ålands sommaruniversitet och kurser på höst och vår sköttes av Ålands högskola. Så småningom fick hela verksamheten namnet Ålands högskola.
Ålands yrkeshögskola inledde en 5-årig försöksverksamhet 1997 som resulterade i att Högskolan på Åland bildades 1.1.2003. Samtidigt blev Ålands högskola en enhet inom yrkeshögskolan och bytte namn till Öppna högskolan.

Maria Johansson

En sommarhälsning

Det börjar dra ihop sig till semester vid våra enheter i Vasa och Åbo.
Kanslierna är stängda 1.7-4.8.

En sammanställning av kurserna läsåret 2013-14 kommer att publiceras på webben ännu före midsommar!

Centret för livslångt lärande i Åbo hade en personaldag 6 juni och besökte konstnären Jan-Erik Anderssons lövhus på Hirvensalo.

Från vänster: Sinikka Suomalainen, Susann Brännkärr, Kurt Långkvist, Maria Söderbacka, Pian Åkerlund, Maria Johansson, Majlen Saarinen, Johanna Fredenberg, Katarina Humina, Nancy Pettersson, Carina Gräsbeck, Christel Söderholm (Sanna Lillbroända-Annala saknas)

Personalen i Vasa samlades för en sommarbild 17.6

Uppe från vänster: Kerstin Kullbäck, Christina Loo, Tina Selänniemi
Nere från vänster: Gunilla Toivonen, Pernilla Rauma, Terese Ahlström

Klicka på bilderna för högre upplösning.

Flera bilder finns på Öppna universitetets Facebooksidor

Från studerande till lärare

Håkan Hemberg, 32, hade inte direkt någon tanke på att inom några år själv undervisa i offentlig förvaltning när han år 2007 bestämde sig för att gå grundkurserna i ämnet på nätet. Men så blev det. Sex år senare, med start i januari 2013, ska Hemberg dra nätkursen Finlands offentliga förvaltning vid öppna universitetet.

– Jag minns själv hur givande kursen var när jag gick den med Linnea Henriksson som lärare, dels eftersom innehållet var intressant och dels eftersom det fanns en god interaktion mellan lärare och studerande. Som studerande fick man hela tiden feedback på sitt arbete, berättar Hemberg.

Intresse för förvaltning

Hemberg är utbildad lantmäteriingenjör och hade arbetat några år som tjänsteman när han började intressera sig mer och mer för förvaltningen och systemet kring arbetet.

– När möjligheten att studera via nätet gavs tog jag den för att komplettera mitt kunnande och skaffa mig en allmänbildande, bred utbildning, förklarar Hemberg.

Studier – en livsstil

Studierna i offentlig förvaltning ledde så småningom till en högre högskoleexamen för Hemberg, som inom kort hoppas kunna inleda sina doktorsstudier. För Hemberg är studierna lite av en livsstil och han ser stor nytta av att vara ute i arbetslivet samtidigt som han studerar.

– I mitt arbete har jag samarbete med olika instanser och det är givande att känna till hur systemet fungerar. Likaså underlättar arbetslivet studierna eftersom den praktiska biten många gånger kommer automatiskt.

Småbarnspappan Hemberg erkänner att studierna kan vara krävande vid sidan om ett heltidsarbete och familjeliv, men för honom är studierna som en hobby, ett andrum. Hans stora intresse för sitt ämne motiverar honom också.

– Givetvis underlättar det om man har ett genuint intresse för det man studerar. Bättre utsikter på arbetsmarknaden motiverar förstås också, säger Hemberg.

Från studerande till lärare

Efter att Hemberg hade avklarat sin avhandling pro gradu fick han en förfrågan av professor Marko Joas om han kunde hålla kursen ”Etik” i offentlig förvaltning, eftersom Hembergs huvudsakliga intresseområde inom offentlig förvaltning är tjänstemannaetik. Hemberg var öppen för att undervisa och hade tidigare avlagt grundstudierna i pedagogik, så han tackade ja. Snart fick han också fler förfrågningar om att dra kurser.

– Då Linnea Henriksson planerade närundervisningen i offentlig förvaltning slog det henne att fråga mig om jag var intresserad att hålla nätkurserna inom offentlig förvaltning så att hon själv skulle få mera tid till sin egen forskning. Jag sade ja och på den vägen är det, berättar Hemberg.

Flexibilitet och arbete

Flexibiliteten med nätstudier tilltalar Hemberg, som bor i Korsholm och arbetar på Österbottens lantmäteribyrå. Med hjälp av nätkurser kan Hemberg undervisa studerande oberoende av tid och plats.

– Speciellt möjligheten att hålla undervisning hemifrån och vintertid passar mig.

Trots att nätkurser är flexibla innebär de mycket arbete både för studerande och lärare. Hembergs bästa råd när det gäller studier på nätet är att utföra uppgifterna regelbundet och systematiskt.

– Egentligen är det så enkelt som att logga in, läsa och utföra det man skall göra. Viktigt är också att man meddelar om man inte kan lämna in alla uppgifter någongång, så att läraren vet det och kan ta ställning till situationen.

Kursstart i januari 2013

Hemberg ser fram emot att starta kursen Finlands offentliga förvaltning i januari.

– Det som är intressantast med att studera på nätet är att alla deltagare kan formulera sina tankar i diskussionsforum och skriva korta reflektioner över det man lärt sig och på det sättet behandla den nya informationen. Därtill är det behändigt att via olika länkar bekanta sig med de olika delarna av förvaltningen på deras webbsidor, säger Hemberg.

Maria Johansson

Det öppna och det slutna universitetet?

För några veckor sedan kom jag hem från Vörå. Där var jag på slutenvårdskurs i en vecka. Åtminstone är det vad Folkpensionsanstalten kallar ASLAK-rehabiliteringen, som har som mål att främja arbetsförmåga och välbefinnande. I tre etapper under ett år (totalt fyra veckor) har en grupp bestående av tio personer från Åbo Akademi haft förmånen att genomgå läkar- och fysioterapiundersökningar och få personliga träningsprogram för att hålla kroppen, i mitt fall ryggen, i skick. Vi har fått bekanta oss med olika fysiska aktiviteter. Vi har gjort konditions- och muskeltest, avslappningsövningar och haft föreläsningar om bl.a. kost, sömn och stresshantering.

I vanliga fall jobbar jag vid Åbo Akademis öppna universitet men det jag nu har varit med om är ett annat slag av vuxenutbildning, också baserat på forskning. Som vanligt är inom vuxenutbildningen bestod vår grupp av personer i olika ålder och livssituation. Man kunde kanske beskriva vår ASLAK-utbildning i akademiska termer som ”närstudier med distansuppgifter mellan passen”.

Det är en intressant inlärningsprocess när en sammansvetsad grupp från tidig morgon till sen kväll har gemensamma föreläsningar och gruppdiskussioner och efter detta ännu på fritiden reflekterar över vad vi har lärt oss och vad det betyder för oss? Vi har skrattat mycket men det har också funnits stunder av allvar. Vi har haft en sluten Facebookgrupp där vi mellan Vöråveckorna har stöttat varandra att följa våra träningsprogram.

Vår sista dag tillsammans avslutades med en förmiddag full av teamuppgifter, där det gällde att lita på varandra. Vi skulle t.ex. med förbundna ögon placera oss i längdordning. Det lyckades vi med ganska snabbt. Den för oss svåraste uppgiften bestod i att balansera en tunn käpp på fingerspetsarna. Hälften av gruppen stod på ena sidan av käppen och hälften på andra. Uppdraget var att gemensamt sänka den ”magiska käppen” till marken utan att tala med varann och så att allas fingrar hela tiden vidrörde käppen. Efter många försök, där käppen helt oförklarligt bara steg uppåt och till slut rent av flög till skogs, lyckades gruppen med den till synes lätta uppgiften och käppen låg på marken. Vi skrattade så mycket att vi glömde att vi frös om tårna i den nyfallna snön.

Strax innan vi åkte hem hade vi en utvärderingsdiskussion där det utdelades deltagarbevis över vår ”anstaltsrehabilitering”. Fnissande konstaterade vi att det här ska vi nog inte bifoga till vårt CV. Men när jag tänker efter, varför inte? Det är inte ett stämplat intyg över akademiska studiepoäng, men det är det enda konkreta beviset på att vi avslutat den slutna delen av vår inlärningsprocess. Nu är det upp till oss själva att ställa nya mål och fortsätta träna för att upprätthålla vår arbetsförmåga. Det livslånga lärandet kan ske på många olika sätt i olika skeden av livet.

Målmedvetna studier på nätet

Att studera upp till kandidatnivå via nätet, kan det verkligen vara möjligt? Javisst, om man väljer Öppna universitetets nätkurser inom det samhällsvetenskapliga, humanistiska eller teologiska ämnesområdet. En som är i full gång med detta är vuxenstuderande Cay Irjala från Kristinestad, som har för avsikt att avlägga kandidatexamen i folkloristik genom studier på nätet. Irjala inledde sina nätstudier i folkloristik med en kurs i folkmedicin som han anmälde sig till mest av en slump för att den verkade intressant.

– Jag har alltid varit intresserad av olika sätt att kurera, så som homeopati och alternativ medicin.

Den inledande kursen i folkloristik gav blodad tand och Irjala bestämde sig för att småningom avlägga examen i ämnet. Han har valt att studera historia som biämne, en kombination som passar hans nuvarande arbete som anställd vid Kristinestads hembygdsförening.

– En fördel med studierna är att man ofta kan välja att fokusera på sådant som intresserar en själv mest. Eftersom jag gör en del museiguidningar har jag koncentrerat mig på tidsepoker och ämnen jag kan ha nytta av i guidningarna.

Varför väljer man att avlägga en examen i vuxen ålder? Enligt Irjala är det viktigt att skräddarsy sin egen utbildning och vidareutbilda sig då man märker att behovet finns.

– Generellt tror jag att arbetsmarknaden går i den riktningen att man måste läsa sig till det man behöver.

Irjala valde nätstudier dels eftersom det är en studieform som tilltalar honom och dels eftersom han rent fysiskt skulle ha svårt att delta i kurser om de inte erbjöds via nätet.

– Det är praktiskt för en som bor i Kristinestad att inte behöva ta sig till Vasa eller Åbo för att kunna studera.

Flexibiliteten med studier på nätet är också en bidragande orsak till att Irjala föredrar nätstudier. Man kan studera när som helst och var som helst, bara man följer respektive kurs schema. En annan som tilltalas av flexibiliteten med nätstudier är Johanna Vidjeskog, som i vår avlägger kandidatexamen i informationsvetenskap.

– En positiv sak med nätkurser är att man kan välja när man studerar. Som morgonmänniska kanske man hellre stiger upp före arbetet och loggar in på nätkursen, men det går lika bra kvällstid om man föredrar det.

Vidjeskog började studera informationsvetenskap 2002 och avlade 35 studiepoäng på tre år, vid sidan av sitt arbete som biblioteksfunktionär. Hon medger att det periodvis har varit tungt att studera och arbeta fulltid, men att det trots allt har varit genomförbart.

– Jag är väldigt glad att kandidatutbildningen erbjuds på nätet, om den inte hade gjort det skulle jag inte ha haft möjlighet att studera i vuxen ålder, säger Vidjeskog.

Både Irjala och Vidjeskog är mycket nöjda med sina nätstudier vid Öppna universitetet. Vidjeskog betonar att hon alltid har fått ett gott stöd från lärare och personal och att kursutbudet är brett och intressant. En nackdel med att studera på nätet är enligt Irjala att det kan vara svårt att få tag på litteraturen till de enskilda kurserna. Han har dock varit nöjd med servicen det lokala biblioteket har givit, och han uppmanar andra studerande att göra som han brukar och fråga läraren vilka böcker som är viktigast så man koncentrera sig på att få tag på dem först. Vidjeskog å sin sida efterlyser mer handledning i början av nätstudierna.

– Även om man får ett kursschema är det inte så lätt att veta vilka kurser som är viktiga vid vilken tidpunkt. Om jag skulle göra om någonting skulle jag först läsa alla obligatoriska kurser, så som statistik och språk, eftersom de inte erbjuds så ofta.

Eftersom ingen annan språkkurs erbjöds när Vidjeskog hade tänkt avlägga sin valfria språkkurs i främmande språk tog hon en kurs i latin – och blev positivt överraskad.

– Först funderade jag nog hur det skulle gå att läsa ett för mig fullständigt främmande språk, via nätet till på köpet, men det var jätteintressant! Faktum är att latinkursen är en av de bästa kurser jag har gått.

Vidjeskog ger ett gott råd till alla som är intresserade av nätkurser vid Öppna universitetet:

– Prova på friskt! Utbudet är så brett att alla säkert hittar någon kurs som intresserar. Om man inte vill gå en hel studiehelhet kan man alltid samla enskilda kurser och ofta kan man få avlagda kurser till godo om man senare bestämmer sig för att avlägga en studiehelhet.

Maria Johansson