Vasa sommaruniversitet – undervisning året om

Okategoriserade

NorraLigan

Bild: Sven Söderholm och Sanna Heinoja (Mellerst Österbottens sommaruniversitet) på koordineringsmöte i Vasa hösten 2013

I Österbotten kan vem som helst – oberoende av utbildning, ålder och studierätt – avlägga öppna universitetskurser vid Vasa sommaruniversitet och filialen i Jakobstad. Namnet till trots ordnar Vasa sommaruniversitet undervisning året om, och förutom öppen universitetsundervisning erbjuds yrkesfortbildning, språkkurser, föreläsningar för tredje åldern samt abikurser på såväl svenska som finska.

Från porslinsmålning till krispsykologi

Vasa sommaruniversitet grundades år 1960. En av de bakomliggande orsakerna var att man hoppades att förutsättningarna för att få ett universitet till Vasa skulle bli bättre. I begynnelsen var Vasa sommaruniversitet ett traditionellt sommaruniversitet med kurser i bland annat porslinsmålning, men med åren utvecklades verksamheten till att omfatta det utbud som finns idag, med ett tjugotal ämnen inom den öppna universitetsundervisningen samt ett digert utbud av fortbildningskurser. Samarbetet med Öppna universitetet vid Åbo Akademi inleddes redan i slutet av 1960-talet och i dagsläget samarbetar Vasa sommaruniversitet även med universiteten i Helsingfors, Tammerfors, Jyväskylä och Östra Finland. Andelen finska kurser är något högre än andelen svenska inom den öppna universitetsundervisningen, men sommartid erbjuds överlag fler kurser på svenska. Vissa ämnen lockar alltid studerande år efter år, så som t.ex. psykologi och pedagogik.

– Introduktionskursen i krispsykologi som ges i samarbete med Öppna universitetet vid Åbo Akademi drar alltid mycket studerande, berättar utbildningskoordinator Sven Söderholm.

Söderholm har arbetat vid Vasa sommaruniversitet sedan 2006. Han inledde sin karriär som praktikant och fick sedan ett moderskapsvikariat som så småningom ledde till en fast tjänst som koordinator. Sin utbildningsmässiga bakgrund har Söderholm inom ämnet socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa. Enligt Söderholm är de flesta som avlägger öppna universitetskurser vid Vasa sommaruniversitet studerande vid Åbo Akademi, även om personer från yrkeslivet också finns representerade bland deltagarna.

– Det kan vara praktiskt för ÅA-studerande att avlägga kurser hos oss sommartid, eller på kvällstid och helger, ifall de har många kurser under ordinarie studietid. På så sätt ökas också genomströmningen vid Åbo Akademi, säger Söderholm.

Inför framtiden

Sven Söderholm tror på en ökad utveckling av kursutbudet i regionerna i framtiden. Vikten av att utveckla kursutbudet ämnesmässigt är också en utmaning som Vasa sommaruniversitet vill satsa på framöver. För Vasa sommaruniversitet, som verkar i vad som ibland kallas Finlands mest tvåspråkiga stad, är språkaspekten också en viktig del av utbildningen.

– Inom fortbildningen har vi tvåspråkiga kurser och föreläsningsserier, och det skulle vara fint om vi kunde utveckla detta även inom de övriga områdena, säger Söderholm.

Ämnesmässigt tror Söderholm att mer IT-kurser och kurser i t.ex. spelprogrammering och film kan vara eftertraktade framöver.

– Kurser riktade till gymnasieelever och yngre människor inom de här områdena ligger i tiden.

Maria Johansson

Möt Monica Cleve och Fred Wilén i ett humoristiskt samtal om hur det är att studera som vuxen

Okategoriserade

https://www.youtube.com/watch?v=Xm8MeQlooXY&feature=youtu.be

”Man får pröva på” och ”Ingenting är omöjligt”, säger Monica Cleve och Fred Wilén i ett humoristiskt samtal om hur det är studera som vuxen.

Monica Cleve utbildade sig i tiderna till sjukskötare och vägarna förde henne till Egypten där hon träffade sin man. I Egypten blev hon nyfiken på teologiska studier och började studera allmän teologi på distans vid Åbo Akademis Öppna universitet. Efter 17 år i Egypten flyttade familjen till Helsingfors och hon fortsatte med sina  studier vid sidan om sitt jobb som överskötare. Cleves dröm förverkligades och som 50-åring avlade hon en teologiemagisterexamen, blev prästvigd och arbetar nu som t.f. kaplan i Ekenäs församling.

Fred Wilén är en bekant röst från Radio Vega, där han jobbade under många år. I början av 2000-talet prövade han på att studera teologi via Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Hans intresse för studierna väcktes och senare beslöt han sig för att ta en paus från jobbet och börja studera teologi på allvar. Wilén hade siktet inställt på att bli präst och avlade teologiemagisterexamen vid TF några år senare och blev prästvigd tillsammans med Monica Cleve för två år sen.

Sommarkurs om socialt kapital

Okategoriserade

IMG_1319

NU är det dags för årets sommarkurs i statskunskap! Öppna universitetet vid ÅA har sedan flera år tillbaka erbjudit sommarkurser i Åbo för både vuxna och examensstuderande. Målet har varit att det i utbudet alltid ska finnas minst en samhällsvetenskaplig kurs. Temana har varierat från hälsosociologi till säkerhetspolitik, biståndsfrågor och medborgarengagemang.

I år ligger fokus på det sociala kapitalet och demokratin. Ett ämne som både är viktigare än någonsin och som det också skrivits en hel del spaltmetrar om. Ytligt sett handlar socialt kapital om delaktighet och nätverk och deras påverkan på såväl demokrati, hälsa, ekonomi som trygghet för den enskilda individen, för grupper och därmed samhället i stort.

Det har också i flera sammanhang framförts att just graden av socialt kapital bland finlandssvenskarna är en av orsakerna till varför den språkgruppen överlag har bättre hälsa än finskspråkiga. Men gräver man lite djupare kommer det fram fler intressanta frågeställningar. Kan socialt kapital bli ett slagträ i den politiska debatten? Medför en högre nivå av socialt kapital alltid en positiv utveckling för samtliga grupper i samhället? Och hur ser t.ex. sambandet mellan socalt kapital och politiskt deltagande ut?

PD Maria Bäck, forskare vid Åbo Akademi föreläser på kursen ”Socialt kapital och demokrati, 5 sp med start 26.5. och då har du möjlighet att göra en djupdykning i vad socialt kapital egentligen är och dess effekter på demokratin.

Information om kursens innehåll, tidtabell och upplägg hittar du på Öppna universitetets sidor.

Och vill du läsa vad några andra forskare vid ÅA skrivit om socialt kapital, kan du kolla in följande artiklar:
http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2006-4/socialt_kapital.pdf
http://web.abo.fi/meddelanden/artiklar/2010_17_socialt_kapital.sht

Du har tid att anmäla dig fram till den 16.5!

Åboenhetens chef Tina Engblom om det livslånga lärandet i Radio Vega

Okategoriserade

TinaEngblomI början var vi två anställda, idag över 60. Det säger Tina Engblom som för dryga trettio år sedan började på Kurscentralen vid Åbo Akademi som nu har utvecklats till Centret för Livslångt Lärande.

Det som idag utgör Centret för Livslångt Lärande har varit en föregångare i Finland då det gäller vuxenutbildning. Från kurscentral blev det en fortbildningscentral, sedan det Öppna Universitetet och allt det här och litet till ingår idag i CLL där Tina Engblom är vice direktör. Motsvarande vuxenutbildning, som den CLL ger finns egentligen ingen annanstans i hela Norden.
Inom den här enheten ordnas idag en hel del akademiska kurser men också fortbildning och projekt som berör stora grupper i Svenskfinland. I början av 2000-talet kom nätkurserna in i bilden och i och med dem kunde intresserade delta i olika kurser oberoende av boningsort. Från en blygsam start har också den här verksamheten utvecklats enormt i och med den nya tekniken.
Tina Engblom kom till Kurscentralen 1982 och skulle då aldrig ha kunnat föreställa sig den kommande utvecklingen.

Lyssna på Tina i Radio Vega: http://svenska.yle.fi/artikel/2014/04/29/fran-kurscentral-till-livslangt-larande

Universitetskurser för alla

Okategoriserade

HogskolanAland

Många känner till att Öppna universitetet vid Åbo Akademi erbjuder kurser som är öppna för alla, oberoende av ålder och tidigare utbildningsbakgrund. Vad lika många kanske inte vet är att man kan läsa öppna universitetskurser hos Öppna universitetets samarbetsparter på olika orter runt om i Svenskfinland. En av dessa samarbetsparter är Högskolan på Åland, där enheten Öppna högskolan ordnar olika slag av universitets- och högskolekurser, fortbildning och uppdragsutbildning samt seminarier och öppna föreläsningar för allmänheten.

Pedagogik, psykologi och ekonomi lockar mest

Öppna högskolan på Åland erbjuder ett digert utbud av kurser i olika ämnen. De ämnen som just nu lockar flest deltagare är specialpedagogik och psykologi, men också vissa juridiska och rättsvetenskapliga kurser samt kurser i ekonomi är populära. Vem som helst är välkommen att delta på kurserna.

Mirre

– Vi har inte enbart akademiskt utbildade på våra kurser, utan personer med olika bakgrund som vill förkovra sig i ett ämne eller kanske siktar på att söka in till Åbo Akademi senare, berättar planerare Mirjam Schauman vid Öppna högskolan på Åland.

Kurserna hålls både dag- och kvällstid, såväl vardagar som under veckoslut och under alla årstider, året runt. Universitetskurserna går mestadels utanför vanlig arbetstid, så att vuxenstuderande som ofta arbetar dagtid kan delta.

Stort intresse för akademiska kurser

Vid Öppna högskolan arbetar förutom Schauman en enhetschef, en högskolesekreterare, en kurssekreterare och två andra planerare. Tillsammans ser de till att verksamheten för över 2000 studerande per år fungerar som den ska. Statistiken för år 2013 visar på ett deltagarantal på 2724 ”bruttostuderande”, varav 917 var män och 1807 kvinnor. Av dessa läste 541 öppna universitetskurser. Det totala antalet avlagda studiepoäng det året var 2555. Antalet studerande har ökat genom åren och många läser numera flera block och inte bara enstaka kurser.

Studiemöjligheter i framtiden

Planerare Mirjam Schauman ser med tillförsikt på framtiden för Öppna högskolan på Åland.

– Den öppna verksamheten uppfattas som viktig i ett så litet samhälle som Åland, där det annars inte finns så stora möjligheter till akademisk utbildning.

Schauman själv är född och uppvuxen i Helsingfors men bor sedan 1994 i Mariehamn med man och tre döttrar. Hon trivs bra med sitt arbete som planerare och säger att kontakten med olika människor är det bästa med arbetet.

– Kontakten med välutbildade föreläsare, motiverade studerande och trevliga samarbetsparter gör arbetet intressant, säger Schauman.

Mirjam Schauman poängterar människokontakten också i undervisningen. I tider där distansstudier får stor uppmärksamhet är det viktigt att följa utvecklingen och ge de studieformer deltagarna vill ha, men man ska heller inte glömma de fördelar närstudiekontakt för med sig.

– Distanskurser i all ära, men jag tror att det alltid kommer att finnas folk som vill och behöver närstudiekontakt.

I framtiden kan Öppna högskolan komma att satsa mer på flerformsstudier, där man kombinerar distans- och närstudier, men Schauman tror att närstudiekurserna kommer att ha en viktig roll även framöver.

Långt samarbete

Samarbetet mellan Öppna universitetet vid Åbo Akademi och det som numera heter Högskolan på Åland inleddes redan i samband med att Ålands sommaruniversitet startade 1.6.1969. År 1981 antogs en landskapslag om högskoleundervisning i lanskapet Åland och i praktiken sköttes sommarterminen av Ålands sommaruniversitet och kurser på höst och vår sköttes av Ålands högskola. Så småningom fick hela verksamheten namnet Ålands högskola.
Ålands yrkeshögskola inledde en 5-årig försöksverksamhet 1997 som resulterade i att Högskolan på Åland bildades 1.1.2003. Samtidigt blev Ålands högskola en enhet inom yrkeshögskolan och bytte namn till Öppna högskolan.

Maria Johansson

Framåt med nya undervisningsformer

Okategoriserade

Öppna universitetet vid Åbo Akademis mission – en av dem – är att föra ut kurser och utbildning i regionerna. Som utbildningsplanerare för kurser sedan ca 13 år har mycket hänt, såväl inom kursutbudet så som undervisningsmetoderna. Det gäller liksom att hänga med i svängarna.
En pedagogisk metod som härstammar från 1600 talet är att skriva på tavlan. Då kunde det handla om att rista ner på griffeltavla. Sedan kom vi till krittavla, efter det whiteboard och sedan/ nu ofta powerpoint presentationer. Allt mera sällan sitter studerande och kursdeltagare och antecknar. På gott och på ont. Deltagarna gör ju givetvis en inbesparing på att skaffa litteratur som hör till kursen samtidigt som jag kan känna att det inte gagnar den inre lärandeprocessen lika starkt. Men som med mycket annat är detta individuellt- hur man lär sig och hur man använder kunskapen efteråt.
Långt senare kom John Deweys begrepp ”Learning by doing”. Kanske en reformpedagogik för att betona betydelsen av kunskap och handling.Bland annat scoutrörelsens sätt att arbeta ses som ett gott exempel på Deweys tes.
Alla har vi väl fått pröva på ”kruxa i övningar”. Avsikten med dessa lär vara att uppmuntra studerande att se helheter med hjälp av delar och kunna ta till sig sammanhang. För vissa studerande är detta bra men i det stora hela så gagnade inte syftet framgång.
Vi har väl var till mans prövat på instuderingsfrågor, grupparbeten och PBL ( problembaserat lärande). Tanken var väl med dessa metoder att införa mera forskande, undersökande och elevaktivitet i klassrum och i undervisningen. Nu blev läraren mera något av en handledare och ”coach” i klassrummet.
Detta må stå för en del av resan när pedagoger tagit fram olika undervisningsmetoder för att för att få kunskap att förankras, ge verktyg för reflekterande för den som sitter i undervisning och kunna använda kunskapen ( motsatsen till korvstoppning -alltså).
Med stor säkerhet har vissa pedagogiska metoder från olika tidevarv trillat bort – men du som läsare, se detta mera som ett svep från dåtid till nutid (sedan kan man för sig själv reflektera om nu – sist och slutligen-så mycket har ändrat i sättet att lära ut och i sättet att lära). Människan är ju dock den samma som för tusentals år sedan, det är omvärlden som bjuder oss på nya möjligheter och verktyg.
Själv är jag nu helt tagen av att streama föreläsningar för att sedan lägga upp detta på moodle 2.4. Det är en mycket god kvalitet på filmningen och deltagarna kan sedan backa till baka föreläsningarna för att till sig på bästa sätt för att sedan utföra de prestationer som hör till studierna och kurserna inom en given deadline. Detta har vi prövat nu i ett par år inom idrodrottspsykologin där studiehelheten är i samarbete med Umeå universitet och två av huvudlärarna finns i Umeå och en huvudlärare, Jan- Erik Romar finns vid Pedagogiska Fakulteten i Vasa. Mycket intressant och denna metod har fått bra feedback så detta kommer vi att utveckla.
Sedan skall vi inte glömma att – läraren och mottagaren är de viktigaste personerna i alla skolor och i alla undervisningsformer. Man måste spela på samma spelplan för att lyckas nå det bästa resultatet. Utan goda pedagoger som är villiga att satsa på nytänkande så kommer vi ej framåt. Utan vilja att lära, av kursdeltagare och studerande, så lyckas vi inte heller. Då är risken att vi landar i ett 1600- tals tänk ännu idag trots alla verktyg som utvecklas hela tiden till vårt förfogande. Det har vi inte råd med, vi måste möta de nya generationerna på den spelplan de befinner sig i sättet att ta till sig ny kunskap och för att hålla dem kvar i det livslånga lärandets karusell. Här krävs satsningar av stat, kommuner och samtliga undervisande instanser! Jag vill vara med- så det så.

Framåt med nya undervisningsformer

Om tidsoptimism och aktivitet- En planerares bekännelser

Okategoriserade

I skrivande stund har de flesta höstkurserna vid Öppna universitetet startat. Kurserna rullar på och utbildningsplanerarna börjar småningom snegla på vårterminens kursprogram. När jag reflekterar över de gångna månaderna,  kan jag se vissa teman som ständigt återkommer varje år, lika säkert som dagen gryr efter långa natten. Jag tänker på kursdeltagarnas anmälningar och annulleringar, förhandlingar och förklaringar, frånvaro från föreläsningar och frågor om komplettering eller ersättande uppgifter. Denhär biten av administrationer upptar alltmer tid för varje år som går. Och visst uppstår det fortfarande situationer – trots planerarnas ansträngningar att undvika det-  där två kurser krockar tidsmässigt helt eller delvis. Men alltmer kan vi se en tendens där en studerande anmäler sig till ett flertal kurser och sedan bara hänger med lite grann alternativt gör inget alls, varken annullerar eller studerar. Vi har också dessa som vill delta i flera kurser, men aldrig på arrangörens villkor, allting ska omförhandlas och skräddarsys åt den behövande. Planeraren frågar sig: Vad är vitsen med detta hängande? Förhandlande? Varför kan man inte respektera kursens upplägg och kurskrav? Så galet. Så ansvarslöst.

Perspektivbyte. Undertecknad deltar inom tjänsten på en fortbildning som handlar om sociala medier i vuxenutbildningen. Fem studiepoäng på tre månader. Lätt som en plätt, tänker jag.  Ivrigt deltar jag i kursens första närstudiepass och kommer hem full av entusiasm inför kursen. Fyra närstudiepass, eget arbete däremellan, skriva blogg, testa olika webbverktyg. Hur kul som helst.

Nu skriver vi november. Här sitter jag två månader efter kursstart och undrar varför läraren inte sparkade ut mig från kursen pga ringa aktivitet. Inga bloggar, inga livstecken på 5-6 veckor. Så galet. Så ansvarslöst. Hur kunde detta ske? Tog jag fram kalendern och skrev in alla närstudiepass? Javisst. Noterade jag kravet på minst ett blogginlägg per vecka? Javisst. Skrev jag blogg varje vecka? Nej, inte ens nära till. Avdelade jag tid för att utföra de uppgifter som tilldelades oss? Jav..nja. Nej. Jag tänkte väl att jag gör dem sedan vid sidan av, på kvällen därhemma. Typ. Läste jag alla anvisningar som gavs av läraren? Nja, lite sådär. Jag läste, men kanske inte lusläste… Litade jag på att läraren är flexibel och ger mig extra tid? Ja. Jag kunde fortsätta hur länge som helst. Faktum är att det är endast på grund av lärarens välvilja att jag fortfarande är med på kursen. Lidande av samvetskval, plågad av alla ogjorda uppgifter och ett slutarbete som hägrar i en alltför nära framtid. Men, fortfarande med på kursen! Jag inser att jag inte kommer att prestera så bra som jag hade önskat. Låter dethär bekant?

Jag kunde tråka ut dig med allt som har upptagit min arbetstid under de senaste månaderna, men det myckna arbetet är inte poängen. Det relevanta är den bristande tidsplaneringen eller rättare sagt tidsoptimismen. Att jag inte förmådde prioritera rätt. Jag ville så gärna göra allt som krävdes, men alltid kom något annat i vägen, något mera akut. Men det är bara att acceptera att så kommer det alltid att vara. Därför gäller det att verkligen prioritera och planera noggrant. Så enkelt men samtidigt så förbannat svårt.  Jag kan bara hoppas att insikten av detta gör mig till en bättre tidsanvändare såväl i arbetet som hemma. Att bli tidsrealist istället för tidsoptimist.

Dags att småningom snegla på vårterminens kursprogram. Det återstår att se hur jag kan tillämpa denna nyförvärvade lärdom. Vad annat jag lärt mig på kursen får jag återkomma till senare.