European School Head´s Association ESHA håller konferens vartannat år i olika delar av Europa. 2014 stod Kroatien som värd och konferensen hölls i Dubrovnik sista veckan i oktober. Temat för årets konferens var Bringing leadership together. Av konferensens drygt 400 deltagare kom 83 från Finland. Av tradition har ESHA-konferensen haft stort deltagande från Finland. Från övningsskolorna deltog sex rektorer. Vi höll en egen ”efterkonferens” 30.10, där vi diskuterade konferensens behållning och andra aktuella övningsskolteman.
SURE-FIRE:s ordförande Riikka Lindroos tredje från vänster i första raden. Vasa övningsskolas rektorstrojka uppe till höger.
För oss finländare var det en verklig fjäder i hatten att Pasi Sahlberg var konferensens huvudtalare i samband med öppningsceremonierna. Pasi är för tillfället gästande professor vid Harvard University’s Graduate School of Education in Cambridge. Han upprätthåller en egen portal på www.pasisahlberg.com där kampen mot ”the GERM” tydliggörs och alternativa vägar skissas upp, ett resonemang som också är bekant från hans bok Finnish Lessons. Den utkommer i en reviderad upplaga i januari 2015. Studentlitteratur har gett ut den i svensk språkdräkt: Lärdomar från den finska skolan.
”Alla vill förändra världen, men ingen tänker på att förändra sig själv” Leo Tolstoy
Professor Pero Lucins keynote: Leadership in smart specialization, fokuserade på nätverkande med betoning dels på samarbete mellan lärarutbildning och skola, dels på framtidens kompetenser i ett litet annat perspektiv, nämligen framtidens jobb. För samhällets välfärd, sysselsättning och produktivitet måste vi ta väl vara på den mängd av intellektuellt, socialt och kreativt kapital som finns bland människorna. Vi måste lära av varandra och komma bort från den oförmåga att dela som präglar många samfund idag.
Kreativitet och kommunikation är grunden för meningsfullt samarbete och en förutsättning skapandet av nödvändiga nätverk. En bra metod för att åstadkomma detta är att fokusera på styrkor och minska den tid vi sätter på svagheter.
Lucin avslutade med en talande bild från savannen: oberoende om du är en gasell eller ett lejon: då solen går upp får du lov att springa, för att överleva. Förutsättningarna må vara olika, men i många avseenden har vi skäl att fokusera mera på våra starka egenskaper!
Keynote-speaker professor Vedrana Spajics tema var Improving school leadership through inclusive participation. Hennes credo kan sammanfattas I ett ord: SKOLKULTUR, som ju är ett högst aktuellt tema I vår pågående läroplansprocess. Hon fokuserade framför allt på betydelsen av delaktighet, inte bara beträffande lärare och övrig skolpersonal, utan också föräldrar och givetvis elever. Hon berörde också problemområden som uppstår och hur de kan hanteras, till en del utgående från forskning inom Kroatien, vilket inte kändes helt aktuellt och relevant för vår del, men intressant och informativt om hur en ung stat, där politiska och ekonomiska förändringar ger helt egna förutsättningar för skolutveckling.
Professor Toby Salt från England stod för konferensens mest uppskakande keynote. Hans rubrik: Hitting the target, but missing the point gav en mångsidig bild av de enorma problem som det brittiska samhället har att kämpa med visavi barns och ungas rätt till adekvat utbildning och hur man gång på gång fokuserar på nya mål utan att egentligen lyckas definiera själva problemen. Beträffande tillgången på lärare, framför allt utbildade, för att inte säga väl utbildade lärare är också globalt ett stort problem idag. Kvaliteten hos lärarna har större inflytande på elevernas studieframgång än storleken på klasserna är bara ett av många PISA-analysresultat som Toby Salt lade fram i sin argumentation för god lärarutbildning.
Bland ett 20-tal olika workshops byggda runt två teman: Distributed leadership och Leadership in practice, var en av de mest uppskattade estniske Toomas Kruusimägi under rubriken School leadership and 21st century skills. Han presenterade olika aspekter av ledarskap och framför allt modeller som kongruerar väl med de kompetenser som betonas inom utbildning för framtiden. Hans eget Tallinns English College och dess ledningsmodell fick tjäna som gott exempel.
Biserka Matic Rosko ledde en workshop om betydelsen av skolledarens motivationshöjande arbete bland lärarna. Hennes ledstjärna var att skolledarskap inte är bara en position eller en titel utan framför allt handling och gott exempel. MEN tillade hon: framgångsrika skolor bygger på väl motiverade lärare. Det är lärarna som skall göra jobbet! Hon refererade en del till de senaste TALIS-resultaten som visar tydligt att lärare behöver bli sedda, uppleva uppmuntran och uppskattning.
En intressant workshop leddes av nederländaren Huub Friedericks som inledde med att låta deltagarna dela sina mest omvälvande upplevelser vid mötet med en främmande kultur. Temat för workshoppen var internationalism och Away at home, en tolkningsbar rubrik.
Att satsa på internationalism i skolsamfundet har fördelar på många nivåer. På mikronivån handlar det om enskilda elever och de fördelar de uppnår beträffande språkkunskaper, personlig utveckling och kulturell medvetenhet. På mezzo-nivå kan man framhålla fördelarna för skolsamfundet. Skolan får en egen profil som gör den attraktiv. På makronivå innebär satsning på internationalism fördelar för hela det sociala sammanhanget: våra samfund blir allt mer multikulturella vilket kräver större global förståelse och interkulturell kommunikationsförmåga. Att bygga detta redan i skolan skapar förutsättning för generellt välmående i samfundet. Friedericks ledde en diskussion om hur skolledare med varierad profil är rustade att leda verksamheten i skolan mot en tydligare internationell profil, utgående från Quinns modell.
Gordana Jugo gav många konkreta tips och hjälpmedel för planering och utveckling av ”e-mogna” skolor. Utgående från sina erfarenheter med CARNet (inom Croatian Academic Research) som satsar på utvecklandet av digitala lärmiljöer lokalt klassificerade hon skolornas beredskap enligt en vägkarta med ursprung i Irland. Denna e-learning road map kan användas som ett verktyg vid planeringen Indien egna kommunen eller skolan. Tecken på e-mognad kan granskas utgående från förekomsten av en positiv attityd, existerande strategi, läroplan som markerar det pedagogiska mervärdet med digital teknik, professionsutveckling bland personalen, e-kulturen såsom hemsidans utseende och funktion och givetvis den ICT-resurs och infrastruktur som finns tillgänglig.
Margareth de Wit från Nederländerna ledde workshopen Leading the dynamics och presenterad en bred undersökning av effektiviteten hos skolledare. I sitt resonemang använde hon en tälttiden för att illustrera ledarskap.
Tältduken lyfts av fem pelare som representerar ledarens styrkor. Ju högre pelare, desto mera rymd i tältet! Hon betonade också att det ingalunda handlar om att ersätta svaga ledare. Generellt vet vi att det inte är fruktbart att påpeka personliga brister. Betydligt mera effektivt är att bygga på de personliga styrkorna. Den stora utmaningen är att identifiera effektiva ledarstilar, vilket den intressanta undersökningen strävat till. De bästa skolledarna kan enligt undersökningen karakteriseras som ”Expert, Principled and Visionary”. Hela artikeln kan läsas på ESHA konferensens hemsida!
Ett alltid uppskattat inslag i ESHA:s konferenser är skolbesöken. Från ett flertal olika skolor sammanfattades intrycken enligt följande: verksamhetskulturen präglas ofta av arkitekturen som gör historiens vingslag väldigt närvarande samt en varm atmosfär. Ny teknologi i skolorna var ganska osynlig. Språkkunskaper betonades starkt, vilket är lätt att förstå i ett land baserat fyra grundpelare: turism, turism, turism och turism! Uppföljning av elevernas studier upp till tredje stadiet och vidare betonades också, vilket också Finland kunde utveckla, i egenskap av ett litet land, beroende av välutbildat folk.
Den som vill låta sig inspireras av engagerade föreläsare och många nya tankar kan bekanta sig med materialet på: http://eshaconferencedubrovnik.com/workshop-materials