Likt och olikt i den holländska skolan

Finlands övningsskolrektorer gjorde i juni ett studiebesök i Amsterdam för att bekanta sig med och inspireras av skola och lärarutbildning i Nederländerna. En dag med landets och specifikt storstaden Amsterdams system och strategier, en dag inom en specifik lärarutbildningsenhet och en dag med skolbesök gav en inblick i den rätt komplexa skolverkligheten. Visst kände vi igen mycket, men en del kändes gammaldags och en del helt nytt. Med tanke på att Nederländerna liksom Finland gör väl ifrån sig i PISA är det än en gång roligt att konstatera: man kan nå goda resultat längs rätt olika vägar!
Jag gör tre nedslag i studiebesöket, runt systemet, skolan och lärarutbildningen samt litet

 

Inholland

Skolsystemet

Jag börjar med en skiss av skolsystemet som omfattar åttaårig lågstadieundervisning för barn i åldern 4-12. Efter lågstadiet testas alla elever och rekommenderas en viss fortsättning. Högstadium och gymnasium är sedan sammanhängande 4-6 år uppbyggt som ett parallellskolsystem med tre inriktningar: VMBO, HAVO och VWO. Fyraåriga VMBO motsvarar yrkesskolutbildning, också den med några olika nivåer, där proportionen mellan teori och praktik varierar. Femåriga HAVO leder till examen som möjliggör inträde till yrkeshögskola. Sexåriga VWO är motsvarar kanske mest vårt teoretiska gymnasium och ger behörighet för universitetsstudier. Elevfördelningen mellan linjerna är ungefär 60-20-20 %.

Alla dessa skolformer övervakas av en nationell myndighet som garanterar kvalitet och beviljar verksamhetstillstånd. Det finns inte vattentäta skott mellan inriktningarna och byten är möjliga. Idag, då ekonomin ofta efterfrågar större enheter finns ofta alla tre inriktningar inom samma skola.

För att ytterligare komplicera bilden så upprätthålls skolorna också på olika sätt; kommunalt, privat och av olika religiösa grupperingar. Olika pedagogiska inriktningar är också vanliga, speciellt i lågstadierna, såsom Montessori, Pestalozzi och Freinet. Drag av dessa syns också i högstadie-gymnasieskolor. Som en ytterligare kuriositet kan nämnas att gymnasiestudierna också omfattar studier i grekiska och latin inklusive de antika kulturerna.

Skolbesök

Gruppens skolbesök gick till OSB http://www.openschoolgemeenschapbijlmer.nl , en högstadie-gymnasieskola strax sydost om Amsterdams centrum, i Bijlmeer, en kilometer från Jari Litmanens gamla hemarena. Skolan är framgångsrik, trots lokaliseringen i ett invandrartätt område. Den omfattar alla tre skolinriktningar, är strakt influerad av Montessori-pedagogik och handleder lärarstuderande i praktik, såväl från yrkeshögskola som från universitet.

I skolans vision citeras inledningen till Konstantinos Kavafis´ dikt Ithaka:

”När du beträder hemfärden till Ithaka, så önska dig att lång blir denna resa och full av äventyr och full av lärdomar.”

Och visst är det så vi önskar att också våra elever skulle känna för skolan – kanske inte en lång resa, men en plats för positiva upplevelser!

Ett alldeles speciellt intryck gjorde den klassiska Montessori-cirkeln: Varje lektion, oberoende av ämne och åldersgrupp, inleddes och avslutades med att alla satt i ring för introduktion och för sammanfattning. Däremellan förlöpte arbetet individuellt eller i grupper och, det skall sägas, inte alltid såå väl organiserat! Men en riktigt god stämning i en förhållandevis stor skola. Lärarstuderande var också tillfreds med sin praktikplats.

Lärarutbildningen

 Lärarutbildning bedrivs alltså på två olika nivåer: yrkeshögskola eller universitet. Lågstadieläraren är oftast yrkeshögskolutbildad med kandidatexamen. En yrkeshögskolutbildad magister får undervisa högst på högstadienivå. För undervisning på gymnasienivå krävs universitetsexamen.

Det som dock tände oss finländare var sju rätt nyinförda nyckelkompetenser för lärare, som utbildningen bygger på, oberoende av utbildningsenhet. Då Finlands nya läroplansgrunder bygger på kompetenser för grundskolelever och gymnasister inföll sig naturligt tanken att hos oss också införa uttalade lärarkompetenser i utbildningen.

De sju holländska lärarkompetenserna refererar jag här enbart som lista. Vi kan diskutera den mera i detalj tillsammans med FPV:s folk under hösten. Vill du bekanta dig med fler ”kvalitetslistor” för lärare, så finns en handfull på EU-sidan ITQ-project www.teacherqualitytoolbox.eu.

Dutch key teacher competencies:

  1. Interpersonal competence
  2. Pedagogical competence
  3. Subject knowledge and methodological competence
  4. Organizational competence
  5. Competence for collaboration with colleagues
  6. Competence for collaboration with the working environment
  7. Competence for reflection and development

…som grund för diskussion!

Socker på botten

van Gogh och EBK

 Amsterdam besöker man inte enbart å yrkets vägnar. Staden erbjuder rika möjligheter till varierade upplevelser, som i min värld kanske främst kan kallas kulturella… Stedelijk museum bjöd på en härlig Matisse-utställning medan van Gogh museet i grannhuset fokuserade på 125 år av inspiration! Det har i år förflutit 125 år sedan Vincent van Gogh dog 1890 och jubileumsåret bjuder bland annat på utställningen When I give I give myself, där 23 samtida konstnärer tolkar varsitt av Vincents många brev till brodern Theo.

Att söka och få inspiration i oväntade sammanhang ligger tydligen i tiden!

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.